Om känslan igår var låg så blev det bättre idag. Det är väldigt fint att ha personer i livet där en kan vara svag och bli hållen. Och peppad att våga. Hitta tillbaka till det där modet att ta sig för saker.
Att inte göra världen liten för att mäkta med utan istället ta sig an.
Vi vaknade tidigt och jag frågade Gunnel om hon ville spela fotboll hemma nånstans eller åka in till stan och äta bulle. Hon svarade stan och bulle så vi packade vagnen och tog Roslagsbanan in.
Vagnen brukar kännas lite som min livlina för att greja roddandet men jag fick tipset att släppa vagnen. Eller att iallafall låta henne gå (springa) mer.
Humlegården en vacker varm morgon blev en perfekt oas med de stora fria gräsytorna, hon jublade och jag kunde slappna av lite mer.
Det kändes så bra att vara ihop på ett sätt som kändes passande för båda. Och jag kände mig starkare och modig. Att vi grejar det. Och där det fanns utrymme för henne att verkligen vara.
Efter allt springande var det okej att sitta lite och jag gick till starbucks och köpte mitt favvokaffe. Firade lite att känslan blev så bra.
Och min pappa kom in och åt lunch med oss, och hade med sig en boll så vi sen kan spela.
Och så kändes allt mycket bättre. Tacksam för fina röster som tror på mig när jag själv dippar.
<3
Konstnär, keramiker, jurist & mamma. Här inne vill jag dela med mig av det som inspirerar mig, och om det som är svårt. Om livet som mamma. Om härliga outfits & inredning. Restaurangbesök eller härlig mat. En blandning av allt jag älskar & det som gör mig glad eller berörd.
Instagram: @jeanetteakerbergceramics
Elin · 3 months ago
Heja dig! Du skriver alltid så fint och ofta träffande om saker, vilket jag uppskattar så mycket
Jeanette Åkerberg · 3 months ago
tack för fina ord<3 det är läskigt att blotta svaghet och osäkerhet men det känns också viktigt, och fint när ni tar emot med sån värme
Åsa · 3 months ago
Som vanligt får dina inlägg mig att tänka till. Du skriver så fint! Jag förstår och minns precis din känsla av ensamhet och känner med dig. Jag hade mina mamma och kunde dela glädjen över mina tjejer med henne och min pappa då jag för övrigt var ganska ensam eftersom deras pappa inte var så närvarande. Det var skönt på många sätt och vis att mamma och pappa alltid var där för att dela glädjen men det hindrade också mig från att utvecklas. Jag vet precis känslan när man är helt ensam ansvarig för allt. Det är skittufft! Särskilt när man inte är i balans själv. Jag hoppas att du är stolt över dig själv som vände en tuff dag till något fint. Du vågade! Det låter som att det blev en fin dag tillsammans med G och din pappa. Jag är övertygad om att ni kommer ha en fantastisk relation du och hon. ❤️
Jeanette Åkerberg · 3 months ago
Åh, ja det är ju så viktigt med stöd, men att också tillåtas höra och följa sin egen röst. En balans i allt. Tack för att du delar tillbaka❤️
Åsa · 3 months ago
❤️