En annan sak jag funderat över är uttrycket millimeterrättvisa. Jag fattar att det inte finns någon poäng med att skriva ner varje minut man utför diskning, barnmatning, vinterdäcksbyte eller fönstertvätt och sedan jämföra den med sin partners minutlista, men samtidigt är ju hela vårt rättsväsende uppbyggt på nåt slags millimeterstänkande. Alla ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Åtminstone i teorin. Man konstaterar inte att person A inte behöver följa vissa lagar lika noggrannt som person B, eftersom person A nu råkar vara den typen av person som har svårt att anpassa sig till just de här reglerna.
Jag inser ju att ett förhållande inte är ett minisamhälle, men det man gör i ett förhållande är en del av samhället och jag kan tänka mig att det är svårt för barn att förstå att vissa regler gäller för olika människor hemma, men samma regler gäller för alla i ute i samhället.
Jag vill som sagt inte förespråka nåt slagt maniskt uppräknande av uppgifter som på sekunden ska matcha varandra, men det jag inte ännu förstått är när millimeterrättvisa blev ett fulare ord än ojämställdhet och orättvisa. Jag tycker fortfarande att allas tid ska vara lika mycket värd i ett förhållande.
Anonym · 15 years ago
jag försöker köra enligt nationalekonomiska principen: den som är bättre/effektivare på något gör det. Jag tvättar fönstren 2ggr om året och min man byter däck 2ggr om året. Det skulle vara förlust av tid och nerver att göra tvärtom. Men jag är noga med att båda gör nödvändiga hemmasysslor lika mycket. Men direkt skötsel av barnen ska båda hantera 50/50.
Peppe · 15 years ago
Låter mycket klokt.
Maria Turtschaninoff · 15 years ago
Äsch vad du uttrycker saker bra. "men det jag inte ännu förstått är när millimeterrättvisa blev ett fulare ord än ojämställdhet och orättvisa". Word.
Helena Bergendahl · 15 years ago
Sekundrättvisa borde det ju heta då egentligen...
Maria · 15 years ago
Jag tror att det är lättare för många människor att dela rakt av på hemmasysslorna om man bor med en vän. När kärlek kommer in i bilden tycks många tro att man dödar attraktionen om man delar hemmasysslorna rakt av. Jag förstår inte varför.
Sockerkaka · 15 years ago
Jag har också stört mig på användningen av det ordet! Och precis som Maria här säger kan man ju jämföra med att bo tillsammans med en vän. "Ja, alltså vi vill ju inte ha millimeterrättvisa så vi är sådär härligt avslappnade och var och en kan ju göra det som känns naturligt". Yeah right. Jag vet inte med er men för mig har det aldrig känts naturligt att diska eller skrubba toalettstol.
Lena · 15 years ago
Självklart har du i teorin rätt. Uppenbarligen "väljer" dock somliga par av olika "anledningar" att ha det "ojämställt" men om det funkar för dem, så vem är jag att döma? Whatever rocks your boat.
minna lindeberg · 15 years ago
Tänker såhär: "vad är det jag verkligen vill göra?" "Vilket är mitt överlevnadsknep?".Jo. A: Motion. B: Att få skriva.Byter ut pakkojobb mot A eller B så där blir en jämlikhet inom mej.Det är nämligen mycket man klarar av att låta bli att göra om man istället får göra det man älskar och överlever av.
