Satus

Klockan är 21.21. Och det här skrivs med de flottigaste pizzafingrarna ever. Jag är gräsänka en vecka, och jag är så trött så ögonen bränner, leksaker ligger över hela golvet, har precis ätit en halv pizza som var så grisig så att kartongen läckte. Och jag kollar Sex and the City för jag orkar verkligen inte använda min hjärna idag.

Skolan har i alla fall börjat för barnen nu, och hur mycket jag än gillar rutiner så är det fan svårt att komma iväg i tid när man är själv med tre barn.

Idag lämnade jag Jack 8.45 och Harpan börjar 9, de går som tur är på samma skola. Åker till Svenska Kyrkan på 48:e gatan med Max för att sjunga En liten båt. Sen tillbaka till skolan för att hämta Harpan klockan 13. Springer hem med henne och Max för att typ byta vagn. Tillbaka till skolan (med Max och Harpan som har blivit lite hemmamysiga  och vill inte alls gå ut igen) klockan 14.45 för att hämta Jack. Vid det här laget orkar jag knappt hälsa på de som sitter i receptionen utan ler lite sammanbitet; – Yes yes, I’m here again, many kids. Funny funny. 

Trycker ner tre barn i en dubbelvagn och svär medan jag går till en yogaklass för barn kl 16.00. Tyckte det kändes som en jättebra idé igår när jag bokade. Det roligaste var när jag väser till Jack att sluta göra bubblor med sitt saliv för det är ä c k l i g t! Och en annan mamma bredvid säger glatt Hej Hej på svenska. Man tänker ju att ingen hör när man ska typ försöka förklara på svenska för en 4-åring om det är konstant natt i rymden (?) men glömmer att det är väldigt mycket svenskar här som hör en och dömer ens allmänbildning.

Jaja. Annars har jag hängt i olika lekparker, varit på middag med tjejkompisar, dejtnight med min make. Och sen massa föräldrarmöten, där jag konstaterar att man får information i cirka 10 minuter, för att sedan få informationen repeterad i form av samma frågor från olika föräldrar i ca 50 minuter.

Usch vad långt det här blev. Nu är klockan 22.40, så trött. Förr var living on the edge när man var ute och festade innan man skulle upp och jobba. Nu är det när man inte orkar förbereda morgondagen med att lägga fram kläder till alla barn.