ännu om jämställdhet
16 years ago
För mig innebär jämställdhet lika rättigheter och skyldigheter för alla. Det innebär bland annat att man får samma lön för samma arbete och att man har precis samma möjligheter oberoende av kön. Det betyder inte samtliga måste göra allting på samma sätt.
Ibland är det svårt att skilja mellan individer och struktur. När det pratas om föräldraledighet får jag ofta höra att "Vi lever mycket jämställt, men för oss råkar det nu bara fungera bäst så att mamman stannar hemma länge och pappan jobbar. Pappan tjänar nämligen mer än mamman och det skulle vara ekonomiskt omöjligt att göra tvärtom."
Jag tvivlar inte alls på att just ni inte skulle ha en jämställd, fungerande relation. Alla måste få hitta sin egen väg. Men när det i 95% eller fler av fallen råkar vara just mannen som tjänar mer än kvinnan tycker jag att någonting är fel. Alla dessa pappor kan väl inte vara så mycket smartare och bättre och mer utbildade än mammorna?
Kan det ligga något i strukturerna? Att kvinnor i fertil ålder blir riskarbetstagare för att de sannolikt kommer att stanna hemma med barn och att de halkar efter i löneutvecklingen av samma orsak? Borde också pappornas arbetsgivare betala? Eller kanske skattebetalare i allmänhet? Vi sponsorerar ju pensionärer och de ungar som föds kommer kanske att betala för oss en dag.
Angående det biologiska argumentet att det alltid varit mammorna som stannat hemma och tagit hand om barnen och att det inte går att ändra på så där hux flux. Enligt den historia som jag läst var det hela släkter som tagit hand om barnen. Eller ammor och guvernanter om man haft lite mera pengar att röra sig mer. Att mammor sitter ensamma hemma med sina barn är ett mycket modernt påfund. Och om vi ska dra det här med naturligt och biologiskt till sin spets så är till exempel de förr så vanliga fenomenen slavar och barnarbetskraft inte så koscher nuförtiden. Bara för att världen sett ut på ett visst sätt förr betyder inte automatiskt att det är det bästa sättet.
När jag blev gravid trodde jag att alla andra visste så mycket mer än jag (i ärlighetens namn tror jag det ofta fortfarande), men nu tio månader in i moderskapet har jag småningom börjat inse att alla bara talar om sina egna upplevelser och erfaranheter. De som refererar till forskningsresultat hänvisar alltid till just de undersökningarna som råkar passa deras sätt att leva. Man kan lyssna och lära, men det behöver inte vara sanningen för alla.
En sån här sak till exempel: för oss har det verkligen inte varit någon skillnad mellan Magnus och mig som föräldrar. Vidar har inte knutit an mer till mig än till Magnus eller tvärtom. Jag skulle eventuellt kunna läxa upp alla gravida par om att pappan är precis lika viktig som mamman de första månderna, men jag låter bli för någon annan kanske upplever det på ett helt annat sätt och jag är sannerligen ingen forskningsanstalt i ankytningsteori. Dessutom finns det ibland två mammor eller två pappor eller bara en förälder. Eller fyra.
Som vanligt säger jag, gör som ni vill, men fundera gärna igenom era besult först.
Ett stort tack till er som orkade läsa så här lång. Jag skulle gärna skriva mer, men det här är trots allt bara en blogg. Ni får resten i bokform nån gång i framtiden istället.
Ibland är det svårt att skilja mellan individer och struktur. När det pratas om föräldraledighet får jag ofta höra att "Vi lever mycket jämställt, men för oss råkar det nu bara fungera bäst så att mamman stannar hemma länge och pappan jobbar. Pappan tjänar nämligen mer än mamman och det skulle vara ekonomiskt omöjligt att göra tvärtom."
Jag tvivlar inte alls på att just ni inte skulle ha en jämställd, fungerande relation. Alla måste få hitta sin egen väg. Men när det i 95% eller fler av fallen råkar vara just mannen som tjänar mer än kvinnan tycker jag att någonting är fel. Alla dessa pappor kan väl inte vara så mycket smartare och bättre och mer utbildade än mammorna?
Kan det ligga något i strukturerna? Att kvinnor i fertil ålder blir riskarbetstagare för att de sannolikt kommer att stanna hemma med barn och att de halkar efter i löneutvecklingen av samma orsak? Borde också pappornas arbetsgivare betala? Eller kanske skattebetalare i allmänhet? Vi sponsorerar ju pensionärer och de ungar som föds kommer kanske att betala för oss en dag.