Tommix · 15 years ago
Kvinnor (även många män) har ibland en vanföreställning om att "skitighetstoleransen" är identisk bland alla människor, speciellt då sambon. Med skitighetstolerans menar jag vid exakt den nivån av, låt säga, dammråttor på golvet man säger "nej satan va sktit de e här!" och börjar städa. Toleransnivån är ALLTID olika hos ALLA personer, det är bara att fejsa faktum. När kvinnor och män accepterar att alla är på olika nivå är början till ett bättre samliv.Hur många gånger har inte jag sett kvinnor "argstäda" och män (inklusive jag) undrat "varför är du arg?" och med ett fräsande fått svaret "Men SEEEEER du inte hur skitigt det är?!?!?". Svaret är; Ja, vi ser hur skitigt det är men vi tolererar det...ännu. I sinom tid tar även vi fram dammsugarn, men tills dess, tycker du att det är skitigt, städa, annars låt bli. Så enkelt är det. Receptet "JAG tycker det är skitigt hemma, jag vill att nån annan städar" är en dålig strategi.Jag är själv noggrann med att sopor bärs ut, jag tål inte soplukt i köket. Därför blir det jag som bär ut soporna mest. Jag vill också att toarullen ska bytas ut direkt den förra är tom, därför blir det jag som oftast gör det. Jag är noggrann med att skor ska vara putsade speciellt inför vinter/sommar-förvaringen, därför gör jag det osv osv. Jag kräver inte av mina medmänniskor att dom ska vara precis lika anala över sådana där saker, utan är det så att skorna är oputsade så tar jag fram borsten och putsar upp allas skor. Jag är däremot dålig på att dammsuga så där får andra ta över vanligtvis.TL;DRFörvänta er inte att andra ska tycka att det är dags att städa bara för att du gör det, tycker du det, städa, annars låt bli. Detta recept skalar bort typ, 60% av smågnabbet i ett förhållande.
marica · 15 years ago
jag tänkte skriva nåt, men Tommix hade redan skrivit det.
Peppe · 15 years ago
Maria: en sån kommentar av just dig känns extrafint.Maria: bra poäng! det har jag aldrig tänkt på, men du har helt rätt.Helena: hehehe.Sockerkaka: det här tänkte jag på medan jag gick hem i dag, det var så bra sagt: " Jag vet inte med er men för mig har det aldrig känts naturligt att diska eller skrubba toalettstol." Lena: du har rätt i att var och en kan sköta sitt och stå för sina val. Men om man färeställer sig att vi är en del av ett samhälle och också privata val påverkar de andra som lever här?Tommix: bra förklarat. Och jag fattar. Men om den ena typen lär sig att vänta ut den andra. Han/hon vet att den andra förr eller senare kommer att ge upp och dammsuga. Att det blir en uttröttningstävling?Sen brukar jag tänka så här: eftersom jag vill att Magnus inte ska lämna smutsiga glas och tallrikar runt om i lägenheten har jag bett honom att inte göra det, i gengäld fyller jag diskmaskinen som han vill att den ska fyllas och är anal med hur jag lägger in varorna i kylskåpet eftersom jag vet att det stör Magnus när det är råddigt där.Man kan ju också se det som att göra något för den människa man lever med för att den ska få en bättre vardag.
Peppe · 15 years ago
Och Minna: låter mycket vettigt. Dina två saker påminner mycket om mina två favoritsaker. Kanske hela livet handlar om att göra rätt prioriteringar. Hemligheten till att vara lycklig, eller åtminstone harmonisk.
Laskask · 15 years ago
Det här tycker jag är klokt: När kärlek kommer in i bilden tycks många tro att man dödar attraktionen om man delar hemmasysslorna rakt av, som Maria skriver. En gång bodde jag med min bästis och det fanns liksom inte i min värld att jag inte skulle kunna säga åt honom att han fan fick gå ut med soporna någon gång ibland av rädsla för att han kanske skulle bli bästis med någon annan. Fuck him isf! Det finns 1000 andra människor som jag kan bli bästis med som inte tycker att jag ensam förtjänar soporna. Och jag tycker att det Tommix skriver är jätteviktigt också. Jag och min kille är skitlunsar på olika sätt. Jag är ganska rörig med stora grejer. Slänger brev och böcker och tidningar överallt. Han bygger ett litet fort av tomma juiceförpackningar på diskbänken. Ingen dammsuger. Ibland argstädar jag om vi har kommit överens om att städa och han inte börjar städa exakt samtidigt som jag. Jag inser att det är dumt. Vi brukar dela upp lägenheten och säga: du tar badrummet, jag tar köket och sedan får man göra det när man vill, bara man gör det innan söndag kl. 18. Till exempel.Om min syster var min kille skulle hon/han göra slut direkt. Hon dammsuger två gånger om dagen. Vi har väldigt olika toleransnivå, om man säger så.
