Som ni vet skrämmer lekparker mig. Jag kan inte de sociala koderna där. Är det till exempel okej att leka med en annan människas skottkärra? Jag bara frågar.
I dag tog
Sonja Vidar och mig till den nya lekparken i Brunnsparken. Vidar fick leka med jämngamla Saga och jag fick hänga med Sonja. Det var kiva.
Jag vet inte om det här är intressant inrformation för er, men plötsligt kom en kvinna fram och frågade om Vidar och Saga är tvillingar.
 |
| Vidar till vänster, Saga till höger. |
Michaela · 15 years ago
Enligt mig är de sociala koderna följande:-Om nån har med egna leksaker och inte leker med dem så får andra barn låna dem. När leksaksägaren går hem ber man bara snällt om den tillbaka, föräldrarna ska också vara uppmärksamma på vems leksak det var.-Om lekparken har leksaker och ens egna barn tar typ alla spadar kan man säga att barnet ska dela med sig om nån annan vill ha en spade-Som förälder behöver man inte ingripa varje gång ens barn tar av nån annan/blir tagen av, om barnen inte klagar är det ingen panik och de fixar det själva-Man får inte rutcha på andra och ska vänta på sin tur och ska genast gå ur vägen och inte klättra upp.-Sen får barnet inte kasta sand på andra heller.Och nu kan jag inte komma på flera självklara saker. Man ska bara i lekparken lära barnet vad som är okej beteende när man är med andra människor, svårare än det är det inte. Vidar har fått långt hår.
Sonja · 15 years ago
Men Peppe vännen! Varför sa du inte att lekparker skrämmer dig? Visste inte! Men du klarade dig utmärkt, nej bättre, perfekt helt enkelt. Du var avslappnad och naturlig och jag är imponerad över hur väl du bemöter även stora barn, som min Artur t.ex! Du får en guldstjärna i kanten idag, så duktig var du.Michaela här ovan har sammanfattat allt du behöver veta, vad bra!
Pia · 15 years ago
Om jag inte ren hunnit släppa ut kidsen på sommarbete så skulle vi genast ta parkhäng med er. I augusti sen?
Minbubbla · 15 years ago
Håller helt med Michaela. Jag uppmuntrar mina barn att fråga om lov att låna andras leksaker och säga "tack" om de får låna samt respektera ett nej.Här i Asien är det hysteri på "sharing". Alla barn ska alltid dela allting med alla. Hänger väl ihop med vårt individualistiska synsätt versus deras kollektiva. Men om ett barn har tagit med sig sina absoluta favoritdockor till parken i syfte att leka med dem själv, då tycker jag faktiskt inte att barnet måste dela med sig, hur snällt de andra barnen än frågar.Jag tror bannemej att jag måste skriva ett inlägg om det här snart jag också. Det är stora värderingsfrågor som formar människan för all framtid.
Peppe · 15 years ago
Michaela: tusen tack! Som vanligt ger du mycket konkreta och nyttiga råd.Sonja: det kändes tryggt att vara med dig.Pia: Ja! Och jag har tänkt ringa dig varje dag för att tala dagis (och annat). MinBubbla: ja, blogga om det! Jag läser!
Bakpappa · 15 years ago
Oj, för mig är det där lite av en gråzon...Jag tycker det beror väldigt mycket på barnens ålder. En 2-åring kan tulta fram och bara låna något som ligger framme. Men så klart inte ta ur handen eller ur t.ex. vagnen. Sen måste man som förälder hålla koll på att leksaken kommer tillbaka och inte hamnar bakom lidret eller så, det kan ju vara ägarens mamma/pappa inte förstår söka efter den där.För äldre barn 4-5 år och uppåt så skulle jag säga att de skall låta leksaker i nån annans närregion vara, om de inte leker med barnet. Klart övergivna leksaker kan de bra leka med.Och sen får man ju lite kolla med reaktionen från ägarfamiljen. Alla är vi lite olika...
Peppe · 15 years ago
Bakpappa, det verkar sannerligen vara en djungel där ute (i lekparken).
Anonym · 15 years ago
Jag är också lite rädd för lekparker. Jag tycker det är jobbigt till exempel när det ibland förväntas att man ska både hälsa och småprata med andra föräldrar och fråga om den andras barn. Jag tycker att det ofta känns som att man tvingas in i en social situation bara för att "det hör till". Sen är jag lite rädd för mammorna i förnuftiga allvädersjackor som talar väldigt pedagogiskt med sina barn vad saken än gäller.
puva · 15 years ago
kom att tänka på det här inlägget jag skrev på min gamla ratatablogg förra hösten då våran V var i Vidars ålder och vi började gå till lekparken:http://puva.ratata.fi/post/179182
Anonym · 15 years ago
Jag måste nog säga att jag tycker en mamma betedde sig mycket illa idag när hon tog av min 1-åring en sandform som låg mellan hennes ben, och gav den till sin dotter utan ett enda ord. Visst, min tös höll inte i den, men hon höll på att fylla den och en annan form turvis. Leksakerna hörde till parken, men om hon skulle ha idas gå 2m skulle där ha lägat former helt fria. Nej, min tös grät inte, förstod inte vad som hände, men hennes leken tog ju slut. Nog hör det väl till goda seden att respektera även dem som inte kan försvara sig och fråga - och lära sina äldre barn att fråga - om man får lov. Tycker jag. Weladine
Anonym · 15 years ago
Jag måste efter ett besök i lekparken idag ännu kommentera här. Min dotter och en jämnårig tös (dryga 1) satt i sandlådan och lekte. Den främmande tösens mamma blandade sig i då de tog saker ur varandras händer. Min dotter är inne i en ta-och-ge-lekfas och som jag såg det förstörde hon bara leken. Ja, man kan blanda sig i och säga att man inte får ta från andras händer ifall det blir sura miner, bråk eller skrik. Men är jag en dålig förälder då jag inte ingriper innan barnet hunnit reagera så?
Peppe · 15 years ago
Anonym: jag är SÅ där med dig.Puva: hahaha! En fantastisk analys!Weladine: sannerligen. LITE spelöga ska man kunna vänta sig av andra vuxna människor.Anonym: min väninna Sonja (trebarnsmamma) sade att hon blandar sig så lite som möjligt i minikonflikter att det bara är bra om barn redan från början lär sig lösa små problem. Jag tycker att dte lät vettigt.
Anonym · 15 years ago
Sonja låter som en klok kvinna. Jag ska fortsätta låta min tös ta och ge saker och inte blanda mig i för mycket. Sen får de andra föräldrarna tycka vad de vill.