Angående det biologiska argumentet att det alltid varit mammorna som stannat hemma och tagit hand om barnen och att det inte går att ändra på så där hux flux. Enligt den historia som jag läst var det hela släkter som tagit hand om barnen. Eller ammor och guvernanter om man haft lite mera pengar att röra sig mer. Att mammor sitter ensamma hemma med sina barn är ett mycket modernt påfund. Och om vi ska dra det här med naturligt och biologiskt till sin spets så är till exempel de förr så vanliga fenomenen slavar och barnarbetskraft inte så koscher nuförtiden. Bara för att världen sett ut på ett visst sätt förr betyder inte automatiskt att det är det bästa sättet.
När jag blev gravid trodde jag att alla andra visste så mycket mer än jag (i ärlighetens namn tror jag det ofta fortfarande), men nu tio månader in i moderskapet har jag småningom börjat inse att alla bara talar om sina egna upplevelser och erfaranheter. De som refererar till forskningsresultat hänvisar alltid till just de undersökningarna som råkar passa deras sätt att leva. Man kan lyssna och lära, men det behöver inte vara sanningen för alla.
En sån här sak till exempel: för oss har det verkligen inte varit någon skillnad mellan Magnus och mig som föräldrar. Vidar har inte knutit an mer till mig än till Magnus eller tvärtom. Jag skulle eventuellt kunna läxa upp alla gravida par om att pappan är precis lika viktig som mamman de första månderna, men jag låter bli för någon annan kanske upplever det på ett helt annat sätt och jag är sannerligen ingen forskningsanstalt i ankytningsteori. Dessutom finns det ibland två mammor eller två pappor eller bara en förälder. Eller fyra.
Som vanligt säger jag, gör som ni vill, men fundera gärna igenom era besult först.
Ett stort tack till er som orkade läsa så här lång. Jag skulle gärna skriva mer, men det här är trots allt bara en blogg. Ni får resten i bokform nån gång i framtiden istället.
Peppe Öhman
Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.
Sockerkaka · 16 years ago
Så bra skrivet! Håller med dig på alla punkter.Vill hemskt gärna ha resten i bokform nån gång i framtiden! ;)
Peppe · 16 years ago
vad roligt att höra! i så fall måste jag verkligen leverera en bok. ;)
Hannah · 16 years ago
Jag skulle mer än gärna läsa en bok skriven av dig, speciellt om den berör detta tema!
Anonym · 16 years ago
Du har så rätt!
Sara · 16 years ago
Yeah! I'm with you, men visst bloggformatet är inte idealiskt för den här sortens diskussioner.
baglady442 · 16 years ago
Mycket klokt skrivet. Jämställdhet måste man arbeta med, den kommer ju inte av sig själv liksom. Så att se till att dela på vårdnad etc är bra steg. Go Peppe!
Sara · 16 years ago
det här var sannerligen ett blogginlägg i min smak! mera peppe, mera! och kommenterar gör jag i vanlig ordning på min egen blogg, asap.
Melli · 16 years ago
Här är den där du pratade om tidigare i bloggen,hon med en man som helt enkelt inte vill vara med babyn en längre stund på tumis.Större barn går bra.
Peppe · 16 years ago
Hannah: på riktigt? så trevligt.Anonym: kiva att höra.Sara: sant, ingen orkar läsa allt man har att säga.MsBL: tack och du har rätt.Sara: ser som vanligt fram emot det.Melli: jag har tänkt mycket på det där. Hur känner du inför att din man inte är intresserad av barn under två år?
