Enbarnspolitiken
15 years ago
Jag har gått och oroat mig för att vår enbarnspolitik kommer skada Vid på något sätt. Normen är ju två barn och fler eller färre än det uppfattas ofta som lite skumt. I dag snubblade jag ändå över en text på DN som gav mig lite lugn i hjärtat.
"Det finns hundratals studier som har jämfört ensambarn med barn som har syskon. Man har tittat på hur barnen mår och fungerar i förskolan, hur de klarar sig i tonåren och hur det går senare i livet. Generellt finner man mycket små skillnader – om något så verkar det gå lite bättre för ensambarn. Jag ska ge några exempel.."
Utdrag ur jättelång text. Läs hela här.
"Det finns hundratals studier som har jämfört ensambarn med barn som har syskon. Man har tittat på hur barnen mår och fungerar i förskolan, hur de klarar sig i tonåren och hur det går senare i livet. Generellt finner man mycket små skillnader – om något så verkar det gå lite bättre för ensambarn. Jag ska ge några exempel.."
Utdrag ur jättelång text. Läs hela här.
Peppe Öhman
Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.
evafrantz.blogspot.com · 15 years ago
Jee. Jag är ensambarn. Och så blev jag ju också ganska prima.
E · 15 years ago
Oroa dig inte Peppe! Det är ju uppenbart att ni ger mycket kärlek och uppmärksamhet till Vidar, och att han får vara med i en massa roliga sociala sammanhang med era vänner och deras barn. Han kommer inte att lida någon nöd utan syskon.Med det sagt kan det såklart hända att han själv kommer att önska sig en lillebror (eller storasyster!) så småningom, men barn får inte alltid det dom ber om annars heller. Sånt är livet, liksom.
Peppe · 15 years ago
Eva: du blev sju svinbra!E: tack för de lugnande orden. De uppskattas.
cruella · 15 years ago
Jag har ju bara läst ett kort tag, så jag undrar hur ni resonerat er fram till er enbarnspolitik.Själv är jag en flockmänniska så jag njuter av att vara fem i familjen men det finns inga regler:-) Min ena syster vill inte ha några alls hon och det beslutet vet jag fler som tagit.Each to his own.
Sabrina · 15 years ago
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Sabrina · 15 years ago
Jag var det enda barnet hemma (de två äldre hade flyttat ut tidigare) och blev nog hur bra som helst. Skillnaden är väl den att jag är lite sjukligt bra kaveri med min mamma. Det var ändå henne jag umgicks mest med, och därför har vi hela livet varit bästa kaverin.
Anonym · 15 years ago
Även jag är ensambarn och ett prima exemplar av märket framgångsrik kvinna. Själv är jag urless på stigmatiseringen och stämpeln man får som ensambarn, t.o.m. i vuxen ålder; bortskämd, kompromisslös, självisk osv. Jag har alltid varit snäll, givmild och framförallt en hejare på kompromisser och på att fungera i grupp. Ett stort minus är att det är tråkigt att åka på familjesemester enbart med mamma och pappa.
Peppe · 15 years ago
Cruella: vi trivs bra som tre personer och så känns det lite att push our luck då vi redan fått ett så friskt oh fantastiskt litet barn. Sabrina: du och din mamma verkar ha en sjukt bra relation och så är du ju en bra typ på det stora hela.Anonym: folk är sannerligen fördomsfulla. Heja du! Och vi får väl ta med nån av Vidars kompisar när vi åker på semester...
Ylva · 15 years ago
Min mamma brukar säga att hon har läst att alla astronauter är ensambarn, oklart varför dock, kanske hade ngt med att de var mer lagda åt att tro att allt var möjligt och tydligen är det väldigt svårt att bli astronaut..? Men sen såg jag Christer Fuglesangs syster på tv så det var nog mest en myt.Tycker det är lite fånigt det där med hur man beror på ens syskon eller om man inte har syskon eller var man är i syskonskaran. Jag är själv storasyster men uppvisar inga tendenser på det som anses vara "storasysterligt" beteende, ordningsam, organisatorisk etc. Har alltid haft lite dåligt samvete för att min lillasyster är mer sån än jag. Dumt!
Johanna · 15 years ago
Oj. Tack för detta inlägg Peppe! Har helt sjuk stress över hur Ava ska klara sig om hon blir ensambarn, vi lutar nämligen oxå mot alternativet att hon blir enda barn.Jag funderar dock inte så mycket på hur hon ska klara sig i skola och bland folk annars men jag funderar på hur hon klarar sig när jag och tuomas lämnar jordelivet. Hon blir då totalt ensam med att ta hand om allt som har med döden att göra?! Jag vet. Tar stress i förtid OCH som sagt kan ju oxå kusiner och vänner hjälpa när föräldrarna dör... Funderar oxå på att man "inte ska placera alla ägg i en korg" för om korgen faller så går alla ägg sönder... Dvs. om det händer något åt ava är vi barnlösa sedan med tuomas. Svår fråga detta men kanske man inte ska ta ut det dåliga i förtid...
Malin · 15 years ago
Jag tror inte att man blir en sämre människa av att vara ensambarn, men eftersom jag har tre härliga syskon kan jag inte annat än rekommendera sådana. Å andra sidan har jag ingen erfarenhet alls av att vara ensambarn, kanske det är lika roligt. Men det har jag svårt att tro :)
Peppe · 15 years ago
Ylva: ja i det här fallet är man väl allra mest individ och sedan allt annat.Johanna: Ava kommer garanterat att klara sig bra. Läs Esmes mammas inlägg om föräldrar som lämnar jordelivet och syskon.Malin: jag har också tre underbara systrar, men inte ens det motiverar mig att bli gravid en gång till.
Annika · 15 years ago
Jag har inte varit olycklig som ensambarn, men jag har själv velat ha och fått fyra barn. Man ska göra som man själv vill, om man har förmånen att vara överens och att kunna välja. I mitt fall har jag hela min uppväxt vetat att mina föräldrar gärna ville ha fler barn, men att det inte gick (av okänd anledning). Det är ju en helt annan sits än att välja att bara ett barn, för att det är just det man vill.
Sebastian · 15 years ago
Det är ju ändå ett känslomässigt beslut hur många barn man vill ha, så jag tycker man ska våga stå på sig med sitt val som det är. Och kanske komma ihåg att det inte är alla förunnat att kunna välja, så att man inte glömmer att vara tacksam för hur bra man har det.Inget väger heller lättare än andras åsikter, som t.ex. min.
Bakpappa · 15 years ago
Barn skall man skaffa av helt själviska orsaker! (Hur skulle man annars orka?)(mycket, mycket, mycket, mycket) Större roll än storleken på barnaskaran spelar nog föräldrarna (och då inte bara deras gener) för hur barnet blir som stort.Klart alla kommer att placeras i enda-, första-, mellersta- och yngstabarnet korgar. Vi människor är nu bara såna att vi kategoriserar...Ensamma blir vi alla någon dag, men jag hoppas som flerbarnsfar det hoppeligen är flera barn som sedan delar på bördan av gäggiga föräldrar. Jag tror nämligen det är fruktansvärt tungt vara förälder åt sin förälder.Och när man ser barnen leka tillsamman och ha det roligt så känns det bra med flera barn. De dagar de bara är i luven på varandra är det inte lika skoj...
Peppe · 15 years ago
Annika: det är tydligen så himla individuellt med den där längtan efter barn. Det gör mig glad att höra att du är lycklig fyrabarnsmamma.Basse: men allra mest vill jag att Vidar ska få leva ett så lyckligt liv som möjligt.Bakpappa: bra sagt. Jag är med på allt.