Tur & retur

Imorgon klockan 08.00 kliver jag på ett tåg från Malmö till Stockholm. Därför tänkte jag att vi kan kika på vad jag ska roa mig med ca 5 timmar sittandes i djurvagnen.
Sist hade jag både papegojor och labradorer som sällskap men fritt från äggmackor & skolklasser, vilket man uppskattar.

Välkommen till vagn 6, plats 46!

Jag inleder min resa på samma sätt som när jag pendlade till Lund där min första pojkvän bodde.

Beställningen på Espressohouse lyder
“En stor chailatte med scones, ost och marmelad, tack”

Trygghet i en påse.

Fnns det något mysigare än att slå sig ner med denna kombo som smakar håltimme och högstadie?

På skärmen framför mig sätter jag på en nostalgitripp som ligger mig varmt om hjärtat.

Solens Mat var min och pappas favoritprogram och vad är då bättre än att gå in på Öppet Arkiv och slå ihjäl min första timme med Bo Hagström när han reser runt i Italien bland pittoreska byar och lokala råvaror?

I första avsnittet spelar slaktaren Mozart och bjuder kunderna på vin.

Ungefär det som min mamma gjorde i sin butik.

Efter två avsnitt av Solens Mat är det dags att vila ögonen.

I med AirPods och på med min senaste girlcrush: Lina Thomsgård. Lina är rolig, rak och rivig, egenskaper man uppskattar  när man ska ha sällskap av en person som tjoar i ens öra. Jag fick den stora äran att anlita Lina och Björn som en duo på ett event i höstas och ingen blev besviken. Smartare personer får man leta efter.

Under min resa upp till Stockholm kommer jag att lyssna på deras podcast Dumma Människor som just nu har publicerat ett spännande avsnitt om karriärbyte mitt i livet.

Kanske något för dig?

I julklapp fick jag “A Book of Days” av Patti Smith, en bok som innehåller 365 ögonblick i form av enkla bilder från hennes liv. Små minnen från dagar ute på turné, tågstationer och caféer runtom i världen.

Det positiva med boken förutom innehållet är att storleken är något mindre än en “vanlig” bok, vilket man uppskattar när väskan är full av tumvantar, lypsyl, PET-flaskor och diverse bös.

Finns här.

Alltid, alltid, alltid utan något som helst undantag så köper jag senaste numret av Costume eller Eurowoman när jag åker tåg. Smulor av scones hamnar mellan sidorna och drottningsylten kletas ut över omslaget, precis som det ska vara.

Lite skärmtid hinner vi också med!

Det finns något underbart lågmält och vackert i My och hennes bilder. Jag vet inte varför jag fastnar med blicken i hennes flöde, kanske är det för att hon bor i Malmö men tar med mig till Florens titt som tätt?

Avslutningsvis:
Vad vore en resa med tåg utan vitt vin i piccoloflaska och räkmacka i gladpack?

Ingenting.

Safe trip!