Pengar och makt
15 years ago
Angående det förra inlägget, Jag funderade jättemycket på Michaelas kommentar. Först tyckte jag att den var helt galen. typ: så där FÅR man väl inte säga! Och som några av er skrev: Det privata är politiskt och ingen människa är en ö.
Sedan slog det mig att familjens lycka i vårt fall inte är motsatsen till vad jag upplever som ett bra samhället. Jag vill att Vidar ska få växa upp i en jämställd värld där alla har lika möjligheter, skyldigheter och rättigheter. Och sådan vill jag också att vår familj ska vara.
Jag funderade också mycket om man som hemmamamma per definition är ojämställd. Alla de kvinnor som jag personligen känner och som stannat hemma med sina barn är starka och jämställda och så långt ifrån dörrmattor man kan komma. Å andra sidan känns det inte så vetenskapligt att basera en slutsats på folk jag känner.
Det enda jag kom fram till var att OM pengar är makt är man svagare om man inte förtjänar/har sina egna.
Men ÄR pengar makt?
Sedan slog det mig att familjens lycka i vårt fall inte är motsatsen till vad jag upplever som ett bra samhället. Jag vill att Vidar ska få växa upp i en jämställd värld där alla har lika möjligheter, skyldigheter och rättigheter. Och sådan vill jag också att vår familj ska vara.
Jag funderade också mycket om man som hemmamamma per definition är ojämställd. Alla de kvinnor som jag personligen känner och som stannat hemma med sina barn är starka och jämställda och så långt ifrån dörrmattor man kan komma. Å andra sidan känns det inte så vetenskapligt att basera en slutsats på folk jag känner.
Det enda jag kom fram till var att OM pengar är makt är man svagare om man inte förtjänar/har sina egna.
Men ÄR pengar makt?
Peppe Öhman
Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.
Mama´s got the magic · 15 years ago
Nej! Inte i en jämställd familj där allas pengar är allas pengar.
marica · 15 years ago
Jag har länge tänkt skriva ett inlägg på bloggen om pengar i en familj. Hur jag anser att de är allihopas vem som en drar in dem. Och hur jag inte förstår familjer där de delar på ekonomin till den milda grad ett en partner har dyra hobbys och den andra kämpar med en helt annan ekonomi för att få sin "del" att gå runt. Men ännu har jag inte gjort det, för när det kommer till pengar så blir folk så hysteriska. för A) man ska inte prata om pengar B) man ska inte prata om pengar C) pengar är defenitivt makt D) man ska inte prata om pengar
Karin Erlandsson · 15 years ago
Men om allas pengar är allas blir pengar inte makt. Alla våra pengar går till ett gemensamt konto till vilket vi har parallellkort. Vem som tjänar vad är över huvud taget inget vi funderar över - även nu då jag tjänar ungefär 1000 euro mer i månaden än min man. Det jämnar ut sig över åren. Min familj hör annars till den där kategorin Hannus i sin HBL-insändare hävdade att inte finns. Jag jobbar och min man är hemma med det yngre barnet. Så har det varit ett år och kommer att vara ett år till, förhoppningsvis. Till skillnad från Hannus slutsatser på exempel hon inte ens vet finns, kan jag meddela att våra barn mår utmärkt.
Eva · 15 years ago
Pengar är inte makt i en familj som mår bra. Pengar kan däremot bli ett problem i en familj som mår mindre bra.Sen finns det de som har en sund inställning till pengar och så finns det de som pengarna stiger till huvudet med och så finns det de som inte kan hantera pengar överhuvudtaget.
Sara · 15 years ago
om pengar skulle vara makt, är makt då synonymt med lycka?don´t think so.
den elaka bloggaren · 15 years ago
jag håller med alla ovan som konstaterar att det i en familj, eller mellan ett par som binds samman av kärlek, inte ska vara en fråga om "vem som dragit in pengarna", utan a. huruvida de finns där och b. hur man tillsammans kommer överens om att använda dem.hos oss drar min fru in mera pengar och har också lite dyrare smak än jag, därför delar vi ganska noga på omkostnaderna så att jag inte behöver betala för hennes dyrare intressen med min mindre lön. och det är aldrig nåt problem, eftersom vi diskuterar oss fram (och vid behov grälar) om gemensamma större inköp.det som gör det problematiskt är väl att männen är så opålitliga att man inte kan räkna med att det här delandet av ekonomin är garanterad livet ut? en grupp bland de fattiga är ju just pensionerade hemmamammor som inte hann jobba in en full pension och sedan mannen stack med en tjugo år yngre kvinna nu får suga på ramarna.
egoistiska egon · 15 years ago
Mycket intressant. Men tolkar samtidigt de flestas pengar att gemensam ekonomi är det enda som gäller?
