Weekend

Nu är han hemma igen, pappadjuret. Det har delats ut kramar och presenter. Min present var att han hade rakat av sig skägget under tiden han var borta. Och jag lovar att jag blev lika exalterad över det som Harpan blev över sin Elsa-docka med ett inbyggt piano i kjolen.

Oj oj vad jag har tagit sovmorgon nu i helgen. Helt utan dåligt samvete då Johan ändå är jetlagad och uppe och stökar tidigt som fan. Timmarna innan han kom hem var det tre otåliga barn som klättrade på väggarna. Jack tittade på mig, suckade och sa; – Jag önskar att det var du som jobbade istället. Okej, svarade jag lite sammanbitet, menar du att du vill att det är jag som åker bort och pappa som stannar hemma? Ja, det vill jag, svarar han. Jag höll mig från att svara; ja du älskling, det önskar jag med ibland. Utan svarade som den urmodern jag ibland låtsas vara; Åh gubben jag förstår att du saknar pappa. Snart är han här. 

I lördags hade jag craving på pizza, och vi gick till Marta som en av er läsare tipsade om. God pizza!

Sen på söndagen gick vi till ett ställe här i Park Slope som heter Private Picasso, som är ett måleri/pyssel-ställe. Så mysigt, och så dyrt. Ett dagspass kostade 30 dollar per barn. Och vi frågade lite försiktigt om det verkligen kostade 30 dollar för Max? Och de tittade på oss med en blick som frågade varför i hela fridens namn skulle det inte göra det? Men med det här dagspasset så fick de göra vilka pysselprojekt de ville.

Ikväll blir det fashion-middag med The last magazine. Och jag har inget att ha på mig. Eller åh, kanske jag ska ta mina nya skor?

e.renck