Så igår kom min storasyster! Spontant hoppade hon på tåget…lyckades ta sig loss från sitt liv i Malmö med fyra barn och allt vad livet innebär… för att komma till mig som stöd och avlastning nu dagarna innan förlossningen. Hade ju varit magiskt om förlossningen skulle starta just nu när hon var här.
Skulle vilja dela mina tankar kring min önskan om att få ha med ett kvinnligt stöd vid min förlossning. Utöver barnmorskorna då såklart… vill jag testa att ha med en kompis! En nära vänn som känner mig och vet min historia. Mina mörka och ljusa sidor. Min tro är att det skulle kunna ge en annan typ av närvaro än vad min kära man kan erbjuda. Men misstro mig ej! Superviktigt med pappan. Han är också grym, fantastik och jätteviktig… men jag tror att en kvinna med egen erfarenhet av att föda kan bidra med en annan dimension till händelsen, en annan typ av förståelse samt stöd. En vänn som också delar mitt passionerade intresse för graviditet och förlossning. Hur många gånger har man inte suttit och ältat sina förlossningar med sina bästa väninnor!? Förstå den känslan att den personen då också varit med på självaste förlossningen… att sedan efteråt kunna analysera och processa vad som egentligen hände. Få höra hennes syn på händelsen ur ett kvinnligt perspektiv.
I alla tider har kvinnor funnits där för varandra vid självaste födandet. Kvinnor som levde tillsammans i kollektivet eller bygden med erfarenhet av att själva föda gick samman och stöttade. Idag anses det kanske lite märkligt att ta med andra personer utöver den blivande medföräldern vid en förlossning. Jag kan tycka att vi kanske har gått miste om någonting väldigt fint i den historian och traditionen vi en gång haft, att ha med en annan kvinna som stöd… I och med att vi nu idag väljer att hålla födandet så privat och hårt knytet till enbart kärnfamiljens närvaro.
Vetskapen om att jag har alla dessa människor som väntar på att jag ska ringa känns helt fantastiskt! Mina barnmorskor som sitter redo att komma dag som natt. Och även kanske en kompis.. om det då skulle passar i stunden. Och nu då också min alldeles egna syster.
Time will tell… hur allt kommer bli i slutändan. Snart vet vi!
Så igår kom min storasyster! Spontant hoppade hon på tåget, lyckades ta sig loss från sitt liv i Malmö med fyra barn och allt vad livet innebär för att komma till mig som stöd och avlastning. Hade ju varit magiskt om förlossningen skulle starta just nu när hon var här…
Hanna · 7 years ago
Intressant du skriver om önskan om att få ha med ett kvinnligt stöd vid din förlossning, och synd att det inte kom igang nar din syster var dar!