Hypotetisk fråga

15 years ago

Du blir intervjuad och får läsa texten innan den publicera. Innehållsmässigt är allting rätt, men du hittar en massa särskrivningar, stavfel och upprepningar. Är det då sjysst/arrogant att korrigera hela texten eller ska du bara forever hold your peace?

Ullis · 15 years ago
Det hände mig i fredags! En utbildad journalist hade intervjuat mig, inget märkvärdigt men viktigt för mig. Han lämnar artikeln för påseende och jag läser en mycket illa skriven text. Några saker kunde jag påpeka för att det var fel uppgifter, men framför allt var texten skrämmande dålig... jag vågade inte påpeka detta men ryser fortfarande inombords.

Natalie · 15 years ago
Jag skulle nog lite ödmjukt be/tipsa skribenten att korrigera texten.

Linn · 15 years ago
Det är schysst. Och nödvändigt.

Marina · 15 years ago
Direkta språkfel tycker jag man borde rätta, däremot tycker jag inte man ska blanda sig i den språkliga utformningen allt för mycket. Upprepningar kan man ju försiktigt påpeka om, men går man och pillar i hur skribenten har valt att uttrycka sig tycker jag man går för långt.

stellasstyle · 15 years ago
kanske hinta/pika lite om att den väl kommer korrläsas innan den publiceras? Det är ju konstruktiv kritik att påpeka stavfel, jag menar, författaren lämnar nog hellre ifrån sig en korrekt och bra text, än skit. fast pinsamt ändå att vara journalist och ha så många språk/skrivfel.

Sabrina · 15 years ago
Eller så ber du personen läsa din blogg och hoppas på att h*n läser det här inlägget extra noga.

HA · 15 years ago
Oh nou :-) Lyckligtvis har jag bara blivit intervjuad av riktigt bra skribenter och på finska.. då är det ganska klart att de skriver bättre än jag. Jag har i allmänhet bara korrigerat sakfel, men tycker att man nog kan påpeka om stavfel och särskrivningar. Sedan skulle jag säga att du måste leva med upprepningarna :-)

Peppe · 15 years ago
Ullis: förstår dig precis! Man blir ju rädd att en dåligt skriven text ska reflekteras på en själv och att man ska verka lite dum själv.Natalie: låter vettigt.Linn: check! Och så där stavar man alltså till schysst.Marina: så skulle jag också känna det. Bli lite förnärmad om någon besserwisser kom och lade sig i hur jag skriver mina texter.Stella: hinta lite snällt... "Det här var väl bara ett första utkast?"Sabrina: hoppas att mitt inlägg i så fall inte verkar så elakt. Det var en helt genuin fråga.

puva · 15 years ago
eller skrivs det "juste"? för schysst är väl ett franskt låneord? va? äh.

puva · 15 years ago
för att ännu kommentera själva ämnet så förstår jag dilemmat med att intervjuobjektet påpekar om skriv-, språk- och stavfel och att det kan gå så himla fel. men på ett allmänt plan borde (vi) journalister bära i minnet att vi är i allmänhetens tjänst. då borde både ämnesval, vinklingar, frågor åt beslutsfattare&makthavare; och språk utgå från det, tycker jag. alltså borde man bli glad över att nån berättar att inte stavas med ett T och så vidare. för det är bättre för läsaren att få en korrekt text att läsa. liksom.(man kan också skriva "sjyst")

Minna lindeb · 15 years ago
Tja, det är väl viktigare vad man säger än hur man säger det. Språkdräkten liknar väl alltid den som skriver (är ett fingeravtryck) Men viktigt är att det du vill säga är sanningsenligt och rättvist behandlat i texten som handlar om din bok. Så¨talte moraltanten. P.S Kommer gärna för att köpa din bok, om jag vågar och om jag inte behöver åka till Vasa.

Jaska · 15 years ago
oftast är det ju så att journalister skickar ett utkast för att själv kunna rätta resten av texten medan intervjuobjektet rättar sak/citatfel, i tidningen är antagligen allt språkligt rättat..

