Dagarna efter dagen före

Jo, jag är glad att jag gick på Polarpriset i torsdags. Jag hade väldigt roligt.

Sömnbrist blandat med nervositets-champagne-dagsdrickande gjorde att jag var tvungen att muta barnen att gå och käka pizza till lunch dagen efter. De är så kräsna med maten att inte ens pizza funkar, är det vanligt? Om Harpan fick välja skulle hon äta makaroner och kokt ägg.

Men sen var det dags igen på lördagen. Och varför utsätter man sig för det kan man ju undra, när man vet att det inte är någon som kan gå upp kl 6.43 och ta barnen nu när Johan är borta?

Jo, även fast det vore så lätt och bekvämt att bara vara hemma, för att jag är ganska osocial och trött, så försöker jag göra något när jag är gräsänka, alltså typ gå och käka middag med en kompis. Tror kanske att jag skulle bli ännu mer tokig annars? Plus att det är svårt att säga nej till den här donnan. Vi körde en middag på Teatergrillen och jag var hemma vid midnatt till bland annat en annan liten donna:

Imorgon kommer Johan hem. Det finns mycket bra med honom men en grej är att han är morgonpigg. Tur för honom, för nu har han att göra ett par morgnar framöver.

e.renck