I mitt samarbete med Danska Dilling fick vi möjlighet att prova några av deras fantastiskt fina plagg till Nike.

När jag fick hem koftan ovan som är i 70% ekologisk merinoull och 30% alpacka, valde jag att beställa ännu en till men i två storlekar större.

Jag vill att hon ska kunna ha den även när hon är äldre, så fin var den!

Vi har burit den tillsammans med deras tunna, ärmlösa body och randiga shorts.

Trots att jag egentligen inte är en färgperson när det kommer till barnkläder så är Dillings färger väldigt fina, min favorit är att matcha den rosa, bruna och senapsgula tillsammans.

De är precis så dova som man vill att de ska vara!

Nu är det andra gången jag får möjlighet att prova deras kläder och storlekarna är som sagt små, gå därför upp en eller två storlekar både till barn och vuxna.

När det kommer till kvalitet, passform, färg och comfort så finns det ingenting att klaga på och priserna, som nästan går att jämföra med vissa kedjors, är väldigt bra för de material man får.

Jag kan varmt rekommendera er som vill ha fina, hållbara ullkläder till era barn att testa!

Koden går ut idag och är emely20,
vilket ger er 20% på hela sortimentet.

Tack snälla Dilling!

☆

Om någon timme åker vi till Örum 119 för övernattning och det ska bli alldeles ljuvligt med en paus.

Det känns fint och nästan lite högtidligt att få fira livets först Mors dag på en plats min mamma älskade.

Nästa gång, när vi inte har en bebis med oss,
då hoppas jag att vi kan ta en lunch hos Daniel Berlin
på vägen hem..

Hoppas att ni får en mysig helg

♥

Idag inspirerades jag av Filippa när jag klädde på mig, men för min del blev det istället en marinblå, stickad Lacostetröja, ett par vita, lite kortare Levis 501:or och Minnetonkas istället för vad jag tror är Tod’s?

Kände mig fin trots en avslappnad look och kan tänka mig att köra på ett gäng liknande kombinationer i sommar!

❀

När jag inte känner mig hundra rent psykiskt, om ångesten har slagit till, det är stressigt eller bara livet i sig – då tittar jag på matprogram.

Det finns tre stycken serier jag ser om och om och om igen och då hör till saken att jag aldrig någonsin kollar på TV om det inte är för nyheterna.

Chef’s Table, Somebody Feed Phil och
Ugly Delicious med David Chang är mina go-to’s,
det finns inget skönare för mitt huvud än detta.

Gårdagen gick inte till världshistorien men när jag hittade en ny serie med Stanley Tucci, amerikansk skådespelare, författare och producent på SVT-play,
då vände allt (man ska vara glad för det lilla).

I serien följer vi med honom när han besöker olika delar av Italien och utforskar landets matkultur. Absolut inget nytt under solen och allt har gjorts hundra gånger förut, men det är så fint filmat, han är så behaglig och jag får samma pirr i magen som när jag såg
Husdrömmar Sicilien för första gången.

Allt är inspirerande och min ångest blir som bortblåst.

Det finns ett liv bortom det vanliga och allt man gör i vardagen, är ett steg närmre för att kunna uppnå sina drömmar..

Jag kan varmt rekommendera denna serie till dig som vill bli lite, lite gladare.

⁂

Soffbord, mitt ständiga bekymmer när det
kommer till inredning.

Idag vann jag dock ett bord på auktion som jag länge haft i tankarna, det klassiska ‘Flower Mono’ i rött av Christine Schwarzer.

Vår soffa är väldigt låg och detta bord är 33 cm högt och 113 cm brett så jag tror att det kan passa perfekt.

Jag som alltid haft rektangulära eller fyrkantiga soffbord tycker att det ska bli väldigt roligt att se hur man bäst pyntar denna asymmetriska form. Borta är alla tidningshögar men jag tänker att några få utvalda favoriter får plats.

Less is more är mottot denna gång!

❦

Från allra första början när vi köpte vårt hus, så har det funnits en väldigt specifik målbild för mig!

På vår bänkskiva i köket kommer det att finnas som ett hörn med en död yta och ända sedan vi bestämde oss för hur köket skulle se ut, har målbilden varit att där ska min stora glasvas på fot stå.

Det finns mängder av saker jag får mysiga rysningar av men en sådan är när restauranger har samma vas, på samma plats men byter ut innehållet efter säsong.

