Nu är det två veckor sedan bebisen kom till oss… Och lillebror som fortfarande inte fått något namn är helt underbar. Jag är så otroligt kär i honom. Så där kär som man bara kan bli i sin nyfödda lilla bebis… som ett magiskt dimmoln av den första bebis-förälskelsen. Doften av hans hud, de små ljuden han ger ifrån sig. Hans små lungor som andas. Allt känns bara magiskt och förtrollande.
Och för er som läste mitt inlägg om amning tidigare, till er kan jag berätta att amningen verkar gå vägen denna gång. Phuu… Ta i trä! Vågar inte ta ut någon seger i förväg men det verkar som det kommer gå bra denna gång! Det jag så innerligt önskade att det skulle göra eftersom min baby nr 2 inte var helt okomplicerad. Är otroligt glad och tacksam för det! Det jag tror mig ha gjort annorlunda från förra gången är att jag helt och totalt fokuserat på att ta det suuuperlugnt. Dessa första sköra dagar har det bara varit jag och bebisen, hud mot hud så mycket det bara går. Ingen fick komma på besök… tog inte ens emot några telefonsamtal. Städade inte, lagade ingen mat… gjorde ingenting förutom att bara vara med bebisen. Så nu, nu har jag fått de där “bomberna” som jag så innerligt önskade. Bomber fyllda med käk!! Nu känner jag mig fri, fri att göra vad jag vill. Jag och lillebror är fria att vara var vi vill i sommar… på stranden, i staden, you name it! Var som helts kan vi vara… och maten är alltid med.
Magen och kroppen två veckor efter förlossning.
Följ gärna mig på Instagram frida_billegren Här visar jag mer från 70-tals villan, trädgården och livet med kidsen. Hoppas att kunna inspirera!