Sensommardagar
1 day ago
“Det är det svåraste jag gjort, att ensam gå vidare in i oktober, när hon är kvar i september”
♡
Idag är det 11 år sedan min mamma dog.
Jag tittar igenom mitt kameraalbum och
fastnar för den här bilden från Öland i helgen.
Sensommardagar, precis som då.
Vem är det som bestämmer att vissa måste gå,
medan andra får stanna kvar?
Tankarna kommer och går.
40-årskris, säger vissa.
Ett tecken på sundhet, tänker jag.
Att ifrågasätta och utforska får mig att känna mig levande. Att inte bara ställa sig i ledet eller fortsätta upprepa samma invanda mönster.
Mår jag bra?
Och mår jag bra av det jag gör, just precis nu?
Är jag snäll, öppen och ödmjuk inför andra
och livet i stort?
Försöker jag, med den potential och kraft jag har idag,
göra det bästa jag kan, för att ha det så bra som möjligt?
Kanske är det just det jag vill fortsätta fråga mig,
när jag inte får svar på varför vissa måste gå och andra får stanna kvar.
*
Kicki · 1 day ago
❤️❤️❤️
Åsa · 1 day ago
❤️
Catarina Skoglund · 1 day ago
Så fint skrivet Emely <3 Tar dina ord med mig. Kram
Jessica · 1 day ago
<3
Maria · 1 day ago
<3 <3
Josefine · 1 day ago
Så fint skrivet och tänkvärt. Jag har också förlorat en förälder i skeendet mellan ungdom- och vuxenlivet, och det är ett tomrum som är svårt att sätta ord på. Dina ord träffar alltid i hjärtat <3