Peppe · 15 years ago
Linn: så sant.Marica: ja pengar är sjukt känsligt.Karin Erlandsson: skönt att någon motbevisar statistiken.Eva: klokt sagt.Sara: fast om man inte har råd att ge bra mat åt sina barn, inte köpa födelsedagspresenter eller måste flytta bort från sitt hem för att man inte har råd att bo kvar kanske man kan känna ett stygn av olycka.Men makt är inte synonymt med lycka, tycker jag.
Peppe · 15 years ago
Den elaka: det var just det jag också tänkte på. Så himla många par skiljer sig. och det händer ju aldrig en själv... men någon måste ju drabbas och vad gör man då. Jag inser att det känns hemskt cyniskt att förutse en skilsmässa, men hur ska man göra? Som du säger är en grupp bland de fattiga är ju just pensionerade hemmamammor som inte hann jobba in en full pension.Egon: det tänkte jag också på. Hemma hos oss har vi gemensam ekonomi, men det finns väl andra alternativ?
egoistiska egon · 15 years ago
Ja, men samtidigt är det intressant för jag har aldrig sett gemensam ekonomi som vägen till jämställdhet. Säger inte att det INTE är så - bara intressant reflektion. I vårt sex år långa förhållande har det svajat JÄTTEmycket vem som har pengarna. I början var jag student = noll pengar. Sen tjänade vi ungefär lika mycket i ett par år och nu tjänar jag väldigt mycket mer än honom (bla för att han har eget ftg och för att jag gör lite karriär (gillar inte det ordet, men det är det som händer). Vi har inte gemensam ekonomi, men den som tjänar mest betalar mest.
Anonym · 15 years ago
juridiskt sett finns det inget sånt som en gemensam ekonomi. den som tjänat ihop pengar till t.ex. en sommarstuga har rätt att sälja den utan att diskutera med den andra parten. det enda som den ena inte får sälja utan att fråga den andre är den gemensamma bostaden.
Sonja · 15 years ago
Visst finns det sådant som gemensam ekonomi. Den gemensamma ekonomin uppstår då man inte gör skillnad på dina och mina pengar eller vem som för tillfället samlar mera till potten. Så ser jag på det i alla fall. Om den ena sedan får för sig att köpa en sommarstuga så är det ju trevligt.I vårt förhållande har vi gemensam ekonomi, egna konton men i samma nätbank, så tar man helt enkelt pengar från det kontot där det finns mest just då. Virginia Woolf sa ju det så bra, med att man behöver ha sina egna pengar och sitt eget rum. Jag tycker nog att det ligger en sanning i det.
AnnaK · 15 years ago
De behöver inte vara det, men kan användas för att utöva makt.
den elaka b. · 15 years ago
jo, peppe: det är ju just det jäkliga att ingen vill fundera på riskerna som finns, när allting verkar rosigt och bra. men jag tycker nånsorts ekonomiska instrument (vilket ord) för att t.ex. utrota skilsmässan-och-den-uteblivna-pension-fällan vore ett viktigt jämställdshetsprojekt.fast som en sorts försäkring som paret tar tillsammans: båda betalar enligt förmåga, men när pensioneringen kommer (eller skilsmässan) får båda ut precis lika mycket ur försäkringen. oberoende av vem som gjorde karriär.
