Mannen i dörren
17 years ago
Det kan naturligtvis vara jag som lider av paranoia, men jag tycker att det är lite obehagligt då jag står böjd över spädisen och han bryter ögonkontakten med mej för att fästa blicken mot dörröppningen bakom min rygg. Efter nån minut av spädisstirrande är jag tvungen att vända mej om för att kolla att yxmördaren (eller Magnus) som stått där försvunnit.
Peppe Öhman
Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.
Linn · 17 years ago
Gah! Kommer aldrig kunna skaffa kiddos. Är paranoid nog som det är idagsläget. Brukar t ex dra bort duschdraperiet asfort i nåt fåfängt försök att slå mördaren medelst skrämsel. Oklart vad jag skulle göra om det faktiskt skulle stå nån där. Spruta varmt vatten?
Minna · 17 years ago
Börjar låta som typiska trött mamma-tankar :)
Sofia · 17 years ago
Imponerande att du först efter nån MINUT av stirrande vänder dig om :)
Caroline · 17 years ago
Du vet väl att barn är extra känsliga för kontakt med andevärlden va? De ser spöken alltså.Förresten fick jag en ascool väska i brevlådan igår.Tack som fan!
Anonym · 17 years ago
haha,igenkännings faktorn är stor! ^^och jag är säker på att Aaron vet att jag blir lätt skakig av sånt så han gör det så ofta han kommer åt, liite som en början på framtida hyss =)//Erica
wonderland.ratata.fi · 17 years ago
Lyssna på Caroline, tror på henne ;)
Peppe · 17 years ago
Linn: duschdraperier skrämmer mej också. Vi borde alltid duscha med ett vapen.Minna: trött OCH paranoid mamma.Sofia: en kombination av att jag känner mej dum och paranoid och av att jag vill hinna kasta mej undan mördaren.Caroline: tack för den. Och ROLIGT att du gillade väskan!Erica: är det inte lite för tidigt för dem att börja med hyss?Wonderland: NEJ! Inte du också!
S. · 17 years ago
Spädisar gör så, varför vet jag inte. Vår etta brukade titta mot rullgardinen i sovrummet och föra långa jollerkonversationer med det. Jag vill tro att hon tyckte det bara var spännande med en grå rullgardin, men lite fundersam blev jag ett år senare då hon började tala. Hon var tidig med att tala relativt sammanhängande och berättade då något om har hänt i huset för över 50 år sedan och som hon aldrig har fått berättat för sig... ok, kan ha varit en slump att orden föll så, men man kan ju undra.
Peppe · 17 years ago
det där är INTE okej.