S. · 16 years ago
Jag håller helt med, men slänger ändå in ett aber: Ta inte för givet att han kommer att bemöta sina föräldrar på samma sätt resten av livet (det gör ni knappast heller). I den åldern gjorde inte våra barn heller någon skillnad på om det var mamma eller pappa som nattade eller liknande. Nu har vi just genomlevt två månader då pappa har varit totalt värdelös i tvååringens ögon. Mamma har varit "gullig, söt, bäst, min, tyckäomdej" och pappa har fått höra "pappa gå bott, pappa du e dum, ja vill bala vala me mamma". Har den charmige killen ropat på natten så har det tagit hus i helvete om pappa har uppenbarat sig vid sängen. Det är bara mamma som får och kan och ska. Därmed inte sagt att vi har gjort något fel med anknytningen då det blev så här, eller att ni drar för långtgående slutsatser om att det inte är någon skillnad. Egentligen vill jag väl bara förvarna er, för det kan komma perioder då den ena föräldern får känna sig mindre uppskattad, om man säger så :-)(Senast i dag ropar sonalyckan från vinden ner till pappa: "Pappaaa?" "Ja?" "Du e dum!"... :-)
Peppe · 16 years ago
Du har helt rätt. Och min mening var inte att skrika ut: Hahaaa! Vidde diggar mig och Magnus precis lika mycket. Jag menade mest att alla familjer är olika. Och att jämställdhet kan vara olika på individnivår, men det finns samhälliga strukturer som gör att kvinnor och män inte har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter.(Quiz: Vem skrev? alla lyckliga familjer liknar varandra, men varje olycklig familj är olycklig på sitt eget sätt).
Emilia · 16 years ago
håller med dig i dina funderingar. Min sambo o jag är nyblivna parenteser och jag gick i tidigt skede med på att bara jag får ett jobb (nyutexaminerad) så är han mer än välkommen att va föräldra/vård ledig. Det enda som lider av detta vore jag eftersom jag förstås gärna vill va hemma, men jag anser att jag inte har ensamrätt på det. Tror i många fall att de är kvinnan som vill och då "passar de bra" att mannen "tjänar mer". Hur som haver, denna inställning har jag haft o har även stödt pappan. Nu sa han dock här om dagen att han nog endå är så pass traditionell att han ser att jag stannar hemma... pappamånad ska han dock ta ut förstås. Hur de sen slutar återstår ännu att se. O till sist, jag lovar att läsa din bok om detta ämne.. OJ va långt detta blev!
SivÖ · 16 years ago
Så jättebra skrivet! Här finns en massa tankar som jag försökt formulera men inte lyckats få ur mig. Vi är väl inte helt jämställda i vardagen, men det är mest mitt fel. Jag lider av "vara till lags"-syndrom och det leder ibland till att jag gör saker för att maken inte i misstag ska bli sur eller missnöjd. Måste jobba med det där. Men vi delade ungefär lika på föräldra- och vårdledighet, jag var hemma åtta månader, han sju. Och då har jag en lön som är mindre än 2/3 av hans - det gick det också. Nu delar vi 50-50 på sjukdagar också, men där märks problemen i stukturerna. Då maken får höra hur fantastisk han är som stannar hemma med sitt barn får jag höra suckar och frågan "Igen?"
den elaka bloggaren · 16 years ago
jag tror att du är ganska lyckligt lottad, i o m att du har en sån man att du kan tänka dig att överlämna så mycket av ansvaret åt honom. jag tror att många kvinnor som "stannar hemma för han tjänar bättre" längst inne känner att de aldrig sku kunna lita på att deras lilla bebis sku må bra om deras man ensam tog hand om den. biologins inverkan på kulturen/strukturen är nåt som frenetiskt har bloggat om den sista dan eller så.
Sebastian · 16 years ago
Å andra sidan är mannens år elva månader jämfört med kvinnans, så kanske man vinner i livslängd vad man förlorar i pengar?
Peppe · 16 years ago
Emilia: grattis till bebén! du verkar ha en sund inställning och det är bara trevligt med långa kommentarer.SivÖ: tack för din kommentar! Jag känner igen mig från ett tidigare förhållande i det där med att inte vilja/orka göra sambon missnöjd. Man vil liksom göra vardagen så enkelt som möjligt 8för sig själv). Typiskt att pappor får mera kred för vård av barn än mammor.Den elaka bloggaren: jag blev faktiskt delvis inspirerad av ditt inlägg som tangerade det här temat.Angående Magnus som jämställd man så var det nog mer skicklighet än tur från min sida. Jag skulle ALDRIG vilja vara ihop med en människa som inte tycker att alla människor har samma rättigheter och skyldigheter.
Peppe · 16 years ago
Basse: nå ta inte livet av er själva och varandra så mycket och ät lite hälsosammare så catchar ni nog up.
Sebastian · 16 years ago
Och kanske ni ska bara begära mer lön istället för att skylla på strukturer så catchar ni nog upp!
sofiamaa · 16 years ago
Tack för ett mycket bra inlägg! :) (personligen tycker jag sådana här långa inlägg är perfekta i bloggformat, men då är jag också en person som gillar att läsa långa blogginlägg.) :) Speciellt påminnelsen att alla inte lever i heterosexuella monogama relationer. Oftast tenderar ju dessa diskussioner endast handla om de människor som lever i sådana förhållanden. (ja, nu skulle någon kanske säga det är för att de flesta lever så. Men bara för det behöver vi inte glömma bort andra.)
