En helg vid sjön

Som sagt, 10 år senare var vi tillbaka på samma plats. Familjen som driver stället har funnits här i generationer sedan 1800-talet.

Vi lämnade Skåne för en stund och kom fram till ett äppeldoftande landskap med regnvåta hästar utanför dörren.

Hej lilla vän!

Vi hade ingen tid att spilla och för att kräftorna skulle hinna ligga till sig i lagen, så var vi tvungna att ge oss ut på sjön direkt.

Svagt duggregn men varmt i luften, ingenting som inte
en iskall flaska cava kan råda bot på.

Lyckliga var vi, då vi endast setts tre gånger på tre år.
Det är inte lätt att få ihop livet när man har långdistansförhållande med sina bästa vänner.

Finchipsen var självklart med!

Patatas Fritas.

Dessa på ett fat med några stänk vinäger och grön tabasco, mums!

Det som är mysigast med denna tripp är att man gör allt själv. Det är ingen ”gruppaktivitet” med instruktörer, utan du hyr stugan och får då tillgång till allt du behöver för att kunna fiska, koka och äta dina egna kräftor.

Detta år var betydligt sämre än för 10 år sedan, men vi fick ändå ihop ett gäng kilon! Du är garanterad 5 kg per natt, så man åker inte tomhänt därifrån, hur det än går ute på vattnet. Alla kräftor under 10 centimeter måste man skicka tillbaka för beståndets skull.

Som sagt, vi fick ändå ihop tillräckligt och gjorde sedan fångsten redo för tillagning!

Allt är mycket spartanskt men omgivningarna är fantastiskt vackra.

Färdigkokta och dags för kylning!

Förra gången lyckades vi inte helt med att få till lagen, men denna gång blev vi riktigt nöjda. Tänk att mer salt ofta är lösningen på mycket.

Vi tog oss ut på två olika långpromenader för att utforska omgivningarna, och även om jag väljer hav och öppna landskap före skog alla dagar i veckan, så blev nästan även jag omvänd av det djupa ekskogarna.

Inte bara regnvåta hästar,
allt fick en så vacker melankolisk känsla över sig.

Plötsligt sprack det upp och det var dags för lunch!

Vi gjorde lite olika sallader, slängde på köttet från kvällen innan och Robin fick göra sina berömda hamburgare.

En vy man skulle kunna njuta av varje dag.

Gurksallad med dill och silverlök, vanlig tomatsallad toppad med gräslök samt Côte de Boeuf med chimichurri.

En mycket underskattad röra/sås som verkligen
lyfter både kött och fisk.

Vi ringlade den över det mesta vi åt under helgen.

Ingen var ledsen..

Alla trivdes!

Ut på sjön igen, i med fler burar.

Mäta och sortera ut, inga under 10 cm som sagt.

På kvällen hade regnet helt gett med sig och vi kunde såklart inte låta bli att besöka sjön ännu en gång.

På med flytvästarna igen och så tog vi fördrinken ute på vattnet!

Denna gång cremant, 100 gånger godare än cava.

När solen började gå ner bakom björkarna var det dags för något som mer liknade ett suspekt valmöte. Robin hade tagit med sig finskjorta och kräftslips. Man uppskattar ju ändå folk som tar en kräftskiva på största allvar.

På grillen slängdes Gambas..

Som tyvärr visade sig vara oätliga insåg vi fem minuter senare.

Men eftersom vi verkligen lyckades med kräftorna fick vi som tur var till en alldeles utmärkt kräftskiva i den lilla stugan.

06.00 morgonen efter.

Korna var på väg ner för att dricka vid strandkanten..

Vilket man förstår med denna utsikt som granne.
Allt var alldeles stilla, tyst och trolskt.

Med dimman som dansade och solstrålarna som bröt sig igenom bladverket konstaterade vi alla att det verkligen är ett privilegium att få göra sådant här, och att man aldrig får sluta vara nyfiken eller söka sig till andra platser.

Tack Robin, Therese och Erik för denna helg.

Den spar jag långt in i hjärtat.

*