Fråga

Linn · 17 years ago
Att man kan glömma bikini i fortsättningen. Och att man får hängbröst.

hannah · 17 years ago
Instämmer med föregående. Och att man blir vuxnare.

Heidi · 17 years ago
Att bebisar sover nästan dygnet runt den första tiden, i medeltal 16-20 timmar/dygn. Vi fick ett exemplar som nöjde sig med i medeltal 8-10 timmar/dygn. Så den så ofta sagda meningen "se bara till att du sover då bebisen sover så fixar sig allt nog ska du se" visade sig också vara en myt.

Anonym · 17 years ago
Passa på att sov nu före bebisen kommer! som om man kan lagra den varan i förhand?!

Peppe · 17 years ago
Linn och Hannah: gud så skönt att ni finns.Heidi: check!Anonym: ja exakt den där kommentaren har jag också funderat på. Vadå lagra sömn och man sover ju inte heller som en prinsessa då man är höggravid.

Ida · 17 years ago
Att man på något magiskt sätt skulle växa upp när man förökat sig. Jag känner mig alltsom oftast som en sextonåring som råkar ha två barn... Jag fick också höra att man på något sätt blir MAMMA för hela slanten. Visst har jag förändrats, men isåfall endast åt det positiva hållet. Och när jag umgås med mina kompisar så kan jag tillochmed glömma att jag är mor. På sant.

Elle Noir · 17 years ago
Det där med att kroppen skulle vara pajj efter graviditeten och att man blir tjock av att vara gravid. Jag kom hem från BB exakt samma vikt som jag var när jag impregnerades, och inte för att jag har perfekt bodd eller nåt, men icke ett stretchmark och inga hängboppar eller slapp mage här inte. =)

Elle Noir · 17 years ago
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

Anonym · 17 years ago
Att det första året är tyngst. Tycker själv en liten bebis var ganska lätt att ha, lite annat med större barn som har egen vilja och ställer krav.Poppy

Miasworld · 17 years ago
Att de första sex veckorna är kaos. Jo, man är ju trött och lite förvånad att man har en bebis och lite skraj. Men kaos var det ju inte direkt.

Anonym · 17 years ago
Nå, kroppar är olika, vissa hämtar sig snabbare än andra. Men det är inte nödvändigtvis så att man blir tjock och hängig för evigt, men det är helt möjligt att det tar nån månad att nå de tidigare kilogramtalen. Min kropp känns nog annorlunda nu efteråt... fast så minns jag inte heller hur den kändes före. Men till frågan: Att det är rosaskimrande, underbartochhärligt och ljuuuuuuuuuuvligt att ha en bebis. I början var det rent ut sagt för jävligt, men det blev lättare sedan jag vant mig. Fortfarande är det så satans jobbigt vissa gånger. Men det blir roligare hela tiden, som tur. Pappan i huset fick alltid höra grabbiga kommentarer om att "öhö öhö sen får du minsann byta bajsblöjor, höhöhö". Han tyckte blöjbyte var det simplaste av allt, riktigt trevligt faktiskt. Det var ett konkret sätt att göra bebisen nöjd: Först var det obekvämt, sen blöjan byttes blev det skönt. Det finns betydligt jobbigare grejer med att ha en nyfödd än att byta kackablöjor. Nåja, det var kanske lite beside the point.-puva

Fiction · 17 years ago
Får man önska en fråga? Va, får man? Va, va? Snälla?Jag gör det i alla fall då:Vad är det värsta med att ha barn?Lite tabubelagt kanske att inte tycka om precis allt med föräldrarollen men det skulle vara kul att läsa om.

Anna · 17 years ago
Att det är jättejobbigt och tungt.För det är det nog inte. Klart, livet förändras, men inte är det konstigare än så. Ve och fasa alla martyrmammor vars liv är förstörda, man vill ju bara slappa dom.

Anonym · 17 years ago
Anna, jag hoppas du inte avsåg mej med "martyrmamma". Det är ändå ganska individuellt hur man reagerar på att få barn och varför. -puva

Malin · 17 years ago
Jag skulle gärna vilja tillägga att om man nu råkar få stretchmarks, bredare höfter, skruttigt magskinn eller hängbröst så är det inget fel med det, inget misslyckande. Får lite sådana vibbar här.Och eftersom hormonerna faktiskt kan ställa till med babyblues för somliga så ska man absolut inte känna sig skit om det känns tungt och vara rädd för att bli kallad "martyrmamma". Det finns hjälp att få.Fan, det är just sådana här kommentarer som skulle ha gett mig ångest IFALL jag hade fått stretchmarks, övervikt och babyblues. (Hängbröst och magkorvar hade jag redan från förut.) Off topic, jag vet. Men var snäll med dig själv!