Sockerkaka · 15 years ago
Alltså att vara ekonomiskt beroende av en annan människa (och som hemmamamma i princip "anställd" av sin man) är väl per definition ojämställt. Sådär rent objektivt.Sedan kan ju ett sådant arrangemang vara alldels superbra när det är fråga om två smarta och omtänksamma människor som respekterar varandra och inte ser pengar som det avgörande i maktstrukturen dem emellan.
muminmamman · 15 years ago
Såhär gör vi i syfte att ännu mera minimera betydelsen av vem som tjänar in pengar i vår familj (min man insisterade): eftersom han jobbar och tjänar in pension och jag är hemma och inte gör det sätter han pengar varje månad för mitt pensionssparande, han betalar så att säga pension åt mig för de år jag går själv miste om det. Detta har förstås ingen betydelse egentligen, för vi har gemensamma pengar nu och också när vi går i pension, och tänker leva lyckliga tillsammans tills döden skiljer oss åt, men om nu livet inte går som vi tänkt och vi skiljer oss så behöver inte jag lida ekonomiskt för de år jag stannat hemma (och skött även hans barn) och inte sparat på min pension. För ja, pengar kan tyvärr vara makt i situationer där de negativa känslorna går förbi förnuftet, som det gör vid skiljsmässa ibland.
Anonym · 15 years ago
Det är klart att pengar är/ger makt. Har du mycket fyrk så kan du välja och vraka bland allt du behöver/vill ha, kan skita i att fortsätta jobba/göra karriär. Du är självständig och behöver aldrig knäböja för någon. Tyvärr uppnår de flesta denhär situationen först vid äldre dar, de flesta unga får slita och stå i för att klara sig ekonomiskt.Sen tycker jag nog att man i ett sunt förhållande absolut inte ska använda pengar för att utöva makt. Det gör väl ingen heller i ett normalt förhållande? Och till sist: fattar mig överhuvudtaget inte på par som har skilda ekonomier och där båda sitter och räknar ihop gemensamma utgifter mm. Jag tycker det verkar helt galet, - om man är tillsammans (nu talar jag förstås inte om oseriösa fling)så är det väl ingen skillnad vem som betalar vad? Hos oss så betalar jag räkningar då jag kommer ihåg och min man då när han kommer ihåg. Sku int falla mig in att be min man betala en räkning för att jag betalade den förra gången. Och jag går till butiken för det mesta och kräver inte att min man ska betala mig för den mat jag köpt. Åker vi på resa betalar den som råkar beställa resan. Eller den som råkar ha pengar.Jag tycker inte att det i ett sunt förhållande finns "dina" och "mina" pengar - delar man sitt liv med någon så kan man väl dela pengarna också?
Sebastian · 15 years ago
Pengar är ett medel som det går att utöva makt med.Samma sak gäller dock social begåvning, om man är vacker, sexig, stark, rapp i munnen... det finns tusen redskap.
Maria · 15 years ago
Jag tycker att Sockerkaka och Muminmamman hade kloka poänger.
Anonym · 15 years ago
Som hemmamamma har jag aldrig upplevt mig beroende av (än mindre anställd av) min man: det är inte hans pengar, utan VÅRA, jag har lika mycket att säga till om dem och de går på vårt gemensamma konto. Han skulle inte kunna förtjäna just nu, om inte jag skulle ta hand om vårt barn - jag gör min andel för att få vårt familjesystem att fungera. Och så byter vi roller om några månader.Lycka är...Muminmamman: din man är super!
den elaka b. · 15 years ago
muminmamman: det din man gör tycker jag borde vara en förebild för alla andra par där mamman är hemma med barn, och jag hoppas verkligen att alla som läser din kommentar tar upp det på hemmafronten!
msn00b · 15 years ago
Pengar är makt i den mån de öppnar för möjligheter. Är man t ex helt försörjd av sin man, saknar SGI,enabrt får garantipension ptja då får man väl banne mig hoppas och be att man trotsar statistiken och verkligen håller ihop med sin man resten av livet. För håller man inte ihop under de förutsättningarna riskerar man ett bidragsberoende utan dess like.50-tals problematiken var inte att kvinnor gjorde hushållsarbete, den var bland annat att kvinnor tvingades stanna kvar i relationer eftersom de inte kunde försörja sig själva.I england ha man löst problemet med lagstiftning. Om ett par skiljer sig och den ena parten varit hemmavarande har denne del i den andras pension, gäller även vid dödsfall.Det är skitbra att man planerar att leva ihop resten av livet, det gör jag och min sambo också. Problemet är ju bara det att livet tar slut också. Och jo visst, det kanske kan ses som cyniskt att planera ekonomiskt för en eventuell skilsmässa, eller så kan det ses som ansvarsfullt. Potejto Potato...