Anonym · 16 years ago
Det finns ingen chans att jag som bernlös kvinna vill vara med och betala för andra kvinnors mammaledigheter så de kan sitta hemma med bebin eller tilolbringa dagarna sörplande latte på cafeer med sina andra mammalediga väninnor medan jag jobbar heltid i mitt anletes svett. Inte en chans. Redan nu tycker jag vi barnlösa subventionerar alldeles för mycket samhällsstöd till barnfamiljer med skatter och med att vi tex får sämre kommunal service då alltid barnfamiljer ska prioriteras. Man ska inte skaffa barn om man inte har egna inkomster som räcker till för försörjning och sjukård och dagvård och sånt. Jag har tusen andra saker jag hellre använter mina pengar till än att ge dem till lattemammor eller lattepappor. Egen latte på veckändresa till Milano till exempel. Däremot ska nog både mammas och pappas arbetsgivare gärna betala om ett par får barn. Vare sig man lever tillsammans eller inte. Men inte övriga oskyldiga skattebetalare! Vilken vansinnig idé.
Sonja · 16 years ago
Det är sent (eller tidigt) så jag säger bara: mycket bra inlägg och TOLSTOJ!
Den elaka bloggaren · 16 years ago
skoj att du hade läst mitt inlägg. jag hörde något av en hälsning (kanske?) till mig om att man greppar tag i den forskning som passar en själv bäst. det som jag vill poängtera är att jag drog min slutsats om att vi måste dela upp män i 3 kategorier (homoamorösa, heteroamorösa och ickeamorösa) år 2002 (då jag jobbade i ett kvinnodominerat yrke och hörde hur hemska förhållanden många av mina kollegor var i), och nångång 2007 kom resultaten från karolinska institutet som tyder på en genetisk grund för mitt antagande om en icke-amorös (dvs varken hetero- eller homo-) manstyp (cirka hälften av männen!).nåja, trevligt att se dig blogga om ett allvarligt ämne!
Peppe · 16 years ago
Sofiamaa: jag försöker lära upp mig själv att inte vara så himla heteronormativ.Anonym: hahahaha! Lugn.Sonja: det är aldrig försent! Och JA Tolstoj såklart!Elaka: klart jag läser din blogg. Det här inlägget var inte menat som ett direkt svar, men jag blev inspirerad av inlägget om könsneutralitet. Men som sagt blev jag inspirerad inte provocerad för jag håller delvis med dig.
Anonym · 16 years ago
Nej men jag håller med Anonym. Tänk själv att stressa ut på en snabblunch se en massa mammalediga drisha omkring. Där sitter dom och dricker upp mina pengar, typ. I tre år! Och sen när de kommer tillbaka till jobbet vill de inte fatta att under de tre åren så har businessen utvecklats och kraven blivit hårdare och att man måste satsa för att hänga med. Det enda de tänker på är att gå tidigt hem och paxa att få sina ledigheter på skolloven och julen "för de vill umgås med barnen". Men, vi andra vill inte alltid ha semester på de tider som blir över, vill definitivt ha en chans att vara lediga i tex mellandagarna. Ska papporna ännu också bli likadana så blir det ännu svårare för oss andra.
Syl · 16 years ago
Hallå Anonym: vems barn betalar din pension? Med samma logik borde bara de som producerat nya skattebetalare få ut full pension, men det är ett vansinnigt sätt att tänka. Civilisationens grund är att man finansierar hela samhället och mångfalden, inklusive andra människors val, inte räknar sina "egna" pengar. Då står man snabbt där utan nånting alls. Ingen klarar sig helt ensam. En vacker dag ligger man på sjukhus och opereras fyra ggr på ett dygn - det har hänt mig. Eftersom det kan hända på nytt är jag glad att jag fött en ny skattebetalare. Han kan dessutom finansiera också dina sjukhusnätter och din ålderdom, Anonym, för de pensionspengar som läggs undan från lönen räcker inte till. Det är barnen som betalar. Barnen som andra föder.Peppe: Tolstoj.