tommix · 15 years ago
#PeppeOm man inleder någon utmattningstävling, då har båda överskridigt skitighetstoleransnivån men vill att någon annan ska göra det åt en. Det är missunsamt och det ska man inte göra åt sin partner. Man ska däremot acceptera att den andre kanske inte tycker det är stökigt (upp till en viss nivå - hälsovådlighet är ju en högsta gräns där;-) och man ska kunna lita på att partnern gör någon annan syssla istället. Jag brukar skura upp diskbänken när det ska städas, annars börjar jag bara sortera nålar istället (jag har nå fel i huvu, jag börjar alltid städa upp "i fel ända", tex sortera CD-samlinge etc.)
Bakpappa · 15 years ago
Tommix: Word!Jag tycker förutom att allas tid skall vara lika värda så kommer det därtill en faktor som är beroende av vad man gör. Att rensa avlopp är mera värt än att laga söndagsmiddag.Jag tror inte på millimeterrättvisa, helt enkelt för att jag tror det är en utopi. Det finns inget sätt uppnå en situation där man inte kunde uppnå ännu lite mera millimeterrättvisa. Så i vilket fall som helst får man nöja sig med något som är tillräckligt bra.I övrigt verkar jag vara släkt med Tommix. När jag städar så ordnar jag upp, oftast inte där min fru tycker jag borde göra det. Jag ser nämligen inte poängen med att skyffla ner allt i lådor eller in i skåp. Poängen med att städa är att man skall hitta det igen senare. Hinner/orkar jag inte göra det så får det lika gärna vara. Eftersom jag och min fru har lite olika syn på att städa så retar jag ibland gallfeber på henne...
åsa · 15 years ago
Millimeterrättvisa blev kanske ett fult ord för att det är så otroligt jobbigt. Då borde man ha koll på vad den andra har gjort och dessutom ge alla sysslor ett visst värde.Jag är inte av helt samma åsikt som Tommix. I ett förhållande vill man (hoppeligen) att den andra mår bra och då borde man vara färdig att ta den andras behov i beaktande. Och det kan innebära att man är tvungen att höja eller sänka på sin toleransnivå.
Peppe · 15 years ago
Laskask: haha! Tur att du inte behöver vara ihop med din syster. Och du (och Tommix) har rätt i att folk har olika inställning till smuts och rådd.Tommix: sant så sant. Jag förespråkar alltså inte millimeterrättvisa, men jag tycker att man ska försöka ensas om ett hem där båda tycker att det är drägligt att bo.Bakpappa: sen finns det kanske folk som tycker tvärtom: att rensa avlopp är roligare än att laga söndagsmiddag. Just för att det går snabbare.Åsa: bra formulerat: I ett förhållande vill man (hoppeligen) att den andra mår bra och då borde man vara färdig att ta den andras behov i beaktande. Och det kan innebära att man är tvungen att höja eller sänka på sin toleransnivå.
E · 15 years ago
Jag vill kommentera fast jag egentligen inte hinner. Så det blir lite hafsigt men i alla fall: jag tror att rättvisa ofta är en schimär. Ytterst lite av det som egentligen är viktigt fördelas rättvist i livet. Inte vilka förutsättningar vi föds med, vilka sammanhang vi föds in i. Inte vad vi råkar ut för, hur friska vi får vara, hur mycket kärlek, vänskap, framgång och pengar vi får. Jag har också en känsla av att rättvisebegreppet fungerar dåligt i en (eller åtminstone min) kärleksrelation. Jag behöver inte nödvändigtvis känna mig rättvist behandlad av min man, däremot vill jag uppleva att vi har balans och tar hand om varandra och vår tid på ett sätt som gör oss så glada och tillfreds som möjligt. Lutar det åt nåt annat ryter jag ifrån, och det ganska rejält också.Nåt sånt.