Om orättvisor

Linn · 16 years ago
Anonym: jag undrar lite varför du valde att ifrågasätta en arbetssökande och en chef? Givetvis har en anställd mer rättigheter än en arbetssökande, något annat skulle ställa hela vårt samhälle på ända.Dessutom har en chef har inte fler rättigheter än någon annan anställd (i Sverige ska jag nog tillägga), däremot större makt att påverka. Jag är uppriktigt nyfiken vad exakt det är du tycker är problematiskt med det? Ska alla vara med och bestämma allt? Hur menar du?

e · 16 years ago
Linn: jag tror att den anonyme som Peppe citerar avser situationer där arbetsgivaren utnyttjar anställda. såna saker som fackförbunden försöker åtgärda. tror jag. jag är lite osäker på ifall det handlar om ett bloggtroll eller inte.

De kallar mig Skrållan · 16 years ago
Håller helt med dig, Peppe (såklart). Bara för att man har en hjärtefråga behöver ju inte det betyda att man skiter i resten (fast just i det här fallet har jag liksom Linn svårt att förstå vad själva poängen med kommentaren är). Det låter som en riktig liten grå-sosse varit framme och tyckt till.

Peppe · 16 years ago
Det var inte meningen att svara elakt och det behöver inte ha varit ett troll som kommenterade, men jag ville klargöra varför jag inte skriver så mycket om hemlösa katter el dyl.

Anonym · 16 years ago
Linn: Du medger alltså att relationen mellan en chef och en arbetssökande inte är jämställd, eftersom chefen har större makt visavi den arbetssökande. Det problematiska ligger såklart i att en person har getts makten att avgöra vem som ska jobba och vem som inte ska jobba osv. Men det är ju som sagt ett strukturellt problem i vårt samhälle.Ditt påstående om att samhället skulle ställas på ända om det förhöll sig annorlunda tar jag förstås som en komplimang. Samma argument användes också flitigt när det var aktuellt att införa rösträtt för kvinnor. Nå, det här är förstås ingen fråga som bör ifrågasättas, det har du alldeles rätt i, men jag ville vara fräck och göra det ändå för reaktionernas skull. Skrållan: Tack för din anekdot.Peppe: Tack för svaret, men du svarade inte på frågan som ställdes först i inlägget. Det behöver du inte göra om du inte har kapacitet till det.Jag tänker inte börja kämpa för arbetstagarnas rättigheter. De har nog kapacitet att hjälpa sig själva, vilket de också gör med jämna mellanrum. För det behövs det (till all lycka) ingen utomstående. Hoppas att du har överseende med lite bråkmakarfasoner på din blogg. Nu ska jag inte störa er vanliga människor mera. :-)

Danne · 16 years ago
Anonym: Jag förstår inte heller vad det är du menar, tycker du att alla arbetssökande själva skulle kunna kräva att få jobba precis var de vill utan att chefen (som i en sådan värld skulle upphöra att existera) hade något att säga till om? Arbetsgivaren skulle vara tvungen att anställa en kock-utbildad som bankdirektör om denne så önskade? Tusentals medborgare skulle vara republikens presidenter? Öh, alltså va? Klart att arbetsgivaren ska ha mer makt än den sökande och det har ingen som helst koppling med kvinnofrågan.

puva · 16 years ago
hej, jag vet! alla anställda får ordna en omröstning om vem av de sökande som får komma med i gemenskapen! lite som i Robinson, öråd och så. ja ja ha ha, jag tycker det är helt kul som tanke att ifrågasätta om det bästa sättet en arbetsplats (som ofta är en privat firma av större eller mindre slag, eller ett statligt verk eller liknande) är organiserad är det system som nu råder. jag tycker det viktigaste är att alla vet vad de ska göra (tydliga arbetsuppgifter) och vet vad de ansvarar för. det att en har som uppgift att organisera arbetet och en annan som uppgift att konkret utföra det, det tycker jag är helt okej. den ena klarar sig inte utan den andra.men olika problem som uppstår i maktförhållanden, vare sig det handlar om chef/arbetstagare eller om det faller sig så illa att den ena i parförhållandet har makt över den andra, det tycker jag man kan och ska ifrågasätta.sen undrar jag försynt ifall du, Anonym, själv har några konstruktiva förslag på hur du skulle lösa detta strukturella problem i vårt samhälle (då när det är ett problem). och varför just Peppe borde sitta lösningen på det här undrar jag också?

