Det gick!

Det finns verkligen ett före och ett efter..

När jag ser före-bilderna, då förstår jag inte riktigt
hur jag, höggravid, känslig för dofter och
mycket, mycket emotionell – kunde se potentialen i huset.

Att vi vågade och orkade?

På visningen är man så inställd på att allt går,
visionen är stark och målbilden känns nära.

Möjligheterna är aldrig så stora som när man
verkligen vill någonting!

Sedan börjar inflyttning & renoveringsprocessen och med det följer ett virrvarr av oändliga faser,
känslor samt upp och nedgångar.

Men nu är vi faktiskt här,
framme vid fas nummer 3 som innebär att vi kan
flytta hem, landa och börja leva..

*

Erik, jag är dig evigt tacksam för ditt aldrig sinande tålamod, urkraft och tid som du lagt på vårt hem.

Vad kul det ska bli att börja umgås igen!

★