Anonym · 15 years ago
Det kan ju vara att journalisten har snart deadline och blir tvungen att skicka ett första utkast för att hinna få texten godkänd av dig? Och att han/hon nog korrigerar felen sen då hon redan skickat den åt dig?Som intervjuobjekt behöver man ju nog inte fungera som korrläsare, redaktionerna brukar väl ha egna sådana?

Anonym · 15 years ago
det är nog hemskt få tidningar/publikationer som har korrläsare numera... tyvärr.

catariina · 15 years ago
Jag skickar ofta ut utkast i all hast eftersom det är bråttom, bråttom. Då påpekar jag också det här, det är ett utkast. Jag räknar med att alla förstår att texter korrläses efter utkastskedet. Så nej, om man får ett utkast tycker jag inte man ska lägga sig i stavning och språk, får man en färdig artikel kan man ju göra det på ett snällt sett.

Peppe · 15 years ago
HA: på finska skulle jag inte heller våga kommentera någonting.Puva: visste inte varifrån sjyst kom, tack för att du allmänbildar mig! Och håller med om att vi journalister borde vara ödmjukare.Minna L: hahaha! Roligt att du vill köpa den och du behöver absolut inte åka till Vasa (om du inte vill).Jaska: du har rätt, så gör jag själv. Men den här texten var verkligen ett mycket rått utkast.Anonym1: sant, det var antagligen bara ett första utkast och någon på redaktionen läser säkert igenom den slutgiltiga versionen.Anonym: så sant. Vi försöker läsa varandras texter så mycket vi bara hinner. Alltid funkar inte det.

Ika · 15 years ago
Ja, skulle jag säga - om man vet att det är en annars färdig version som kommer att gå i tryck efter att man godkänt innehållet. Om jag skulle få en sån text som du beskriver till påseende skulle jag antagligen kolla med skribenten om den är färdig. (Skulle det handla om många språkfel som inte bara är slarv och hastiga felskrivningar skulle jag antagligen få en negativ uppfattning om både skribenten och tidningen.)Den andra sidan av det här är att jag när jag skickar texter till påseende ofta tycker att jag måste påpeka att den inte är tryckfärdig än. I nuläget jobbar jag på en tidning där alla texter blir korrlästa, och där redaktionssekreteraren dessutom läsewr och kommenterar innan texten ombryts. det betyder att det är ganska överflödigt att personer jag intervjuat som ska kommentera sakinnehållet börjar hänga upp sig på borttappade bokstäver och liknande. Meningen är ju att jag skickar texten till påseende innan den korras, för att vi ska korra den slutgiltiga texten, och inte en text som sedan ytterligare ska skrivas om för att den intervjuade vill ha ändringar i den.

Peppe · 15 years ago
Catzo: just så är det.Ika: lyxigt med korrläsare. Och antagligen glömde bara skribenten att påpeka att det här var ett mycket, mycket rått utkast och att texten kommer att förädlas tills trycket.

catariina · 15 years ago
HAHA! Jag har stavat sätt fel. Borde ha en korrläsare när jag skriver kommentarer. Men du vet, bråttom bråttom! (Jag hatar e/ä felstavningar.)

Peppe · 15 years ago
Jag är grymt nojig med enda/ända. Måste alltid fundera lite extra innan jag skrivet det.

Lurkeslurkpolis · 15 years ago
Som den språknazi jag är så kan jag inte förstå hur någon a) kan ha ett så dåligt språk från början, speciellt om den ska jobba som journalist b) har mage att skicka iväg en text som man inte har korrläst en enda gång. Vem är det som skriver en text utan att ens använda stavningskontroll? Ett hyfsat ordbehandlingsprogram ska fånga upp särskrivningar och stavfel, upprepningar är en annan femma.Jag skulle påpeka att texten måste korrläsas.

Anonym · 15 years ago
Som varande journalist säger jag: Självklart ska man påpeka språkfel om man hittar sådana! Vissa fel kan ju vara resultatet av slarv/brådska/tryckfel...men vissa påpekanden kan ju faktiskt lära mänskan någonting.Man hittar dem hellre innan än efter de gått i tryck, och skäms nog mindre om en person (intervjuoffret) ser dem, än om "alla" gör det.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Peppe Öhman

Peppe Öhman

Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.