In sickness and in health

Solen läcker in genom rullgardinen, rakt in i ögonen. Jag vaknar från tunneln jag går i. Väcks av stolar som skrapas i golvet på nedervåningen, och pipet från en microvågsugn som har varit klar alldeles för länge. Öppna luckan, för helvete. Innan jag slår upp ögonen känner jag efter i kroppen att allt är på sin plats och att bebis sparkar, antingen har jag sovit på en napp eller så har jag ont i njurarna på grund av vätskebrist. Rummet är kvavt och jag känner en smak av barndomens Mariekex ligga som en hinna i munnen. Vad är klockan?

Staplar mig upp i badrummet och ser mig själv i spegeln. Än en gång är jag helt prickig i ansiktet av små, små blåmärken, och jag undrar om det bara är jag som är så klen att jag spräcker kärl när jag kräks?

Men nu har jag sprungit min del och gått i mål i denna magsjukestafett, och hoppas att jag inte har lämnat över pinnen till någon annan.

Hörs snart igen!