För länge sen
16 years ago
Sara, som till er stora otur har en fantastisk och låst blogg, tycker att jag ska skriva om: vem var du för, säg, tio - femton år sedan? vad ville du bli när du blev stor? hur föreställde du dej att ditt liv skulle bli? och blev det så?
För tio-femton år sedan ville jag bli journalist eller diplomat. Jag halkade in på att studera statsvetenskap, fick sedan jobb på Utrikesministeriet och tyckte att det var viktigt att man hade ett seriöst och prestigefyllt jobb. Paradoxalt nog hatade jag ändå att klä mig i kläder man förväntades ha på dessa jobb.
Pendlade mellan att plugga på universitetet och jobba. Tyckte att det var viktigt att få arbetserfarenhet från så många plaster som möjligt och att få en magistersexamen. Hade pojkvän som jag inte var kär i. Bodde med Lena-Fi och gick ut alldeles för mycket.
Jag var mycket strängare och mycket, mycket mer svartvit då. Jag hade en period då jag studerade i Holland och var så där svår och vänsterpretentiös: åh, hata den borgerliga medelklassen! jag är annorlunda och speciell! svårmodet! ingen har insikt som jag! Lite brist på självdistans skulle man kunna säga. En annan period var jag motsatsen. Men om man ska säga något gott om mig så ordnade jag galet roliga fester.
På det stora hela är jag antagligen en trevligare, eller åtminstone en snällare, person idag. Eller jag försöker åtminstone förstå människor och varför de gör som de gör. Speciellt om de är dumma i huvudet. Men att vara kiva betyder inte att man är mesig. Kom ihåg det kids!
Svårt att säga hur jag föreställde mig att mitt liv skulle bli. Jag har alltid varit dålig på den där femårsplanerna man ska ha. Min filosofi har snarare varit att tacka ja till allt som låter roligt.
För tio-femton år sedan ville jag bli journalist eller diplomat. Jag halkade in på att studera statsvetenskap, fick sedan jobb på Utrikesministeriet och tyckte att det var viktigt att man hade ett seriöst och prestigefyllt jobb. Paradoxalt nog hatade jag ändå att klä mig i kläder man förväntades ha på dessa jobb.
Pendlade mellan att plugga på universitetet och jobba. Tyckte att det var viktigt att få arbetserfarenhet från så många plaster som möjligt och att få en magistersexamen. Hade pojkvän som jag inte var kär i. Bodde med Lena-Fi och gick ut alldeles för mycket.
Jag var mycket strängare och mycket, mycket mer svartvit då. Jag hade en period då jag studerade i Holland och var så där svår och vänsterpretentiös: åh, hata den borgerliga medelklassen! jag är annorlunda och speciell! svårmodet! ingen har insikt som jag! Lite brist på självdistans skulle man kunna säga. En annan period var jag motsatsen. Men om man ska säga något gott om mig så ordnade jag galet roliga fester.
På det stora hela är jag antagligen en trevligare, eller åtminstone en snällare, person idag. Eller jag försöker åtminstone förstå människor och varför de gör som de gör. Speciellt om de är dumma i huvudet. Men att vara kiva betyder inte att man är mesig. Kom ihåg det kids!
Svårt att säga hur jag föreställde mig att mitt liv skulle bli. Jag har alltid varit dålig på den där femårsplanerna man ska ha. Min filosofi har snarare varit att tacka ja till allt som låter roligt.
Peppe Öhman
Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.
Underlandet · 16 years ago
Åh! Igenkänningen! (Förutom att jag alltid haft femårsplaner. Som visserligen reviderats konstant)
Kugge · 16 years ago
Av allt det här hakar jag mig upp på att du varit Lena-Fis kämppis. För 11 år sedan var vi med handislag på otroligt spritfyllda bastukvällsjatkon hos Lena-Fi och jag tycker att lägenheten var rätt stor, kanske det var du som också bodde där? :D Det var typ på Runebergsgatan, minnet sviker lite efter alla blueberry shots och screwdrivers jag fått i mig. :P
E · 16 years ago
Verkligen spännande att höra. Bra frågat av Sara!
Lena · 16 years ago
Fast ganska bra insikt har du ju trots allt. Och distans. Vilket roligt inlägg. Herrejesus vad det hinner hända grejer på tio år. Själv var jag lyckligt nybliven singel och partade på Stureplan fyra kvällar i veckan samt jobbade 70 timmar i veckan för tio år sedan. Nu, ja alltså, ser det lite annorlunda ut.
Peppe · 16 years ago
Underlandet: skönt att höra.Kugge: jepp, det var jag. Högst våningen i hörnet av Fredriksgatan och Norra Järnvägsgatan. Vi hade det hemskt roligt där.E: så roligt att höra att du uppskattade inlägget!Lena: visst är det sjukt. man blir lite rädd då det går så fort.Stora händelser bara swischar förbi.
Anonym · 16 years ago
Läste i din blogg att du brukar göra det du tycker låter roligt även om du tycker det kan verka lite läskigt. Mycket bra filosofi! Jag har precis börjat en kom-igång-och-skriv kurs trots att jag hade djup ångest för att alla andra skulle uttrycka sig mycket bättre och att jag skulle bli totalblockerad och inte kunna skriva något alls. Och nej, jag kommer nog aldrig skriva några mästerverk men roligt har jag!
Kugge · 16 years ago
Haha vad kul! :D Men huh, det var en galen fest. Jag var definitivt INTE tillräckligt gammal för sådär stora spritmängder. :P
Sara · 16 years ago
tack, jag är mycket belåten!finns det månne nån som inte varit pretentiös och svartvit under nån tid? tyvärr tror jag det. och jag var sannerligen inte en av dem. (jag ska säga dej att din insikt var INGENTING i jämförelse med min!):)
Peppe · 16 years ago
Anonym: din kommentar gjorde mig glad! Heja och lycka till med skrivkursen, jag är säker på att du kickar ass!Kugge: Lena-Fi borde ha haft bättre omdöme.Sara: vad roligt att du diggade! Skönt att bli äldre och kunna skratta åt sig själv (som yngre, att skrtta åt sig själv idag jobbar jag ännu på).
Malin · 16 years ago
Haha, roligt skrivet! Tänk vad du kan leverera på beställning. Jag skulle aldrig klara av att skriva med givna rubriker! Men så är jag inte journalist heller.Kan inte du skriva en bok? Snälla?
Peppe · 16 years ago
Coming up! Och kiva att du diggade.