Vecka 18

6 years ago

Jag hade ju tänkt att jag skulle bli väldigt duktig på att dokumentera den här graviditeten, mest för min egen skull. Jag vill inte säga att det här är den sista graviditeten, men man vet ju aldrig. Jag har till och med en app som påminner mig varje vecka att jag ska fota magen, men ändå så lyckas jag glömma det.

I alla fall, hur mås det då? Vad är grav-statusen? Jo, det är bra. Jag känner små sprattelrörelser till och från och det är ju mysigt. Och direkt blir man påmind om hur det kommer vara resten av graviditeten, den här oron när man letar sparkar för att man tycker att det har varit lite väl lugnt i magen. Men det är ju så det är, hör ju till.

Jag kan fortfarande må illa, och känna mig klen liksom. Speciellt när jag är hungrig, samtidigt som jag inte är sugen på något. Inga cravings har jag heller som jag kan tvinga ut Johan mitt i natten för att köpa. Hmm… undrar om han hade gjort det?

Och sen är det ju det här med att jag typ glömmer bort att jag har en bulle i ugnen, och så var det ju både när Harpan och Max låg i magen, att barnen utanför magen tar upp all tankekraft. Och jag tror nästan Johan glömmer bort det lite också. Inte för jag vet vad jag vill att han ska göra, men typ titta på mig med tindrande ögon, behandla mig som en frodig gudinna och prata bebisspråk med magen varje kväll? Men det kanske blir så med bebis nummer fyra, been there, done that. Fast jag tror mest att det beror på att det är så himla mycket annat som pågår just nu för oss, ska berätta i nästa inlägg.

Men något som får mig att må toppen som en filbunke är att gå på yoga. Bara att komma iväg de där 1 timme och en kvart gör så mycket, när Johan var borta tog jag till och med in extra barnvakts-hjälp för att kunna gå. Sug på den du, dåliga samvete!

 

Vecka 18

Bebismage, naveln och jag är på yoga.

Vecka 18

Parent/baby- yoga. Gulligt, men svårt att koncentrera mig på yogan då Gittan knatar omkring och äter upp de andra barnens snacks och petar dem i ögonen.

Älskade lilla Gittan Goding. Tänk att du ska bli en liten storasyster. Jag hoppas att det inte blir lika traumatiskt som för Jack när Harriet kom. Men tänker att Max har ju redan syskon, det hade ju inte Jack, så det kanske inte blir så stor skillnad för henne?

Vecka 18

Max Gittan Ove Sundberg. 

Leena Nordstedt · 6 years ago
Lilla Gittan Goding, hoppas jag snart får lära känna dig, mormors❤️