Vännerna

marica · 16 years ago
Jag och min man var vänner och ingick i samma "klick" (eller vad man nu ska kalla det) 2 år innan vi blev ett par. Därför har vi ca 70% gemensamma vänner och resten egna. Vi har mina vänner som är gifta med hans vänner. Och hans vänner som är ex till mina vänner...och nya vänner som kommit in i vårat hängande, så vi har inte koll, det är nog bara våra vänner. så vi har varit vänner nu i snart 13 år, och ett par i 11 så gränserna suddas och folk kommer och går.Men vi funderade ofta över det där när vi ska på ett bröllop, var fan ska man sitta när man är bådas vänner? (men sen har vi såklart våra egna polare med, som vi inte alls hänger med gemensamt, det finns liksom inget behov för det.)

Mia J · 16 years ago
jag träffade ju min bisi när jag flyttade till Borgå för 3½ år sen. I Borgå kände jag INGEN och gör det inte nu heller... De vi umgås med är bisins vänner från början o har blivit även mina nu, men några egna har jag inte. Och det är jättelessamt, jag vet! Nå okej jag har mina arbetskollegor men vi umgås inte utanför jobbet. För det första bor dom i en annan kommun och för det andra är de alla mycket äldre än jag (45+)

Sofie · 16 years ago
Vi har varit ihop i ca 5 år o har egentligen inga helt gemensamma vänner. Tills ungefär för två år sen hade jag inte ens prata med hans vänner nånsin. Nuförtiden känner jag relativt bra en del av hans kompisar o han känner mina närmaste vänner. Emellanåt önskar jag att vi sku vara ett av dom paren som skulle ha ett stort gemensamt kompisgäng, som man sku kunna fira midsommar med o ordna stora fester, utan att behöva oroa sig för att folk int ska trivas.

Fua · 16 years ago
Haha! det där var den roligaste länken någonsin! tack för den :)Ja, vi har egentligen helt samma polare, vilket inte alltid är helt problemfritt. Sen har jag en del mammapolare som han inte hengailee med, men det är pga att vi hengailee på "fel" tid av dygnet.

Mira · 16 years ago
Vi har varit tillsammans i 2 år. Vi har egentligen mest egna vänner, men vi hänger nog ibland med "varandras" vänner. Hans vänner känner inte mina vänner och omvänt :)

Sonja · 16 years ago
Mest gemensamma! Sen har jag mammakompisar som jag träffar nu och då... Lite som Fua skriver faktiskt.

Natalie · 16 years ago
Eftersom jag urprungligen är från sthlm och träffade min pojkvän innan jag flyttade hit så har vi inga gemensamma vänner. Innan vi fick vår dotter umgicks vi mest på egen hand med egna vänner. Däremot har jag funnit några vänner genom min pojkvän.(hans vänners flickvänner.)Jag önskar precis som Sofie att vi skulle ha fler gemensamma vänner. Jag skulle så gärna, tillsammans med fler vänner, i sommar vilja hyra ett stort hus på tex den italienska eller franska landsbygden. Mammakompisar har jag inga då jag adrig gick med i nån mammagrupp.

E · 16 years ago
Mest egna vänner. Fast jag känner hans kompisar rätt bra också vid det här laget (medan han inte brytt sig så mycket om att lära känna mina). Vi har kanske en kompis som man kan kalla för gemensam, vi lärde känna henne samtidigt när vi var kursare alla tre. Fast hon är mest min kompis ändå, tror jag hon skulle svara på en direkt fråga.

Anonym · 16 years ago
Längs med åren (10 år) har många vänner blivit gemensamma. Vi har skilda kill- och tjejgäng men t.ex. mina killkompisar umgås nuförtiden nästan mer med min man än med mig.

Peppe · 16 years ago
Marica: det gör säkert livet lite lättare att ha samma vänner. Eller åtminstone lite mer tidpraktiskt.Mia J: jag gillar att du har en BISI. Och ta bussen in till stan någon dag, kom t.ex. på Gammas lunchtillfällen. Där hänger många bra typer som kan vara framtida vänner.Sofie: det skulle sannerligen vara praktiskt att aldrig behöva diskutera om vems vänner man ska fira större högtider med.Fua: nå, ni har som tur ett bra gäng av gemensamma vänner.M: huvusaken är väl att man inte hatar varandras vänner.Sonja: efter en tid så flyter kanske vännerna ihop. Magnus och jag har ju inte varit så länge ihop så vi har ännu inte hunnit integrera varandra.Nathalie: om du bor i Helsingfors är du hjärtligt välkommen med på Gammas evenemang. Om det känns rätt. E: svårt det där med vem som är lite mera kompis. Om man skulle stå i var sitt hörn i ett rum och ropa på henne/honom, vem skulle hon/han då springa till... Liksom. Hehe.Anonym: det där känner jag igen! Ens killkompisar lutar lite at bli polare med ens kille. Vad är upp med det!

Magda · 16 years ago
Vi har våra egna vänner på var sitt håll, men våra närmaste vänner har blivit gemensamma... det känns ibland som om vi vore limmet mellan dessa två grupper som kommer så otroligt bra överens. Nu är det dock lite besvärligt, just med tanke på vänsituationen och framtida fester, eftersom vi funderar på att gå skilda vägar efter 7 år tillsammans... :/ Hur göra då...? Kanske vi också ska testa att ropa på dem från varsitt hörn ;)H. Maggan

Peppe · 16 years ago
Oj nej. Är ni okej? det är så hemskt att separera, fast ni kanske fixar det på ett bra och moget sätt. kram!

Anonym · 16 years ago
tja, inte egentligen... men det är väl bara naturligt. Jag hoppas ännu att vi kanske kan lösa det, men ivf förblir vi väl nog vänner. Om int annat så för våra gemensamma vänner, för att inte mista nån av dem ;)H. Maggan