Otrogen med och mot

De kallar mig Skrållan · 16 years ago
Massor av erfarenheter, från alla upptänkliga håll och kanter. Om man är "den andra kvinnan" själv... det är väl mellan en själv och ens egen moral. Jag tycker inte att man kan ta ansvar för att någon bedrar någon, men man kan ta ställning till om man vill medverka till det och om man vill ha ett förhållande med någon som inte drar sig för att svika sina närmaste. De har ALLTID så himla bra förklaringar. Hur många gånger har man inte hört "Jag SKA göra slut, jag väntar bara på rätt tillfälle. Hon kommer bli SÅ knäckt, jag bryr mig ju trots allt OM henne fortfarande men vi har inte haft det bra på JÄTTELÄNGE och vi har ju i princip redan gjort slut, hon vet bara inte om det än." Den gamla valsen, liksom Vet man att personen i fråga var upptagen när man inledde relation känns det inte fair att skvallra för hans/hennes respektive. Man visste vad som gällde och då får man spela efter det, även om man är sårad. Sen finns det ju de som faktiskt blir lurade av dubbelspelande äckel, jag har en vän som råkat ut för det nyligen, och då är det fritt fram att förstöra så mycket man kommer åt. Tycker Skrållan :-)

De kallar mig Skrållan · 16 years ago
Och nu har jag läst Lolly också. I hennes fall: Svårt. Gråskala. Men han verkar ha varit ett så pass stort svin att Lolly bör skvallra. Skriva ett brev, eller något. Skulle inte tycka synd om den mannen, alls. Tycker Skrållan :-)(Heja Lolly!)

Kiri · 16 years ago
Jaa-a, vad ska man säga. Jag bruka vara en person som tyckte gränsen till otrohet går vid en kyss, men sen träffa jag också ett svin och gränsen blev diffus. Så jag har inget svar på denna fråga. Däremot frågar jag; var går gränsen till otrohet enligt er?

Anonym · 16 years ago
Oj guuuuud så jag skulle kunna skriva om detta. Har egen erfarenhet (som andra kvinnan).För det första om att det är så vanligt.För det andra om att det nog är bra att saker kommer fram, men motiven är nog komplicerade och suspekta om det är den andra kvinnan som är whistleblower.För det tredje så kan man tycka mycket om sin skitstövel fast man vet att han inte behandlat varken en själv eller sambon rätt. Arg och kär samtidigt alltså.För det fjärde så tror jag det är många sambon som nog vet men väljer att blunda av bekvämlighetsskäl. Ekonomiska sådana ofta.För det femte, fast det nu kan vara hursomhelst med allt ovan så är till sist så att det bara är de två som står i förhållande med varandra som vet hur deras situation ser ut.Det är synd om alla inblandade, sambo, man, andra kvinnan. Sällan är det frågan om kompletta skurkar, bara lessna människor som inte kan dra gränser när känslorna svallar.Min romantiska idealism har nästan totalt försvunnit de senaste åren efter vad jag sett, hört och även gjort.

Anonym · 16 years ago
Då jag var andra kvinnan så hade jag så dåligt samvete (det är enda upptagne mannen jag nånsin varit ens frestad av, och det blev en mångårig on-off realtion som just nu är off, men knappast för evigt, annars är jag supermoralisk i uppförande om inte alltid i åsikter) men samtidigt ville jag ju ha honom så kunde inte göra slut heller, och ja, trasslet fortsätter och även känslorna. Så jag skulle känna mig ännu smutsigare om jag dessutom förutom att prassla skulle gå och orsaka en explosion. Men, samtidigt är det sjukt jobbigt att leva dubbelliv, så det skulle nog vara skönt om alla sambor och fruar och flickvänner skulle ta och vittja sina mäns mobiler och epost och sätta dit dem som är otrogna.Nu talar vi bara om män. Hur är det med otrogna kvinnor då? Jag har aldrig själv varit otrogen, hur är det med er?

Sara · 16 years ago
Svårt. Jättesvårt. Dessutil finns det ju ingenting som man vet så lite om som andras förhållanden.

