Emely Crona Stenberg

Om man som jag har Carl Eldhs Ateljé som favorit när det kommer till inspiration för själen, då tror jag att denna plats faller dig i smaken.

På min önskelista över spännande utflyktsmål står just nu Brucebo på Gotland.

“..Strax norr om Visby, vid Själsö, ligger konstnärshemmet Brucebo. Brucebo började byggas år 1900 av konstnärsparet Carolina Benedicks Bruce och William Blair Bruce i nationalromantikens och sekelskiftets anda att försöka sudda ut gränserna mellan ute och inne. Här arbetade paret Benedicks Bruce och fann inspiration till att skapa en mängd målningar och skulpturer som än idag finns att beskåda.

Huset är vackert beläget mitt i Brucebo naturreservatet nära Själsö hamn och fiskeläge där naturen och havet ständigt gör sig påmint. Konstnärshemmet Brucebo är ett museum som drivs av Brucebostiftelsen. Förutom att värna om och utveckla Brucebo med sina samlingar delar stiftelsen varje år även ut stipendium till kanadensiska och svenska konstnärer, enligt Carolinas sista vilja..”

Jag vet inte varför jag inte har hört talas om denna plats tidigare men jag är i alla fall hundra procent säker på att det måste bli ett besök om inte allt för lång tid!

Önskar dig en mysig söndag!

☾

Plötsligt när man har varit gravid i 280 dagar och måendet är lite upp & mycket ner, så händer det:

Man vinner budgivningen på inte bara två utan tre fåtöljer som vi har letat efter i en evighets evighet.

Tar därför tacksamt emot tips på en grym tapetserare i södra Skåne med omnejd!

⭑

Snart går vi in i november och för att ignorera den förkylning och feber som intagit hemmet, är det istället dags att se vad mappen med printscreens har fyllts av denna gång!

✽

Jag tänker att vi firar in denna fredag med en riktig finsk klassiker då Bukowskis har fått äran att presentera utvalda föremål från Alvar Aaltos privata samling!

Bland objekten som säljs av Aaltos barnbarn ingår det två glasvaser, möbler och lampor som en gång var en del av inredningen i Aaltos hem på Rievägen i Munksnäs.

Jag föll självklart för vaserna, dock får man beundra dom på avstånd då den gröna redan är uppe i över 10000 euro, vilket är i runda slängar runt 113-116k svenska kronor..

Utforska auktionen här!

Källa/Bilder: Aalto Family Collection, tidskriften Arkitekten 9/1937, Bukowskis & Anton Reenpää

Ungefär exakt så här förvånad blev jag när Skånetjejerna överraskade mig inför bebisens ankomst.

Jag hade absolut inte en blekaste aning om att detta skulle ske, så när jag klev över tröskeln till Ruth’s kom det både tårar och fjärilar i magen.

Det är något visst med denna typ av kärlek och gemenskap när man inte har en egen kärnfamilj, speciellt när det är dags att bli mamma.

Jag kände mig rik och tacksam, väldigt tacksam.

Mitt största tack till alla som var med den dagen,
ni vet vilka ni är.

♡

Köpenhamn var som Köpenhamn alltid är:
Snällt, inbjudande och avväpnande.

Det blir ju ofta så när fokus hos individerna inte ligger på utseende eller mobiltelefoner. För det är verkligen anmärkningsvärt hur få danskar vi ser med sina telefoner. På restaurangen där vi äter lunch är vi dom enda som har telefonerna bredvid tallriken, vi (jag) är den enda som tar foto på min mat och ute på stan där vi rör oss, ser vi överallt människor med händerna i fickorna, läsandes en tidning, fast i ett samtal eller bara promenerandes framåt med lurar i öronen. Det är inte ofta någon har sin telefon som “stöd” när dom i farten är på väg mot sitt mål.

I Stockholm mötte jag alltid personer med telefonen i handen. På tunnelbanan och de blå bussarna satt man mad huvudet nedsänkt och blicken mot skärmen. Jag är likadan – tyvärr. Därför var det lite av ett mindre uppvaknande att få lägga ner telefonen i väskan vid lunchen, blicka ut genom fönstret och bara prata.

Det är som att det är söndag hela veckan i Köpenhamn.

Sneakers, bredrandiga, stora manchesterbyxor i ljusblått och brunt, tunna cashmerehalsdukar knutna hårt runt halsen, gärna tillsammans ännu en sjal i annat material över eller under. Raka, långa kappor i mörkblå eller grå ull samt klassiska trenchcoats. Det är fortfarande övergripande sportigt med en touch av bohem och jag tycker verkligen att det är så behagligt att låta sig inspireras av deras outfits. Håren är långa, naturliga och ofta frissiga eller lockliga, nyfönat verkar inte ens vara ett alternativ, i alla fall inte runt Vaerndamsvej.

Allt känns så tillgängligt på något sätt.

Trots att de stickade tröjor jag kikar på från “I Blame Lulu” kostar 3300 dkk, så vet jag att det är en stil jag kan försöka efterlikna på egen hand – även på min budget.