Kaaja · 16 years ago
Jag har försökt läsa texten och komentarerna flera gånger nu men förstår ändå inte riktigt vad anonym försöker säga. Men jag fastnar på orden "men det är såklart oproblematiskt för liberala feminister".Känns som om anonym inte gillar att du får det att verka så lätt. Jag håller verkligen med dig Peppe i det du skriver här på bloggen. Jag tycker inte man ska göra det så svårt utan själv bestämma sig för att leva jämställt och förvänta sig det av andra också. Men ibland är det så lätt att säga och svårt att göra. När man hamnar i en del av samhället som verkligen är gammaldags-traditionsenligt icke-jämställt är det ju inte så oproblematiskt att man bara kan beter sig liberalt och förvänta sig att det ska fungera. Exempelvis att en kvinna kommer in på en arbetintervju där hon sköter sig perfekt och har ett utmärkt cv. Men chefen kan inte tänka sig att en kvinna vill/kan/ska utföra jobbet. Han vill ha en man. Då har chefen en fördel som han inte borde ha. Man kan ju fråga sig om man verkligen vill ta anställning för en chef som inte vill ha en där. Men man kan också fråga sig om man vill låta en ojämställdhet (?) hindra en från att utöva sitt drömyrke. Folk kan lära sig och ändra sig.

Sebastian · 16 years ago
Anonym: "Det problematiska ligger såklart i att en person har getts makten att avgöra vem som ska jobba och vem som inte ska jobba osv. Men det är ju som sagt ett strukturellt problem i vårt samhälle."Om jag har grundat ett företag som börjar gå så bra att jag måste anställa en assistent, är det ett strukturellt problem att jag väljer vem som ska börja jobba för mig?Och på samma vis, om jag ska gå ut med kollegerna och äta och väljer vilken restaurang vi går till, är det ett strukturellt problem att det är jag som väljer vilken restaurang som får pengarna?

Syl · 16 years ago
Man behöver inte tycka till om allt. Men jag kanske förstår vad anonym säger. Anställningsförfarandena blir mer ojämställda hela tiden. Inte mellan kvinnor och män, utan mellan den som är i behov av jobb och den som dikterar villkoren. Det är lätt att få en ung människa som desperat behöver jobb att skriva på arbetsavtal av de mest absurda slag. Att man anställs i snuttar, att man ger ifrån sig grundläggande rättigheter, att man tillfälligt avskedas under vissa veckor på året och anställs på nytt, you name it, allt finns. Det finns skräckexempel på arbetsavtal som inte är av denna världen.Eftersom många verkar omedvetna om hur det går till i verkligheten ville jag bara nämna problemet - och offren är unga arbetssökande av alla sorter, inte "gråsossar", vad fan det nu sen är. Men som sagt: ingen måste ha åsikter om allt. Var och en har sina hjärtefrågor, man omfamnar inte hela världen och varje bloggare har sin suveräna rätt att skriva om vad den vill. Saknar man nåt ämne kan man ju starta en egen blogg.Over and out.

diZi · 16 years ago
Ehh, lite tappade jag bort mig i alla fina tankar här i kommentarfältet, men till anonym måste jag nog säga:DEN som skall anställa en person har ANSVARET över att se till att en person är den bästa möjliga för jobbet.Arbetssökanden har ansvaret att försöka presentera sig som den bästa kandidaten - och må tilläggas ÄRLIGT.Om man har ett eget företag vill man vara säker på att den man anställer är kompatibel med såväl arbetet som resten av personalen, detta är jätte viktigt.Vet inte om detta är jämställt, men i de BÄSTA fallen är anställaren den som sätter tar största RISKEN, och litar på den denne anställer.PROBLEMET ligger i de DOLDA strukturerna av "lika väljer lika", som om man inte personligen ger sig i kast med att behandla dessa ingrodda och förmossade automatikval, påverkar eventuella anställningar negativt. Men detta är något som är ett personligt val. Vi kan bara hoppas att alla skulle ta itu med det. För DET är INDIVIDENS ansvar.

