Kläder och stil

Jag tänkte skriva lite om kläder och stil. Jag tänker likadant med kläder som med inredning, att det ska vara kul. Att det ska vara bekvämt men gärna också lite out there. Något otippat element som inte helt passar, och att det därför funkar.

För mig är kläderna ett uttryckssätt. Som liten var jag pojkflickig och klädde mig lite annorlunda, hade ett par regnbyxor som jag tyckte var oerhört coola och baggy. Benvärmare och olika hattar. Morfar sa en gång att han beundrade mig för att de andra på skolan skrattade och gjorde narr av mitt sätt att klä mig men att jag ändå gick till skolan i de där hattarna eller vad än det var. Att jag behöll den rösten.

Det har alltid varit väldigt innerligt för mig med kläder. Och jag blir väldigt glad idag när jag får komplimanger för mitt sätt att klä mig och ofta får höra att jag klär mig kul. Att jag fortsatt köra på det som jag tycker just känns jag.

Jag älskar att vara i Köpenhamn för där går det inte mer än några minuter efter att jag kliver upp i Nørreport innan jag ser flera galna kappor och Jamiroquai hattar. Hello home osv.

Några ledord för mig är lager på lager. Mönster på mönster. Att blanda kort tröja med större byxor, kanske en klänning ovanpå. Alltid någon detalj som är lite fel kanske. Sen sker inte det här alltid medvetet. Men det ska liksom vara lite kittlande och äsch vafan jag kör känslan när man går ut. Att också blanda högt och lågt. Chanelväska och keps där det står Mandelkubb. Why not.

Sen har jag också haft perioder av Barbourjacka, Ralph Lauren skjortan & RM Williams under studieåren. Preppy looken. Och jag älskade Toteme när Toteme kom. Ville gå all dressed everything.

Och alltid leopard. Alltid en dragning till kappor.

Sen kom Eric och kepsar in i mitt liv med honom. Och det än mer lekfulla. Sen är jag forever tacksam för instagram och danskorna. Evig inspiration.

Lite så.