Trots att jag verkligen inte gillar snubben på basen av det han skriver om sig själv i Min Kamp 2 kan jag inte släppa den. Motvilligt måste jag erkänna att han skriver sjukt bra.
Christel ·
15 years ago
O, jag som funderat länge på om jag ska försöka mig på hans böcker. Rekommenderas alltså?
Ika ·
15 years ago
Jag hade lite liknande känsla efter att ha läst den första boken. Förfärades över honom, men slängde sedan förebråelserna över bord eftersom det var så bra skrivet. Hm. Jag är tydligen lätt att dupera...Har inte läst tvåan än, men ska ställa mig i bibliotekskö så fort jag får veta var jag ska bo i höst.
Peppe ·
15 years ago
Christel: ja, kör hårt! måste dock varna dig för att det finns ganska äckliga scener i ettan då Kanusgård tömmer sin pappas lägenhet.Ika: spännande med att inte veta var du ska bo! jag gillar faktisk ettan mer än tvåan så du har nåt att se fram emot (och du vet ju vad det handlar om redan)
Malin ·
15 years ago
Jag har inte läst hans böcker själv men har hört om andra som blivit mycket fängslade. Dessutom var han på Mariehamns litteraurdagar och kvinnorna fladdrade runt honom som malar kring en lampa (inte jag dock, eftersom jag ju inte har läst något av honom och således inte visste vad jag (kanske?)missade. Jag tittade bara lite på avstånd.) Han har onekligen karisma. Kanske jag måste läsa hans böcker i alla fall...
Helena Bergendahl ·
15 years ago
Jag gillar böckerna supermycket, men har funderat en del varför jag sväljer hans osympatiskheter som en slags ärlig bikt när jag inte har gjort det med andra författare som har varit lika självutlämnande. Det kanske är hela sättet att skriva, som att det är ett slags mysterium som ska lösas och så är det bara liksom livet självt. Eller nått. Eller så är jag undermedvetet snällare mot män. Men det tror jag inte.
Ika ·
15 years ago
Jag tyckte iofs inte att det där med pappans lägenhet var så hemskt, men det var nog mest för att jag hört om det så många gånger före jag faktiskt läste det att jag var välförberedd.Däremot visste jag inte vad jag skulle göra av mig själv i avsnittet om författarintervjun som han gör utan att anteckna. Jag vred mig i plågor och skam. Helt klart det obehagligaste i hela första boken. (Jag har kanske sagt det förr - men i så fall är det här bara ett tecken på vilket outplånligt avtryck det gjorde i mitt minne.)Ja, och spännande - så kan man ju också så det. :)
Peppe ·
15 years ago
Malin: säga vad man vill om honom som person, men sjukt bra skriver han.Helena: bra formulerat: "det är ett slags mysterium som ska lösas och så är det bara liksom livet självt". Jag rycks verkligen med i texten och trots att jag inte håller med honom vill jag bara läsa vidare.Ika: just den där känslan av "myötahäpeä" både fångar och avskräcker en från att läsa vidare.
Christel · 15 years ago
O, jag som funderat länge på om jag ska försöka mig på hans böcker. Rekommenderas alltså?
Ika · 15 years ago
Jag hade lite liknande känsla efter att ha läst den första boken. Förfärades över honom, men slängde sedan förebråelserna över bord eftersom det var så bra skrivet. Hm. Jag är tydligen lätt att dupera...Har inte läst tvåan än, men ska ställa mig i bibliotekskö så fort jag får veta var jag ska bo i höst.
Peppe · 15 years ago
Christel: ja, kör hårt! måste dock varna dig för att det finns ganska äckliga scener i ettan då Kanusgård tömmer sin pappas lägenhet.Ika: spännande med att inte veta var du ska bo! jag gillar faktisk ettan mer än tvåan så du har nåt att se fram emot (och du vet ju vad det handlar om redan)
Malin · 15 years ago
Jag har inte läst hans böcker själv men har hört om andra som blivit mycket fängslade. Dessutom var han på Mariehamns litteraurdagar och kvinnorna fladdrade runt honom som malar kring en lampa (inte jag dock, eftersom jag ju inte har läst något av honom och således inte visste vad jag (kanske?)missade. Jag tittade bara lite på avstånd.) Han har onekligen karisma. Kanske jag måste läsa hans böcker i alla fall...
Helena Bergendahl · 15 years ago
Jag gillar böckerna supermycket, men har funderat en del varför jag sväljer hans osympatiskheter som en slags ärlig bikt när jag inte har gjort det med andra författare som har varit lika självutlämnande. Det kanske är hela sättet att skriva, som att det är ett slags mysterium som ska lösas och så är det bara liksom livet självt. Eller nått. Eller så är jag undermedvetet snällare mot män. Men det tror jag inte.
Ika · 15 years ago
Jag tyckte iofs inte att det där med pappans lägenhet var så hemskt, men det var nog mest för att jag hört om det så många gånger före jag faktiskt läste det att jag var välförberedd.Däremot visste jag inte vad jag skulle göra av mig själv i avsnittet om författarintervjun som han gör utan att anteckna. Jag vred mig i plågor och skam. Helt klart det obehagligaste i hela första boken. (Jag har kanske sagt det förr - men i så fall är det här bara ett tecken på vilket outplånligt avtryck det gjorde i mitt minne.)Ja, och spännande - så kan man ju också så det. :)
Peppe · 15 years ago
Malin: säga vad man vill om honom som person, men sjukt bra skriver han.Helena: bra formulerat: "det är ett slags mysterium som ska lösas och så är det bara liksom livet självt". Jag rycks verkligen med i texten och trots att jag inte håller med honom vill jag bara läsa vidare.Ika: just den där känslan av "myötahäpeä" både fångar och avskräcker en från att läsa vidare.