RG · 16 years ago
En arbetssökande har rättigheten att själv välja vilka jobb han söker till och ifall han blir erbjuden ett eller flera så får han själv välja vilka han tar emot.En arbetsgivare får välja att gå inför att leta efter arbetskraft. Får i enlighet med vissa, bland annat i lagen fastslagna kriterier, försöka hitta den bästa och sedan erbjuda arbete åt denne. Till skillnad från vad du anonym skriver så bestämmer inte en arbetsgivare om vem som skall jobba och vem som inte skall jobba. Endast vem som skall erbjudas möjligheten att jobba på just denna arbetsplats.Jämlikt? Om jämlikt betyder att båda parterna har likadana rättigheter så nej. Men om jämlikt betyder att båda parterna ansvarar för sitt eget agerande och inte heller kan bestämma över den andra så jo, nog i min mening.Jag har nu läst igenom anonyms kommentarer fyra gånger och jag kan helt enkelt inte förstå vad det är du vill komma åt. Du avslutade visserligen diskussionen för din del man kan du inte snälla komma tillbaka och förklara lite närmare? Gärna med exempel, hur borde arbetsmarknaden se ut enligt dig och hur borde en anställningsprocess se ut? Jag tror nog på att det kan finnas strukturella problem, men jag förstår helt enkelt inte hur du menar.ps. är en arbetssökande en han eller hon?

RG · 16 years ago
En liten grej till:Kaaja skrev att:"Exempelvis att en kvinna kommer in på en arbetintervju där hon sköter sig perfekt och har ett utmärkt cv. Men chefen kan inte tänka sig att en kvinna vill/kan/ska utföra jobbet. Han vill ha en man. Då har chefen en fördel som han inte borde ha."Det är ju naturligtvis beklagligt för den sökande men chefen har ju nog inte någon fördel där. Om vi säger såhär en chefs roll är att styra sin del av företaget i enlighet med order uppifrån vilka i sista hand handlar om att skapa möjligast stor nytta för sina ägare. Om en chef har en mental spärr i huvudet som gör att han inte klarar av att se på människor som individer så kan han rimligtvis inte garantera att den personalstyrka han bygger upp är den lämpligaste och bästa för uppgiften. Endast att det är den lämpligaste och bästa om man lägger till ett tilläggskriterium som utesluter hälften av alla formellt kompetenta.I det fallet klarar alltså inte chefen av att göra sitt jobb.

Helena S. · 16 years ago
Puva: hahahaha! Anonym: jag tror du bara hittade på detta vagt definierade problem för att bråka lite. Jag misstänker att du är en liten missunsam filur som inte gillar att en människa kan vara snygg, populär, chef och trevlig, lite sådär som Peppe.

Sebastian · 16 years ago
Syl(via):att man ger ifrån sig grundläggande rättigheter för att få ett jobb är ett problem, men vi har redan instanser som borde försvara vanliga arbetares rättigheter, det är åtminstone att dom säger att dom sysslar med. Dom heter fackföreningar och SDP. Att dom här instanserna inte verkar förstå eller bry sig om många av dagens reella problem på arbetsmarknaden ser jag inte som ett strukturellt problem, utan att dom här organisationerna är föråldrade och sysselsatta med att försvara status quo för en allt mindre och äldre skara medlemmar.Snuttjobb i sig tycker jag inte är ett strukturellt problem. Snuttjobb har alltid funnits, frågan är hur stödet från den offentliga sektorns sida borde se ut för att ge ekonomisk balans och göra snuttjobb lönsamma för snuttjobbare. Medborgarlön i kombination med en förenklad stödmodell är ett förslag.Sen finns det såklart många arbetsgivare som sysslar med snuttjobb som ett sätt att pressa arbetstagare, men det här tycker jag igen är en uppgift för facken och SDP.

Den elaka bloggaren · 16 years ago
väl så, peppe, det är en bra poäng att man kan välja vilken sak man bloggar för, och vilka ej.men visst ska chefen ha mer makt än en arbetssökande, annars är ju denne inte en chef. det är ju inte där problemet ligger (oftast är det viktigast att först identifiera problemet).problemet, anonym och andra, är väl att chefen inte representerar ett genomsnitt av befolkningen (eller ens ett genomsnitt av den mer begåvade befolkningen). utan (och statistikcentralen publicera en undersökning om det här senast typ 2009, ni kan kolla på deras hemsida) chefen är oftast man. andra saker som chefen oftast är, om jag får gissa, är:- oftare högerorienterad - oftare utseendekonservativ (sällan piercing, synliga tatueringar, långt hår, ansiktsbehåring)- oftare konservativ livstil (fru, 1-2 barn)- typisk hobby: sähly, jogging, lite gymoch lika väljer säkert hellre lika än olika, så med dragen ovan får du antagligen lättare jobb än om det motsatta gäller, alltså, oberoende av din verkliga kompetens. har jag fel?