Testing testing
9 years ago
Jag har gjort många test i mina dagar, allt i från några graviditetstester, syntester och ett och annat klamydiatest. Men jag har aldrig tagit ett IQ-test som 5-åring. Och jag vet inte hur vanligt det är, om det inte är så att man precis som vi bor The land of the free; USA.
För en tid sedan när jag hämtade Jack i skolan, delades det ut ett veckobrev med information om ett IQ-test. Ett test som ska avgöra om han får söka till en skola som har en Gifted & Talented-klass. Alltså en klass för supersmarta barn. Jag råkade skratta lite för högt, men när jag såg de andra föräldrarnas stressade blickar förstod jag att det här garvar man inte bort. Det är nu det avgörs, det är här barnens framtid formas. Och visst tanken är ju god, nu får alla barn chansen att gå en gratis public school som har samma status som en privatskola på övre Manhattan. Men senare fick jag höra att de föräldrar som har råd anställer privatlärare som lär barnen hur de ska klarar detta test. Och den flyktiga tanken att låta honom göra provet, som fanns där när jag fysiskt var omringad av en skock lätt hysteriska föräldrar, var plötsligt bortblåst.
Men nu lite senare kommer tankarna krypandes. Ska jag bara anpassa mig och rulla med? För har vi valt att bo och uppfostra våra barn här i New York så måste jag väl omfamna dessa absurda kulturkrockar. I Sverige kan man väl i alla fall räkna med att lägsta nivån på en skola är ganska hög? Men här i USA finns det inga sådana garantier. Valet av en skola nu är helt avgörande för vilka skolor barnen senare kan söka till. Så ett felaktigt val så här i början kan alltså omöjliggöra vissa andra val i framtiden. Att veta det och samtidigt veta att de flesta barn här redan i tidig ålder utgallras från alla tänkbara utbildningar för att de har fel postnummer eller inte möjlighet att anställa en privatlärare, gör att jag ibland vill beställa en enkel biljett till Sverige.
Så frågan som gnager mig är alltså om jag också med stirrig blick och hög puls ska börja ansöka till privatskolor och elit public schools, där själva ansökningsproceduren skapar magsår? Skolor där skillnaden på att bli antagen eller ej kan avgöras som barnet råkar ha lite torkat snor runt näsan. Där det finns förväntningar om vad föräldrarna ska säga på intervjun, vad barnen ska ha på sig, och vad det ska stå i de handskrivna tackbreven. Alla dessa oskrivna regler kan man ju såklart enkelt lära sig. Om man har råd att anställa en coach. Det finns alltså personer som jobbar med att lära föräldrar vilken strategi de ska ha för att komma fram först i denna skoldjungel. Och det är sådana saker som har gjort att jag under mina år i New York haft svårt att ta till mig vissa delar av den Amerikanska kulturen.
Men om det finns skolor som visar sig vara bättre än andra, ska mina barn inte ens få en chans att söka till dem för att jag är så jäkla Elin från Hökarängen i sådana frågor?
Så nu handlar det alltså inte bara om dåligt samvete över risken att de blir lite hjulbenta för att jag så många gånger glömt att ge dem D-vitamin droppar. Eller ångesten när jag tänker på vilket sätt jag har sabbat dem genom att sucka lite för högt när de kissar på sig precis bredvid toaletten. Fast jag tusen gånger frågat om de behöver kissa. Nu handlar det om ett aktivt val som kan prägla dem varje dag i många, många år framöver. Med skola kommer kompisar och lärare och en hel uppsättning med förhållningsregler och förutsättningar. Men just här och nu är det oöverskådligt att försöka bedöma vad som är det rätta, för det vet man bara i efterhand. Om ens då.
Fast jag borde nog sluta oroa mig, resa mig ur fosterställningen och hålla mina hästar, vi vet ju faktiskt inte ännu om han är en av de där barnen som får minst 97% och får söka till smart-programmet. Så ja, jag kanske bara ska låta honom göra testet. Och stolt se på när han med snor runt näsan, och i egenvald outfit ritar enhörningar och illmonster över hela pappret.
Elin Renck
Bor i New York, gift med Johan och vi har fyra barn, Jack 11, Harriet 10, Max 8, och Bruno 6, och hunden Rut.