På Gl. Kongevej så möter jag vad jag tror är en av Moosgaard-systrarna.
I kort oljerock, scarf i halsen, lösa jeans och självklart örhängen från sitt egna märke, så ser även hon avslappnat söndagssnygg ut.

En look jag kommer fortsätta köra på framåt:
Snäll, inbjudande och avväpnande.

Vi åt klassiska bistromat på Les Trois Cochon, ett stimmigt, varmt och fullsmockat ställe med väldigt bra fönsterplatser. Grapefruktlemonad, croque madam och pommes med en syrlig dijonaise slank ner och vi glömde nästan bort tiden. Det var regn och sol om vart annat, på GI. Kongevej och runt området kring Fredriksberg ligger mängder av fina butiker. Det är en hel del vintage, mycket inredning och otroliga hus att låta sig hänföras av.

På Sakura Copenhagen finns det mesta när det kommer till asiatiskt porslin och jag fastnade för en otroligt fin väggbonad av tyg i tonerna blått, beige och brunt. Om man är det minsta intresserad av arkitektur så tycker jag att man antingen fysiskt ska besöka Sankt Knuds Vej och bara insupa omgivningen, eller så kan man söka på gatan på olika danska mäklarsidor. Det kändes verkligen inte som att man var i Köpenhamn utan formspråket känns snarare Engelskt och lite gotiskt, absolut värt ett besök!

13000 steg senare i en höggravid kropp åt vi en croissant i farten innan vi tog våra sista krafter och besökta Frama och Apotek 57.

Det jag av någon anledning tar med mig från gårdagens Köpenhamnstripp är badrumsinspiration.

Antingen går man åt det franska hållet med ihoprullade handdukar, vintagespegel och romantiskt handfat eller, så blir det min egentliga favorit: Svarta blandare, raka linjer, rappade väggar och handfat av sten.

Renoveringsresan är äntligen igång hemma i Höllviken och vi förvandlar långsamt huset till vårt. Fyllda av inspiration från Köpenhamn skriver jag önskelistor och gör moodboards, klär mig i oljerock och njuter av höstens mörker.

Tack för att ni läser och kommer med fina inspel eller kommentarer, det betyder väldigt mycket.

Trevlig söndag till just dig!

☼

Idag gör vi vår sista trip till Köpenhamn
innan vi blir tre.

Jag känner vemod blandat med förväntan.

De finaste minnen jag har från min barndom,
är när jag och Mamma tog flygbåtarna över sundet och avnjöt timmar i sträck på de danska gatorna.

Tänk att det en dag kan blir vår tur,
jag och min dotter.

Önskar dig en fin, kärleksfull lördag!

❁

Det kom en fråga i min inkorg och jag tänkte att det vore roligt att besvara den även här!

“..Hej! Jag skulle behöva inspiration till min brudbukett.
Vad skulle du valt om du gifter dig nu i oktober?
Domkyrka, Malene Birger-klänning, svarta skor och pärlor..”

Det som direkt kom upp i mina tankar är att det bör vara i säsong. Ur ett ekonomiskt perspektiv finns det mängder av fantastiskt material att hitta i våra omgivningar. Har man tur finns det ett självplock nära, där kan man både inspireras eller shoppa loss samt att det är bättre för miljön istället för att flyga in dyra snittblommor från världens alla hörn.

Om det var jag som skulle gifta mig en vacker oktoberdag, då hade jag valt att bygga min bukett kring något av följande alternativ:

Blomstermorot, Dahlia, Murgröna, Höstanemon, Funkia, Björnbärskvistar, Fröställning från Vallmo, Grön solros, Ekollon på kvist, Kronärtskocka, Grön Amaranthus, Scabiosa, Plommon, Vildvin eller Frittilaria.

Jag önskar dig Rebecka, all lycka till med ert bröllop, hoppas att du får en underbar dag!

⁂

Tänk att det fortfarande kan finnas en sådan barnslig förtjusning i att få riktig post. I brevlådan idag låg nämligen inte bara ett utan två fina paket och ingen blev gladare än jag!

I nummer 1 av de vadderade kuverten fanns ett innehåll som fick mina ögon att tåras.

Senaste utgåvan av Costume & Styleby, ett handskrivet kort samt favoritgodis från en kär vän som står mig oerhört nära.

Saknaden är så stark trots att tiden och livet
går för oss båda.

*

I kuvert nummer två fanns boken:
“Den goda maten – Medelhavets smaker, livsstil & hemligheten bakom friskt åldrande”

Jag som precis har plöjt serien “De blå zonernas hemlighet” med stort intresse ser verkligen fram emot att få djupdyka ner i bokens spännande ämne. För dig som inte har koll på vad de blå zonerna innebär så är det helt enkelt några av de få platser på jorden där invånarna är som friskast och äldst, över 1oo år gamla.

*

I Den goda maten besöker vi Cilento i södra Italien tillsammans med vetenskapsjournalisten Henrik Ennart och föreläsaren Charlotte Fredriksson. Traditionella recept varvas med häpnadsväckande forskning om världens blå zoner och hur vi kan leva ett långt, friskt och lyckligt liv på bästa sätt.

(Bonus är att mina TWWP-kollegor Bea Hellman & Mira Wickman står för Grafisk form och Foto.)