Anonym · 16 years ago
Jag vill inte heller tala om svin etc. Det är ju just det som Anonym nr 1 skriver. Det handlar om lessna mänskor, oftast iallafall. Och vi vet, som Sara skriver, såå lite om andra mänskors förhållanden. Juh. Så vem är vi att döma? Och jag tror inte heller att det bara är män som är otrogna, varför skulle det egentligen vara så? Men sådär svartvitt sett tror jag väl att alla är överrens om att otrohet är fel. MEN sällan, mina vänner, sällan, är livet så där extremt svartvitt. Så det så.

Peppe · 16 years ago
Skrållan: jag lutar också mot att berätta. Men blir det då mer en hämnd än en "göra rätt"? och är hämnd alltid fel?Kiri: man vet nog själv om det man/ens partner gör är fel. Kan vara svårt med mycket konkreta gränser.Anonym: magnus och jag ska få din romantiska idealism att blomstra igen! vi har gjort allt dumt man kan göra i tidigare liv och är nu fantastiska med varandra.Anonym2: det är så svårt när man är kär. Jag vet. För övrigt så tror jag att kvinnor kan vara lika stora svin som män.Sara: exakt! man vet aldrig, aldrig vad som egentligen händer mellan två människor.

Anonym · 16 years ago
varför inte bara sända ett ex. av boken "Dumpa honom" till Sambon, med en post it innuti där det står vet du vem du är tillsammans med??? typ. och lämna det sen, för står damen inte vinken så är det hennes problem.//Kajsa

Peppe · 16 years ago
Anonym ovan för mitt senaste svar: håller med er, folk är oftast elaka, otrogna, fräcka för att de är ledsna och vilse. Jag försöker tro att ingen är ond innerst inne. Å andra sidan behöver man inte acceptera/flrlåta allt trots att man förstår varifrån det kommer.Kajsa: bra ide´

Anonym · 16 years ago
Och nu talar vi ännu bara om vuxna människor. Tänk er sen in barn med i bilden!

Anonym · 16 years ago
När man erkänner att man har varit otrogen, eller sätter dit nån annan som varit det så handlar det innerst inne sällan om "ärlighet". Mera handlar det om att man har så såligt samvete att sanningen bara måste få pysa ut, eller allmän oförmåga att hålla inne med saftig information/skvaller. Det har med hur man själv känner sig att göra, inte om att vara snäll mot någon annan fast man kanske vill använda det som ursäkt.

Anonym · 16 years ago
Var kan man läsa om denna Lolly, så kan jag komma med kommentarer sen=)

Hallonet · 16 years ago
Otroget pack ska nitas! Fast visst är det fel att nuppa om man vet att den andra är upptagen, men, det är den otrogne som är den definitiva skitstöveln - inte den andra kvinnan/mannen.

Anonym · 16 years ago
Hallonet: jag tycker att båda är lika skyldiga. Alltså om den andre kvinnan VET att karl är upptagen.

catariina · 16 years ago
Otrohet är ALLTID fel. Men! Det kan nog vara himla svårt att ha självdiciplin nog att inte låta sig dras in i ett förhållande med en upptagen person om man håller på att bli riktigt, riktigt kär. Typ. För egentligen vill vi ju alla bli älskade och tro det bästa om folk. Och tro att andra älskar oss också.

The Tit · 16 years ago
Wow.. So many have been there and done that. Me too sadly. Never told on him, wish I had. I begged him to tell, and eventually got out.Funnily the other woman found out through one of my x's later, though at this point the two were no longer together anyway. The thing is I think it eventually comes out. Too many people get involved after a while.

Anonym · 16 years ago
Det är klart att både den som är otrogen och den som är tredje hjulet vet att de gör fel. Där är de båda skyldiga. I mitt fall gick mina funderingar som så att när vi var tillsammans (alltså prasslade) så ansåg jag det vara hans ansvar att ta en eventuell "ärlig" diskussion med sin sambo. När det sen tog slut mellan oss för att han inte kunde/ville/vågade ta det steget så hade jag förstås mina stunder då jag var frestad att spränga hela luftslottet "om inte jag får vara lycklig så ska ingen annan vara det heller"-typ. Men sen tänkte jag att det bara skulle vara ett utlopp för mina giftiga tankar, så jag höll god min och var diskret även senare. Nu efteråt känns det som rätt beslut. Men jag har inga illusioner kvar om evig trohet. "Min" man var ingen skurk eller seriebedragare. Han blev bara förälskad i mig, lite i misstag, samma för mig. Det började helt enkelt med att vi blev vänner. Helt otippat, på jobbet.