Elsa · 9 years ago
Du är bara så bra! Och befriande!
Ulrika · 9 years ago
jag ar mitt inne i det har trasket med bada mina barn och har, efter att ha varit typiskt svensk som du och tankt att "gar det sa gar det" och "sa dalig ar inte 'vanliga' skolan", till slut fallit till foga och anlitat en tutor infor proven nu i januari. Sa klart ingen garanti och de anda for tillrackligt hoga poang, men kanns som att man maste testa. en sak man blir varse nar man har barn i NYC public schools ar hur vansinnigt segregerat det ar. Har precis dina funderinar och har massor att saga om detta amne, men nojer mig med det har for nu:)
Jessi · 9 years ago
Lite Doktor Kosmos kanske kan hjälpa dig?! Medborgaren valde mellan Skola 118 där José gick loss med värsta toadoppningen (och annat smått och gott) Eller Lilla Vitsippans Personligaste Skola där det alltid var personliga små suddgummin (och annat smått och gott) Medborgaren valde Vitsippans plugg Han blev en nörd - fatta' inte ett dugg Man måste nämligen träffa José, annars så blir man super-CP
Malin · 9 years ago
Jättesvårt och en djungel! Vi bor i ett område där public schools tyvärr inte är bra och våra pojkar kom in på en väldigt bra privat skola som INTE krävde IQ test vilket är ett av själen vi sökte dit. Hade turen att komma in med äldsta i Kindergarten efter intervju men oss, och observation av honom både på hans förskola och besök på skolan. Först var han dock väntlistad. Yngre bror kom in som syskon. MEN denna fina skola som vi älskar räckte ändå inte till för yngste som vi efter mycket tänkande fick byta skola i mitten av tredje klass och den äldste plötsligt och delvis pga mobbning (japp) ville byta efter sjuan. Nu har vi hittat rätt men två olika privatskolor och mycket körande men känner att de har det stöd de behöver just nu. Önskar att vår public school räckte till men det gör den inte. Lycka till, men tänk lite svenskt. Ofta liknat de dessa program med EXTRA mycket läxor som om det skulle göra barnet smartare. Lycka till!
A · 9 years ago
Jättesvårt och så otroligt osvenskt detta med skolorna här! Bor på USA västkust och har samma situation med public/private schools o gifted programs hets. Har barn fr kindergarten till 8:an och jag har låtit ett barn testa då det passar hennes personlighet i övrigt sagt nej, Gifted innebär ju inte att de barnen nödvändigtvis är "smartare" (vad nu egentligen det innebär tycker med mina äldre barn hur det blir mer och mer tydligt hur en bred allmänbildning och social kompetens betyder allt) utan att de håller ett generellt högre akademiskt tempo i ex matte vilket faktiskt inte passar alla barn. Det jag känner där med mina barn är att pressen är hög nog som det är med läxor o prov, våra barn går i public schools och jmf med Sverige är nivån och tempot HÖGT. Vi kämpar med att "hålla tillbaka" utan att de för den skull ska komma efter -läxorna här i middle school kan ibland även för ett barn som har lätt för sig ta ett par timmar att göra- tycker de måste hinna vara barn oxå, leka, sporta och upptäcka världen. Har under åren stött på 3-4 åringar som har tutors och går på gifted pre schools och blir alltid lika fascinerad över att det förekommer och jag blir oxå alltid lite svenskt upprörd över att de borde vara ute i skogen och leka istället för att läsa tjocka kapitelböcker o lösa ekvationer MEN förstås kan man ju aldrig veta, bra eller dåligt är ju olika från barn till barn, alla har olika behov och olika förutsättningar. Intressant här tycker jag är att det är så mycket prestige från föräldrarnas sida vad gäller detta med vilken skola ens barn går i. Vi vill väl alla att våra barn ska ha de bästa förutsättningarna men i slutändan vill man väl ändå mest att de ska vara glada och lyckliga, balanserade personer, ha massa vänner och hitta ngt roligt och meningsfullt att göra och det kanske inte alltid är att gå på den mest prestigefyllda skolan. Summa kardemumma att göra ett litet test tror jag inte skadar OM det passar just det barnet. Tror faktiskt det mest handlar om ens egen inställning till det dvs hur man framställer det inför barnet -när min dotter har gjort gifted tester har vi varit väldigt noga med att inte hetsa kring det eller pressa henne- och att man kanske innan tänker efter om det passar barnet -och familjen då det ju innebär mkt mer läxor och större insats i skolan- och hur man isåfall är beredd som förälder att gå vidare. MEN, tror heller inte att det är illa att skippa testerna, det blir bra ändå :-) och mycket går att lösa "along the road" om förutsättningarna för barnet förändras under skolåren. Det är lite svårnavigerat men tycker ändå vår erfarenhet är att det positiva är just alla olika val där det faktiskt finns förutsättningar och skolalternativ för alla olika typer av barn! Mitt råd är att gå på din magkänsla här, du är den som känner dina barn bäst och vet vad de har för behov! Lycka till!