Malin · 17 years ago
Ja, plus att några extra kilon efter förlossningen kan vara en ypperlig amningsreserv. Den som är magrast i taxin på väg hem från BB vinner nödvändigtvis inte alltid!

Anonym · 17 years ago
Att kilona rinner av en då man ammar. signatur: Med övervikt och hängbröst, men glad ändå.

Anonym · 17 years ago
åååhh malin. du är bara så SMART alltid!!!

Anonym · 17 years ago
Kan bara halla med en av de anonyma. Kilona rann inte av medan jag ammade, men tack och lov genast nar jag slutade amma (utan diet)

Minna · 17 years ago
Att det är så mycket lättare att amma en nyfödd än att mata med tuttflaska. Ammandet lyckades inte med ettan så hon drack från flaska från första början (pumpade knappa två månader och sedan ersättning). Alla ojade och vojade hur besvärligt det måste vara, jag tyckte bara att det var skönt att inte behöva klä mig i kläder anpassade för att gräva fram sitt bröst med en timmes mellanrum. Dessutom tyckte jag att det var skönt att A kunde nattmata. Men tvåan och trean ammade jag gärna och ganska länge åtminstone trean, det var också lätt! Båda sätten har alltså sina fördelar. Jag kan inte hålla med om att flaskmatning är svårt och ammande lätt, men jag sku ändå välja att amma om jag ännu sku vara tvungen att välja. Varför? För att nu med flera barn är det snabbare och jag är ändå inte så mobil längre. Inte mycket cafésittande och shoppande med tre ungar. Ja och öronfinflammationer; trean som jag ammade längst har haft flest.

Malin · 17 years ago
1. att det gör jätteont att amma, det gjorde det inte alls!2. att man får mjölkstockning om man vistas i drag. Har aldrig haft.3. att man ÖVERVÄLDIGAS av kärlek och eufori när bebin en gång är utklämd. Det enda jag kunde tänka på var MAT :) Sen, vartefter dagarna gick, blev jag kärare och kärare i mina barn. Älskar dem hutlöst mycket.4. "små barn -små bekymmer, stora barn, stora barn -stora bekymmer" Hatar verkligen det uttrycket. Jag tycker det är mycket lättare nu då mina fröknar är 2 o 3 än det var då de var 1 och 0. Då var det hemskt ibland. De sov i otakt och jag var dödstrött hela tiden. Nu kan jag både jobba, surfa (på nätet alltså), laga mat och läsa när jag är ensam hemma med dem. Känns som semester.

Malin · 17 years ago
okej, det sista var en överdrift. Inte som semester. Men helt skönt.

Anonym · 17 years ago
Om det är en myt jag skulle vilja få kål på är det det att man som nybliven mamma alltjämt är lycksalig och hög på kärlek till bebin. Om det känns jobbigt i början tycker jag att man ska få säga det. Främst är det väl äldre kvinnor som redan glömt bort hur det känns att få sitt första barn som upprätthåller den här härlighetsmyten, så var det för mej. Klart som fan att man sedan kommer ur baby bluesen eller vad det är frågan om. Det betyder inte att det kommer att kännas jobbigt för Peppe. Det betyder inte att hon kommer att uppleva allt så som jag gjorde, men här efterlystes ju personliga historier, så. Och för att nu säga det: Det blir bättre, jag gillar att vara hemma med min unge och hon är det finaste, vackraste och roligaste som finns. -puva

Peppe · 17 years ago
Tack för att era historer och upplevelser och keep them coming!Jag har aldrig haft någon som helst babyfeber eller direkt längtat efter barn och tycker att folk mest berättar skräckhistorier om hur de förfaller, ALDRIG får sova, hur ONT det gör att amma, och hur JOBBIGT det är med spädbarn. Därför är jag skräckslagen och det känns hemskt skönt att höra att alla inte upplever det så. Det där med ljuvlig rosaskimrande bebistid har aldig ens fallit mej in. Men så vet jag heller ingenting om barn. Nåja, hur det nu än blir så ska det bli skitkul att träffa Vidar.

Sara · 17 years ago
Visst skulle man vilja sova lite mer... Och ha lite mer timmar i sina dygn. Men det är nog det enda kruxet. Annars är det ju underbart!

Elle Noir · 17 years ago
Se, där är vi igen! Ja, jag bryr mig om att bevara min kropp i så gott skick som möjligt. Ja, jag hade blivit skitbesviken om jag vid 29 års ålder hade haft hängtuttar och stretchmärken. Nej, graviditet i sig själv betyder INTE att man blir tjock och hängig, att man ÄTER FÖR MYCKET betyder att man blir tjock och hängig. Jag vill inte vara tjock och unfit, därför är jag inte det. Det är ett personligt val. Att behöva skämmas för eller försvara att man bryr sig om att hålla sig i form är tragiskt. Så det så.

