Måndag
2 years ago
Förskolebakterierna har äntrat vårt hem. Gunnel har haft feber och sån där läskig barnhosta. Och så nya stora tänder på det. Och lite kämpigt med mat och förstoppning.
Jag vakar på nätterna och det är få saker som får en att känna sig så handfallen och ynklig som när ens barn inte mår bra.
Men igår så sa jag vem är Gunnel och Gunnel la båda sina händer på sitt bröst. Jag sa jaa du är Gunnel och mamma älskar Gunnel. Så upprepar hon ”mamma äkar Gunel”. <3
Försöker tänka på sånt där, att verkligen få henne att känna sig älskad och sedd. När hon klättrar upp för en backe säger jag ååh Gunnel är så modig, och så säger hon Gunel modii.
Så stora ögonblick. Har ibland svårt att ta in dem för att det är så grundat wow värme i själen. När vi läser bok och vad det än kan vara. Mysa i soffan.
Önskar bara att jag/vi hittar tillbaka till nån ork, att göra lite saker på helgerna. Inte bara vila och komma ikapp.
Jag har börjat tänka mer på sparande. Och hur roligt det är att jag typ snålar in på blommor eller något magasin för att det är onödiga lyxutgifter. Men i förhållande till annat dyrt är det ju verkligen affordable och något som får vardagen att piffas.
Jag ska skriva ner och tänka på sånt. Andra prioriteringar.
Without awareness no change osv. Jobbar på det. Att se och välja annat. Tack för all er pepp och kloka råd.
Älskar att dra upp gardinen till den här vyn. Vår lilla äng och å.
Fick upp den här bilden nu på Facebook. Där jag nästan aldrig är. Men jag tänker mycket på detta. Att ge trygghet och värme. Närvaro och tid. Att se och lyssna. Att verkligen bidra till att bygga och boosta.
Det finns så mycket som unga tjejer kämpar med, ätstörningar, gillande, att räcka. Samspel, att hitta sin plats.
Jag önskar att hon ska möta en snäll värld. Och jag säger till de runt om som pratar om ”jag åt så mycket till lunch så jag kan inte äta middag”, ”nej jag vill inte ha kaka jag blir tjock”. Inget sånt runt henne. Världen kommer sen, men jag vill att hennes värld ska vara så fin det går. Och i det ska jag göra allt för att lite skugga det andra med att själv försöka blomma närmast henne. Vara henne vän och omhuldande.
Så mycket tid så lite tid.
Jag har under naps och nattningar sett lite nya rörande dokumentärer. Tänker att jag ska dela en liten dropp av nytt och gammalt sådär verkliga se detta tips.
Kände ni förresten våren i luften igår? Jag gjorde och ljuset! Lite senare än vanligt och sådär lite skarpare och just ljusare. Kom nu våren. Jag behöver dig. Skynda snälla.
<3
Jeanette Åkerberg
Konstnär, keramiker, jurist & mamma. Här inne vill jag dela med mig av det som inspirerar mig, och om det som är svårt. Om livet som mamma. Om härliga outfits & inredning. Restaurangbesök eller härlig mat. En blandning av allt jag älskar & det som gör mig glad eller berörd.
Instagram: @jeanetteakerbergceramics