Anonymitet

stellasstyle · 15 years ago
mycket bra fråga. folk som gömmer sig bakom taskiga/orelevanta kommentarer tycker jag inte alltid borde få vara anonyma, men ibland vill man(jag) uttrycka sin åsikt utan att för den sakens skull visa hela världen vem man är. Jag tänker tex att min blogg handlar om vardagsliv och mode, men att det naturligtvis finns en jättestor del jag inte skulle skriva om, men som jag på ett helt annat forum/blogg vill säga nåt. ok, inser att det låter som om jag håller på med massa fuffens, men så är det inte. men som privata saker, typ familj/familjeliv/barn kanske jag känner att jag vill vara del av, men att min blogg-stella kan lämnas utanför.

Sara · 15 years ago
jäklar vad du har spottat ur dej många intressanta inlägg på raken, och jag som inte hinner kommentera ett enda.(det enda som är tråkigare än att inte få några kommentarer alls, måste vara att få antikommentarer som den här. sorry. ville bara att du skulle veta att jag läser med intresse.)

kate · 15 years ago
Själv har jag både en anonym och en "riktig" blogg. Det finns saker man inte kan skriva när ens farmor läser, och just exakt det där man egentligen inte borde skriva är alltid det mest intressanta. Anonyma kommentarer är jag mycket tudelad till. Dels öppnar det helt nya jaktmarker för mobbare, medan det å andra sidan kan ge någon modet att uttrycka en åsikt de inte annars fått ur sig.fast det förstås: åsikter man inte vågar stå upp för... vad är väl det värt egentligen?Nä just det. 90 % av mig tycker att alla borde säga vem de är. (och att internet vett & etikett borde vara ett skolämne nuförtiden)

minna lindeberg · 15 years ago
visst vore det en fin bloggvärld om folk inte vore så anonyma...

Bakpappa · 15 years ago
Vad menar du med anonym? Är jag anonym om jag använder mig av en pseudonym? Om jag vågar länka till min egna blogg? Om du träffat mig? Om jag skriver ut mitt riktiga namn?Jag tycker det minsta man kan kräva av en kommentator är att de bemödar sig plita ner en pseudonym och använder den konsekvent. Vad folk heter på riktigt bryr jag mig inte speciellt mycket om.

tommix · 15 years ago
Anonymitet har alltid funnits sedan tidernas begynnelse och är ett ovärdeligt instrument som inte får begränsas. Om forumet är "ditt vardagsrum" då har du designat forumet fel.Naturligtvis får du in drägg nu och då, men med rätt moderering av forumen kan man hålla dessa på en låg nivå.En ypperlig strategi att hålla diskussionen på en 'hög' nivå är att ranka alla kommentarer. Den högst rankade överst, den mest ogillade längst ner. Man kan också ha en en automatisk radering av kommentaren om den överskrider ett visst antal 'ogilla'-knapptryck av forumets läsare. Dom riktigt pissiga kommentarerna blir anmälda och raderade av en moderator.Bristen på ogilla-knappar och ranking av kommentarer är orsaken till att tex Husis kommentatorfält är propp med talibaner och xenofober, dom utgör en högljudd minoritet som får härja fritt på kommentarsidorna. Om du som xenofob genast får femtio 'ogilla' och hamnar fem meter ner på sidan så man får skrolla tills på torsdag för att hitta kommentaren, då minskar lusten att vara ett troll jävligt fort.Anonymiteten är en av demokratins grundpelare, tom. en viktig del i dom flesta religioner. Tar man bort möjligheten till anonymitet tar man inte bort behovet av anonymitet. Då får du istället ett samhälle där ingen säger vad dom tycker.Vilket samhälle vill vi ha? Ett där ingen säger vad dom egentligen tycker eller ett där sanningen, hur obehaglig den än må vara, är ute i det öppna. Jag väljer det sistnämnda, men jag förstår att det finns folk som vill ha det förstnämnda.

Linda · 15 years ago
Jag ställer mig, som vanligt, lite tudelat till det hela. Dels bidrar anonymiteten till en livligare, färggrannare debatt, men å andra sidan missbrukas det så lätt också. En lösning på tex tidningarnas nätsidor kunde kanske vara ett registreringstvång, där man först blir uppkollad (att namn, email och sånt stämmer) men sedan tillåts kommentera under pseudonym.

Peppe · 15 years ago
Stella: precis. Jag ändrar åsikt hela tiden. FÖrst var jag helt mot anonymitet, men nu känns det som om man kanske måste få vara anonym ibland också.Sara: inte alls. Alla kommentarer är välkomna (utom de anonyma onda). Jag vill skriva exakt som du skriver på en massa bloggar som jag läser.Kate: jag förstår dig och håller med dig. Extramycket om vett och etikett på webben. Och riktiga livet nu när vi ändå håller på.Minna: precis..Bakpappa: jag är osäker på hur man ska definiera en anonym typ. Egentligen finns det ju ingen reel skillnad mellan en signatur och signaturen anonym?Tommix: du borde föreläsa om det här och berätta om de tekniska möjligheterna/alternativen. på riktigt.Linda: jag tror att många tidningar redan tagit i bruk registreringstvång, men om man verkligen vill bråka kan man ju registrera en helt ny e-mailadress och uppge fel namn. fast du har rätt i att en registrering säkert sållar bort de värsta. Nå, precis som du känner jag mig ganska ambivalent till det här.

llaurén · 15 years ago
Jag håller med Bakpappa (eftersom han hann skriva det hit före mej -- eller vad vet jag om Bakpappa är en han :)Anonymitet föder feghet eftersom en anonym inte behöver stå till svars för sina ord och handlingar. Pseudonymitet däremot ska understödas. Med det menar (åtminstone) jag att tex jag kan skapa en online-person llaurén som är min och som ingen annan kan påstå är llaurén. Däremot behöver jag inte gå och berätta åt hela världen att det faktiskt är jag som är llaurén. Lite på samma sätt som just Peppe i denna blogg är Jeanette Öhman. Det finns andra Peppen, men denna Peppe är denna. Och ville denna Peppe inte berätta att hon är J Öhman så är det fritt för henne. Vidare är det alldeles OK för både Peppe och mej att ha ett antal pseudonymer per skaft, både såna vi "erkänner" och såna som är våra i hemlighet.Ända tills Polisen kommer, och i viss utsträckning ska de väl ha rätt att ta reda på vem som står bakom pseudonymen om det är riktiga skäl till det.Tyvärr är inte Internätet sådär värst bra på pseudonymbehandling. Jag menar, i princip uppträder vi som våra pseudonymer i stort sett alla nättjänster utom kanske banken och Kela (fast vad vet jag). På Facebook påstår vi -- i regel -- att vi är vi, men det finns ju egentligen inget tekniskt hinder för att jag börjar uppträda som Urho Kekkonen på Facebooken. Se bara på Bertel Nagubo. Honom har jag kontakt med nästan dagligen men int fan vet jag vem han egentligen är, och inte bryr jag mej egentligen heller. För mej är Bertel just Bertel. En skådespelare och en riktig person, samtidigt.Jag hade antagligen en bra poäng med detta men jag kom av mej :)

Peppe · 15 years ago
Du hade en bra poäng och den var bra förklarad.