Anonym · 16 years ago
Nej men verkligen? Vem tänker så? "Ooooh, älskling, vi behöver lite flera skattebetalare". Det argumentet drar lattemammorna bara fram när nån ifrågasätter det rimliga med att de ska gå hemma 3 år och lata sig på understöd istället för att arbeta. Det är rätt att båda föräldrarna och deras arbetsgivare ska bidra till nödvändiga ledigheter. Men sen ska båda, alla, vuxna jobba igen snarast möjligt, eller om man är hemma ska man inte finansiera latlivet genom att beskatta oss oskyldiga utan det ska skötas med egna pengar.
Peppe · 16 years ago
I Finland får man föräldrapeng i nio måndaer, inte tre år.
puva · 16 years ago
hej Anonym,hur vet du hur lattemammorna har betalat för sina kaffen? eller brukar du fråga? eller ska jag dra slutsatsen att det egentligen inte är bidragen du är sur på utan det att "mammor latar sig", eller lattar sig, hur man vill. hur lata lattemammor nu egentligen är kan man ju diskutera. till exempel med någon som faktiskt är hemma med sina barn. på Alfamamman, Peppes hbl-blogg, diskuterades saken för ett tag sen, jag rekommenderar den läsningen.
Anonym · 16 years ago
Bra talat! Jag tycker absolut att mammans och pappans arbetsgivare borde dela på kostnaderna. Sen finns det ett vanligt problem som alltför sällan uppmärksammas och det är alla vi som jobbar utan att ha fast anställning. Jag blev utexaminerad lärare 2002 och har jobbat sedan dess, men fortfarande bara som timlärare för ett år i taget. Då är det inte så lätt att dela på föräldraledigheten, det är svårt att få längre vikariat mitt i terminen (mina mammaledigheter har alltid tagit slut i februari). Många sjukskötare och andra kommunalt anställda är också i denhär situationen! Att pappan är hemma medan mamman söker jobb/hoppar in och strövikarierar är nog ohållbart i många familjer.
Malin · 16 years ago
Nu antar jag att ni (givetvis) anonyma som inte vill betala för lattemammors vårdledighet är ganska unga och inte särskilt bevandrade i samhällsekonomiska strukturer, så det må vara er förlåtet, men nu är ju världen inte riktigt så svartvit som ni vill tro. Det är också ett jobb att ta hand om barn och om inte en vårdledig förälder gör det så är det oftast ett dagis som gäller. Och det kostar också samhället. Kanske ni skulle vilja privatisera dagvården? Och skolorna? Och hälsovården? Personligen retar det t.ex. mig att jag ska betala för vård av folks självförvållade sjukdomar. Typ rökare, uj. Är det USA som är förebilden?
Syl · 16 years ago
Ännu till Anonym: Jag noterar åsikten, om du kan intyga att du också framfört den till din egen mamma och pappa. Fast de har förhoppningsvis betalt tillbaka alla barnbidrag till staten och inte varit hemma en dag. Eller - kanske deras barn materialiserade sig som vuxna....:)
Den elaka bloggaren · 16 years ago
blir det ju lite pirrigt när jag inser att du läser min blogg! jag som ibland är så elak... nångång har jag måsta radera inlägg efteråt för jag tycker de är för stickiga. men, som jag själv skrivit, det är ju därför jag har en blogg överhuvudtaget.jag tycker det är fint att du bloggar om hur ni har det i er familj, för det kan få många unga mammor att vakna och tänka "hej, vänta lite, varför funkar det här inte alls hemma hos oss?!".min text om könsneutralitet handla om den banala könsneutraliteten (vårt barn ska kläs helt oberoende av kön, ska leka med leksaker oberoende av kön etc), naturligtvis önskar jag en neutralitet i bemärkelsen lika värdighet, frihet och möjlighet till lycka - men då tycker jag att "jämställdhet" är det färdigt etablerade ordet!
emster · 16 years ago
bra inlägg, peppe!