Linda · 17 years ago
Medelmåttan Malin, word. Och du Elle Noir, grattis att du fått hålla din fina spänstiga kropp - men att brösten kan ta stryk och ändra form efter graviditet och amning, och att det kan uppstå löst skinn och bristningar på mage och lår kan hända även den bästa. Jag skulle vilja påstå att det är delvis rysk rulett, delvis självpåverkat. Du kan ju omöjligt ha menat att det är så enkelt att man får skylla sig själv om man ätit för mycket?

Malin · 17 years ago
Smörj på Peppe som en dåre, det är nu det gäller! Råkar du få en bristning är det ett bestående bevis på att du inte kan lägga band på din aptit, skam!

Anonym · 17 years ago
Att man inte skulle hinna duscha med en nyfödd! Det hinner man visst med, tar inte många minuter.

Telmo · 17 years ago
Bröst åsido, på födselkursen skrämde en pratsam nybliven mamma åt oss med att ALLT FÖRÄNDRAS då man får barn. Jag vet förstås inte hur hon levt sin barnfria ungdom men vi upplevde det inte alls lika dramatiskt. Med planering och samarbete kunde vi nog hålla vardagen ganska likadan som förut också när vi blev tre.

Anonym · 17 years ago
Vår vardag ändrades radikalt efter att vi fått barn men det kanske beror på hur man levt innan barn. Äter man alla måltider på krogen så blir det lite annorlunda när man fått barn. ;-) Men "good different". Den största myten jag vill slå hål på är att alla små spädbarn skriker, framförallt på kvällarna. Vår plutt skrek aldrig, gnydde lite och gnuggade sig i ansiktet när han var hungrig.//Tormenta

Anonym · 17 years ago
Jag och en kompis till mig som har barn snackade om det här med att mammor beklagar sig så mycket: Ibland kommer jag på mig själv med att klaga på hur trött jag är, hur barnet vägrar äta eller gör si och så som går mig på nerverna.. Det handlar väl om att man är jätteglad åt sitt barn och nöjd med sin tillvaro, men att man måste bli av med det där lilla som stör genom att säga det högt åt nån annan som förstår. Sen tror man kanske att folk som inte har barn fattar hur man menar, att man inte egentligen vill klaga men att det låter som så. Hm. Makes sense? :)

Päivi · 17 years ago
Mielenkiintoisia nuo asiat. Itsellä ei oo lapsia, mutta raskausarvet on sekä rinnoissa, että vatsassa, jonkinverran, koska oon aikoinaan lihonnut tosi äkkiä. Ei tuota minkäänlaista murhetta. Arvet kertoo elämästä ja tarinat on mielenkiintoisia. Yksiä parhaita uimahallimuistoja lapsuudesta on varmaan se suihkutila-/saunakokemus, kun näkee kaikenkokoisia ja näköisiä naisia. Se on vaan kaunista ja mielenkiiintoista. Tykkään nyt ite isona siitä kun lapset kattoo mietteliään näköisenä. :)

Anonym · 17 years ago
1. att man inte får sova på nätterna (jag var livrädd över detta innan).2. att man inte skulle ha tid för varandra eller sig själv.3. helt allmänt att det skulle vara jobbigt att ha barn. V

Karin · 17 years ago
Följande håller jag med om (att de är myter alltså):"att man ÖVERVÄLDIGAS av kärlek och eufori när bebin en gång är utklämd""att man som nybliven mamma alltjämt är lycksalig och hög på kärlek till bebin. Om det känns jobbigt i början tycker jag att man ska få säga det" Jag hade i början hemskt dåligt samvete över att jag tyckte att jag inte var tillräckligt "förälskad" i min baby, grät inte vid förlossningen (hjälp, så kall jag är alltså) och hade hemskt svårt att förhålla mig till nykomlingen. Tycker fortfarande (6mån senare) att jag inte är helt bekväm i rollen som mamma, men det blir bättre hela tiden. När jag talade med bekanta o saken märkte jag att det här inte alls är ovanligt, det är bara sånt som man inte talar så mycket om.En annan myt är nog (i mitt fall i alla fall) den att man sen som mamma bara skulle vilja tala om sin baby och överlag intressera sig sjukt mycket för allt som har med babysar och babyskötsel att göra. Jag får en helt tillräckligt stor dos av baby här hemma så när jag träffar kompisar så är kakkablöjor det sista jag vill tala om!