Det bästa med det är att du absolut inte behöver köpa dyra anemoner influgna från lite varstans i världen. Det räcker med en stor päronkvist från trädgården, ett fång hundkex från dikeskanten, rönnbär eller varför inte bara mängder av gröna blad från morgonpromenaden?

Vaserna här ovan är från Apollo, Emelie Holm, Atelier September och några andra danska klassiker.

Nästa vecka kommer vår bänkskiva och jag undrar vad som ska få äran att bli premiärbukett?

Vad tycker ni?

⭑

Trots att försommaren är här, så tycker jag att man hör hur oinspirerade många är!

Nästan alla verkar tycka att man har sett det mesta,
att allt går bara runt runt runt och det vi ser, är samma texter och bilder som avlöser varandra.

Dock snubblade jag över ett två år gammalt reportage från Miranda Brooks hem där jag verkligen
kände något..

Hoppas att ni upplever detsamma!

Foto: François Halard – Vouge, 2022

꧁꧂

Jag vänder blicken ner mot marken,
lämnar tankar under jorden.

Himlen gul av pollen,
luften smakar salt.

Ett halvår sen november,
nu en doft av sommar.

Du, på min barndoms alla stränder,
ett skoskav som har läkt.

♥

I samarbete med Dilling

Det är få i min närhet som har ett sådant starkt intresse för mode, som min svägerska Kajsa. Det som gör mig mest imponerad, är att det inte längre bara är ett intresse, det är en passion.

På riktigt.

Jag vet att min vän Linnéa ofta pratar om det i sin podcast, att kvinnors intressen sedan urminnes tider har varit någonting fult.

Är kläder ens ett intresse och går det att ha det som sin passion? Får man lägga så mycket tid på att konsumera mode och för vem gör man det egentligen?

Kajsa är snabb i svängarna och byter stil varannan sekund. Det går fort från danska, högljudda Ganni till minimalistiska Margiela och nu i denna stund är vi på besök i den romantiska, Rouje-stilen.

Kajsas garderob består av 95% av vintageplagg och hon är en mästare på att fynda snabba trender second hand. Jag älskar folk som vågar och tycker att det är befriande när man inte klär sig för någon annans blickar.

Under alla de år som jag känt Kajsa, har jag sett det mesta i klädväg. Ibland blir jag förvånad och ibland förundrad men precis alltid ser jag upp till henne för det mod hon besitter, då hon enbart klär sig för sig själv.

Hon är lekfull med stilar och färg, blandar mönster och material, verkligen lever genom att uttrycka sig via sina kläder och det är underbart att se!

Tidigare under året har jag samarbetat med det danska företaget Dilling och när jag fick förfrågan ännu en gång, då var det självklart att jag ville ge bort ett plagg till just Kajsa.

Som sagt, i detta nu är hon mitt uppe i sin nyförälskelse till Jeanne Damas, så för att hylla denna franska musa fick hon ett spetskantat linne i mjukaste merinoull & siden.

Om du själv är intresserad av ett plagg från Dilling,
använd koden emely20 och få 20% på hela sortimentet från den 19/5 – 26/5

♡

Idag tog vi äntligen bort skyddspappen i en del av huset!

Fram kom betonggolvet och om man kisar så ser man hur fint det kommer att bli. Nu är känslan fortfarande byggarbetsplats då många av väggarna är ogipsade men imorgon kommer målarna och gör klart
vardagsrum samt kök.

Plötsligt kom jag på att mattan som vi ska ha i köket fanns på vinden. Sagt och gjort, jag bar ner den och la den i hallen, perfekt även där! Den matta som nu alltså pryder sin plats i hallen, ska bo i köket och är i den största storleken av denna gallerimatta från Nordic Knots.

Det får nog bli en till av denna då vi ändå letat länge efter hallmatta, jag tror det kan bli väldigt fint att köra på två likadana för att få till en röd tråd.

När jag gick in för att kika om dom fått några nya mattor så såg jag deras fina inspirationsbilder.

Man blir ju ständigt matad med liknande content men jag tycker att känslan här är annorlunda.

Kanske är det ljuset eller bara grundaren, Liza Laserows säkra hand?

Hoppas att du får en fin lördag!

❁

“..Kollektionen fotograferades bland vackert patinerade föremål hos Galerie Was i New York.
Fotograferat av William Jess Laird..”