Anonym · 16 years ago
till anonym här ovanför: enligt undersökningar är BARA hälften av karlarna och en tredjedel av kvinnorna otrogna. det finns ingen anledning att tro alla skulle vara likadana. visst kan man känna en dragning mot någon annan, men det är en annan sak än att göra något åt det.

Minna · 16 years ago
Ja vem har egentligen hittat på monogami anyway och varför tycker alla att det är så självklart att man inte får ha fler än en sexpartner åt gången? Det verkar ju på något sätt som en orealistisk målsättning åt människan som är så svag att 30-50% är otrogna i något skede.

Anonym · 16 years ago
Karma is a bitch. Visst kan du berätta, direkt eller indirekt, men du kommer inte att bli gladare själv efteråt. Till Lolly (eller var det Polly) som ställde den ursprungliga frågan. Så ska man även sluta hata sig själv, alla gör vi våra dumheter, enda sättet att lära sig inför framtiden.

Anonym · 16 years ago
Minna: jamen kom överens om det då. båda får ha andra sexpartners än "den officielle". fair play.

Anonym · 16 years ago
Någon efterfrågade otrogna kvinnor. Jag är en. Om man räknar otrohet vid kyssar. Jag var tillsammans med en kille. Inget var egentligen fel med förhållandet, även om jag var lite osäker (det kan jag se såhär i efterhand.) Osäkerheten handlade mest om jag ville vara singel eller vara i ett förhållande. Jag hade varit singel sååå länge. Allt kändes märkligt. Men killen var gullig. Men så en vecka, var jag bortrest på jobb. Då träffade jag min nuvarande pojkvän. Jag såg inga stjärnor första dagen, snarare under tredje dagen. Men då såg jag många stjärnor! Herregud, han var den bästa människan jag någonsin hade träffat! Men när han frågade om jag hade någon pojkvän, hörde jag mig själv säga "nej, det tog slut för ett par veckor sen." Det var inte alls min mening att säga det, det kom bara ut ut min mun. Men hur tar du tillbaka något sådant? Som sagt, vi kysstes. Men jag sa till honom att det blir inte något mera än kyssar tills vi ses igen. Han verkade tro att jag är en pryd flicka som aldrig skulle ha sex före tredje dejten. Sanningen att säga så hade jag så dåligt samvete över att ha varit otrogen mot min gulliga pojkvän med både lögn och kyssar, så jag tänkte "men sex ska jag iaf inte ha!" (som om det skulle göra det bättre...) När jag kom hem, gjorde jag slut med pojkvännen. Jag sa att jag hade träffat en annan, men att vi inte "hade gjort något" (= inte varit fysiska med varandra.) Jag klarade inte av att berätta om kyssarna. Han blev så ledsen redan när jag sa att jag tyckte om någon annan.Så, vi gjorde slut under många tårar. Sen blev jag tillsammans med min nya kille. Nu har vi varit tillsammans i snart två år. Mitt ex. har också en ny flickvän. Jag har träffat henne, hon är en otroligt rolig och härlig människa och på ett sätt så tror jag de passar mycket bättre tillsammans än vad vi någonsin gjorde. Så, till sist blev ju alla lyckliga även om vägen dit var kantad med tårar. Right?

Shorty · 16 years ago
Jag har varit den andra kvinnan, och känner mig inte på något sätt skyldig över att ha varit det. Snarare känner jag mig mer dum, som lät mig bli karlns bortflykt från verkligheten.Vi kände varandra rätt bra innan, och ska fortfarande föreställa kompisar, även om jag nu håller mig lite mer på min kant än tidigare. Efter allt som har hänt, jag var trots allt lite förälskad och han var också mer än intresserad, har min respekt för honom har minskat avsevärt, medan avsmaken obönhörligt ökat. Det är synd, för jag tycker verkligen om honom, som person. Det skulle inte falla mig in att berätta för flickvännen. Partners kan göra de mest underliga, och obehagliga, saker när de känner sig hotade och jag föredrar att fortsätta med min lugna tillvaro och inte dras in i soppan igen.Kanske jag är en cold hearted bitch, men det står jag för i så fall. Det är i alla fall ingenting emot vad han är och det är, kanske lite motsägelsefullt, en tröst.