Anonym · 16 years ago
Tycker att det är lite ofint att jämföra mammornas historiskka position i barnens liv med barnslaveri. Det är ju faktiskt helt befängt.Barnslaveri är inte något som alltid funnits eller utvecklats för släktens överlevnad såsom att mammorna ammar och således står närmst barnen. Men jag orkar inte dra hela anknytningsteorins bakgrund här. Men jag tycker att du borde läsa den. Inte för att jag menar att du är korkad eller nåt, utan för att det är berikande och intressant. Men om jag får vara fräck antar jag att anknytningsteorin rimmar illa med dina övertygelser om jämställdhet och kvinnor (och mäns) självförverkligande genom arbete.Sen är det helt sant att barn förr hade fler människor omkring sig. Framför allt kvinnor dock. Och det är inte alls naturligt att vara så isolerade i föräldraskapet som vi är idag. På savannen umgicks man kring lägerelden liksom. Och det borde vi sträva efter även idag. Inte en lägereld kanske. Men gemenskap. Utan att för den skull separera mammorna från barnen.För det allra sjukaste idag är att vi lämnar bort våra barn på dagis redan från när de är små.Och det är inte naturligt någonstans och helt emot de behov och drifter som ett litet barn har. För evolutionen är långsam och ett spädbarn har samma behov nu som för 20 000 år sedan.Det är en obekväm sanning i vårt samhälle idag.
Anonym · 16 years ago
Jätte bra skrivet! Ett känsligt ämne där man lätt trampar folk på tårna, men jag tycker du lyckades tydligt få fram din åsikt utan att vara dömande eller liksom tjuta ut hur duktiga ni är (vilket ni ju i och för sej är)! :)-Sputnik
Anonym · 16 years ago
Min mamma och pappa jobbade båda från att jag var väldigt liten, och jag blev omskött av deras föräldrar och hade det jättebra. Mina yngre syskon hade tidvis barnflicka hemma, båda föräldrarna jobbade tidigt då också. Funkade även det bra. Så jag har nog helt torrt om fötterna för mina åsikter om att man själv ska vara beredd att betala för barninnehav och inte kräva subventioneringar av utomstående.Jag är inte emot rimliga föräldraledigheter eller att båda föräldrarna ska kunna dela på dem. Men om de blir väldigt långa och ska finansieras av andra än föräldrarna går det för långt. Liksom hela barn- och barnfamiljsdaltandet i samhället i övrigt.
Anonym · 16 years ago
Jag håller också med om att det är störande att betala för självförvållade sjukdomar som kommit från frosseri, alkohol och rökning. Men hela denhär barnhysterin är en lite öm punkt för det tjatas så j-vla mycket om den hela tiden och det tas för givet att alla ska böja sig för barnfamiljers behov och det tar en massa resurser från oss andra.
Sofia · 16 years ago
Anonym: På tal om subventioner...Ska jag då som bor på hyra börja vara j-ligt trött på att betala för att människor med bostadslån ska kunna få en skattereduktion på sisådär 30% för sina ränteutgifter? Naturligtvis inte. Jag förstår bättre.
Peppe · 16 years ago
Anonym om barnslaveri: nu menade jag slaveri OCH barnarbetskraft. Man behöver inte gå längre tillbaka i tiden än 100 år (eller åka utanför västvärlden) för att se att redan barn i 6-8 årsåldern jobbade. Det är inte så hemskt mycket längre sedan slaveriet upphörde att existera (eller det gör det nog fortfarande på sina ställen).Det jag ville få fram med den här texten är att det finns lyckliga barn som vuxit upp med sina pappor hemma och att alla (både kvinnor och män) borde ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Sedan är det upp till var och en familj att tillsammans fundera på hur just de vill ha det.
daddy-O · 16 years ago
Bra skrivet!Jag undrar bara varifrån de biologiska och naturliga argumenten du nämner kommer ifrån.Barnarbetskraft och slavarbete har, så vitt jag vet, ingen anknytning till biologi. Samma sak gäller det andra biologiska argumentet du nämner, det om att det alltid varit mammorna som tagit hand om barnen. De här argumenten verkar vara ha mera med samhällsstrukturer och kultur att göra än med biologi. Det om det.Jag håller fullständigt med om att vi har långt att kvar att gå när det gäller vårdledighet osv. Prova nångång att som man försöka ta ut pappaledigt på en arbetsplats där ingen någonsin innan man själv gjort det. Med pappadagarna var det bekymmer och med pappaledigheten (som jag inte kommer att ta ut, eftersom jag ändå är hemma hela juni och juli med full lön) blev arbetsgivarens rynkor i pannan ännu djupare.Sedan det här med könsneutralitet: gör man det för barnet, för sig själv eller för alla andra? Måste man frenetiskt hålla fast vid sin könsneutralitet konstant, bara för att man vill vara könsneutral?PS. Har du någonsin funderat på att ställa upp i ett riksdagsval?