Dalle · 9 years ago
Oh känner med dig o håller med! Tänker dock att det är en möjlighet för ditt barn då såna elitskolor ger möjligheter och förhoppningsvis bra lärare..så får ni vara en motvikt där hemma med vettigs värderingar. Det är som med sport tänker jag- skitbra för för barnen men kan ge utrymme för läbbiga grabbiga kulturer i omklädningsrummet!
Sofia · 9 years ago
Hej! En av mina bästa väninnor (hon är amerikan) bor i Tribeca och hennes två barn kom in på Chelsea Prep (tror jag det var) pga detta test, och det är ju minst sagt en bra möjlighet för framtiden. Hon inser ju att hon troligtvis kommer att få betala en förmögenhet för college i framtiden, men detta gör ju att de har en chans på att komma in på riktigt bra universitet utan dyra privatskolor innan dess. Hennes barn är fantastiska och helt ”normala”, mindre bortskämda än de flesta svenska barn jag känner. Apropå svenska barn och svenska skolor, så är det väl i vissa delar av landet, inte minst Stockholm ganska mycket stress runt friskolor och köer här med. Jag, som bott utomlands större delen av mitt vuxna liv men nu är tillbaka i Sverige, tänker att man får väl göra som magkänslan säger... Anpassa sig men inte så att man mår dåligt av det. Om ni har chansen att ge era barn en fantastisk utbildning pga var ni bor så är väl inte det det värsta som kan hända. Du verkar vara en fantastisk person, kvinna och mamma så det finns ju inget som tyder på att dina barn skulle få sämre värderingar pga var de går i skolan. De kanske tvärtom växer upp och räddar världen! :-) Kram kram!
judith · 9 years ago
Min erfarenhet från skolvärlden i NYC (2005-2014) är Rudolf Steiner skolan uppe vid 72a gatan Central Park som den mest kreativa, familjära, ekologiska och artistiska. En manlig väns dotter har gått där, och jag upplevde den svensk i sin utformning (samma lärare tre år, små klasser) då jag besökte den. Kolla in den! Tror den skulle passa din familj och ert tänk.
twiggy · 9 years ago
Vad är en elitskola/ ngt bättre skola? Vari ligger skillnaden från en ngt sämre skola? Är det lokalerna? Materialet? Är det antal barn i klasserna, dvs lärartäthet? Är det en pedagogisk fråga kanske? Jag undrar verkligen, tänker ibland att de skolor som sägs vara bättre kanske bara är fyrkantigare? Passar in barn och föräldrar i en mall? Men jag vet inte! Detta är fördomar... En gång tiden skulle mitt barn börja i 1a klass. Detta i en skola ute i Europa, där de flesta barn börjar när de är 6. Mitt barn var 7. Rektor på skolan som har svensk klass ansåg att mitt barn skulle börja i 2a klass. Hon kunde läsa och skriva på svenska. Jag och min man vägrade! Visst kunskapsmässigt var hon lite före de andra i klassen, men inte socialt. Hon var ny, i en ny skola, i ett nytt land. Det fanns alltför mycket annat som spelade in tyckte vi. Det blev litejobb, men vi fick vår vilja igenom!! Hon började 1a klass! Detta är jag fortfarande så tacksam över: Att jag vågade gå på magkänslan. För i återblickarna ser jag att detta var det bästa för mitt barn..!