Undrar varf'f6r jag s'e5 ofta jobbar p'e5 st'e4llen med en strikt konservativ dress code. Det e n'e4mligen SV'c5RT f'f6r mej att dra p'e5 mej vuxenkl'e4der varje morgon. Kavaj och 'f6ver-kn'e4na-kjol. Suck. Oftast g'f6r jag medvetet mitt b'e4sta de f'f6rsta m'e5naderna och s'e5 pl'f6tsligt utan att jag sj'e4lv m'e4rkt hur det gick till sitter jag sedan i slitna jeans instoppade i boots och t-shirt ett halv'e5r senare. M'e5ste ta och h'e5lla ett nogrannare 'f6ga p'e5 mej sj'e4lv, har ingen som helst street cred h'e4r p'e5 riksdagen...
Hade en l'e5ng, men hemsk arbetsdag ig'e5r. MEN; n'e4r det k'e4ndes som v'e4rst tr'e4ffade jag en kille fr'e5n Bogot'e1 och uppt'e4ckte att jag fortfarande kan tala spanska. Hurra!
Ibland k'e4nns livet s'e5 beiget, utan n'e5n som helst mening. N'e4r jag promenerade upp l'e4ngs med Eriksgatan i morse r'e4knade jag ut att det finns tre S'c4KRA s'e4tt d'e5 man vill skaffa sig en mening med livet: 1) G'f6r en bebis 2) Bli tokreligi'f6s 3) B'f6rja knarka p'e5 allvar
Tyv'e4rr e det som att v'e4lja mellan pest och kolera och... 'f6h... f'e5gelinfluensa(?).
Saknar Pyret. Och postar d'e4rf'f6r en bild p'e5 s'f6ta henne.