R-e-s-p-e-c-t
17 years ago
Magnus har hängt hos sin älskarinna de senaste två kvällarna. Nej, nu överdriver och ljuger jag igen, min make är en trogen man. Men om man med älskarinna menar roligt jobb har han tekniskt sett varit otrogen. Hursomhelst har jag varit ensam hemma med den lilla tamagotchin både tisdag och onsdag kväll. Med betoning på ensam. Trots att vi antagligen har världens sömnigaste och gladaste barn är det ju tungt att sköta om det* på egen hand. Tungt som fan. Hur gör ensamstående föräldrar? Hur klarar de sig? På allvar. HUR?
Jag säger som Aretha Franklin: R-E-S-P-E-C-T.
*eller honom, som man också kan säga.
Jag säger som Aretha Franklin: R-E-S-P-E-C-T.
*eller honom, som man också kan säga.
Peppe Öhman
Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.
Maria · 17 years ago
Jag antar att det går efterrsom man inte har ett val. Bara att bita ihop o göra det. Fast vad vet jag? Jättesöt kille ni har, verkligen :-)
Hanna · 17 years ago
Ja det har jag funderat på otaliga gånger. Jag har den fördelen att min man åker till jobbet mycket tidigt o är således hemma redan ca kl. 16! Vilken lyx säger jag! Om han då har något kvällsmöte eller bara kommer en timme senare är jag helt lost! Vadå bortskämd?? ;)
Linda · 17 years ago
Som tur är det inbyggt att man älskar sin unge trots att den driver en till vansinne, och kärleken ger mycket kraft! Plus att man som ensamstående inte har några valmöjligheter, det är nu som det är bara. Men jag är varje dag tacksam över att jag inte är ensam mer, tre år räckte!
Jessica · 17 years ago
Min sambo jobbar ofta, ca varannan vecka i södra Fin (vi bor i Österbotten) må-fre, så jag är "ensamstående" varannan vecka.Första gångerna vi var ensamma funderade också jag mycket på HUR ensamstående föräldrar överlever.Nu är jag så van med att ha det såhär, så det är inga problem längre. Visst skulle det ibland kännas skönt om nån annan skulle byta en blöja eller att man skulle få duscha i lugn och ro, men såhär är livssituationen och det är bara att anpassa sig och ta en dag i taget :)
Hanna · 17 years ago
Oj jag vet hur det är. Basse har ju flyttat till Stockholm och lämnat oss (för några dagar). Är ni på tumis ikväll också? Jag tänkte ta Pikku E och äta någonstans.
Tutt-Lisa · 17 years ago
jo int e det helt enkelt. Jag har varit som ensamstående nu i över tre mån. tar hand om barn dag, kväll o natt. tycker ibland det sku kännas skönare att va ensamstående, då har man inga förväntningar på att nån hjälper. känner mej ensam men mest tycker jag synd om beblan som aldrig ser sin far.
Peppe · 17 years ago
Maria: du har rätt, man har ju inget val och då är det bara att göra det. Tack! Vi är väldigt nöjda med killen!Hanna: skönt att höra att ni har det så bra. det är väl just för att vi delar på allt vanligtvis som det känns så jobbigt då den ena är borta.Linda: ja, så måste det vara. Jag blir alldeles mjuk i hjärtat då Pikku V ler och allt jox känns genast lite lättare. Du och Ripa är förresten som gjorda för varandra.Jessica: en dag i taget är kanske just hemligheten. Och kudos att du är ensam varannan vecka!Hanna: stackars oss! den ena mannen i Stockholm och den andra i bortre Tölö. Maggan lovade komma hem fem-tiden idag (alltså runt sex). Fast nån ljus kväll ska du, jag Pikku E och Pikku V äta middag tillsammans? Okej?Tutt-Lisa: ja hur fan gör du det? Som ensamstående får man väl åtminstone sympatier, men du är ju offieciellt i ett parförhållande.
S · 17 years ago
ja förlorade min mamma när ja va 3 år gammal, min lillasyster var då 2 månader. sedan dess har pappa tagit hand om oss på egen hand. ja e nu 17 o min syster 14, o han har nog gjort ett bra jobb tycker ja själv:)
Ida · 17 years ago
Maken jobbar långt borta varannan vecka, detta påbörjades när äldsta var 2,4 månader och minstingen 2 månader. Det gick, men så sov jag inte särskilt mycket. Nu är barnen betydligt äldre men nu är det jobbigt på ett annat sätt. Plötsligt är det aktiviteter och kompisar som gäller. Skjutsning när man helst skulle tupplura. Det kanske börjar bli dax för maken att hitta ett nytt jobb...
Karolina · 17 years ago
Man orkar för att man måste. Och så brukar jag försöka övertyga mig själv att ifall jag klarar av detta, utan att bli skvattgalen, så klarar jag vad som helst i framtiden. Det hjälper lite grann, ibland åtminstone. Under svåra trotsperioder har jag dock enstaka gånger låst in mig på toaletten och gjort lite lugnande andningsövningar i några minuter. Och när både barnet och jag ligger i spysjukan känns det ganska helvetiskt. Men annars så är det riktigt gemytligt för det mesta. Skrev en liten roman som kommentar tydligen, är så insatt i ämnet.
Hanna · 17 years ago
Det gör vi!
Peppe · 17 years ago
S: jag är säker på att han gjort ett fantastiskt jobb. Go S:s pappa!Ida: kanske det, dessutom är det kanske kiva för honom också att hänga med barnen och framförallt dej lite mera. å andra sida, om det funkar så här utan att du dör utmattningsdöden så varför inte. Kram!Karolina: SÅ mycket kudos! jag är gravt imponerad.Hanna: bra!