Midsommarångesten

3 months ago

Jag har säkert skrivit om det här kring andra högtider förr, men det kan nog vara värt att upprepa en dag som denna. Det här med ångesten kring midsommar och andra högtider, där allt ska vara 100% glädje, stor gemenskap, påhittigt och vackert och alldeles perfekt. För samma stunder som betyder gemenskap för många, betyder automatiskt ensamhet och utanförskap för andra. Och midsommar är precis en sådan stund och högtid.

Jag får alltid en mental dipp kring den här dagen varje år, just för att jag många år har känt mig så sjukt ensam den här dagen. Jag har alltid haft mycket vänner runt omkring mig, i olika konstellationer, det är inte problemet i sig. Men just det där självklara, stora, gänget som det kan kännas som att precis alla har att fira alla högtider med, det har jag inte riktigt haft. Och det är den nog den där ovissheten som ger mig ångest. Kanske en känsla av att inte 100% veta sin plats?

Förra året när våra planer blev avbokade i sista sekund så var givetvis ångesten brutal, och eftersom allt blir värre av att se hur härligt alla andra har det genom sociala medier-fönstret så loggade jag helt sonika ut. Så det är mitt bästa tips för dig som liksom jag lätt fastnar i dumma tankar, du behöver inte tvinga dig själv att se den skärva av verkligheten som ser ut som en Pinterest-board för midsommar.

Midsommarångesten

I år kommer vi att fira på mammas landställe med några av hennes vänner, det blir alldeles lagom och framförallt så är det en plan vi haft sen länge (ungefär sen midsommardagen förra året..) så att jag kunnat släppa alla tankar på vad vi ska göra. Barnen längtar!

Det blir traditionell midsommarbuffé, men annars är den här matjeskransen fin och god till lunchen.

Midsommarångesten

Det är matjessill och traditionella tillbehör: färskpotatis, ägg, gräddfil, gräslök, rödlök, löjrom och brynt smör. Små krutonger av kavring är också gott att ha på, och så dekorerar jag med krasse, gräslöksblommor, penséer och oxalis, men du kan använda vilka ätbara blommor du vill. Krasse skulle vara fint till exempel.

Midsommarångesten
Midsommarångesten
Midsommarångesten

Alldeles perfekt till midsommar, hur du än firar. Hoppas att du får en fin dag och var snäll mot dig själv, och varandra <3

En vacker saga · 3 months ago
Tack för att du lyfter detta med ångest inför högtider. <3 Jag har spenderat de flesta midsomrar helt ensam sedan jag separerade och gick in i utmattning år 2010. Jag hade innan utmattningen ett stort umgänge och mycket sociala kontakter som försvann på några månader då jag blev sjuk. Sedan två år tillbaka har jag tagit mig tillbaka någorlunda till ett mer fungerande liv, och tom arbete på 75%, men vännerna som försvann iom utmattningen börjar jag förstå är förlorade. Kanske lite grand för att jag inte längre använder alkohol. Jag vet inte. Jag har ingen familj utom en vuxen son som gör sin egen grej när det blir högtider. Som singel och sedan länge döda föräldrar blir det nästan outhärdligt att känna sig så utesluten ur alla typer av gemenskaper mitt i den ljusaste och vackraste tiden på året. Jag scrollar sociala medier och blir nedslagen när jag ser mina före detta vänner lägga upp bilder på midsommarsnapsen, blommorna och de många midsommardoppen och jag inte längre blir inbjuden. Så kommer jag in på denna sida och ser ditt inlägg och inser att de där sociala medierna visar upp en väldigt platt bild av verkligheten. Många gånger har jag varit med på de där festerna och firandena som läggs ut i sociala medier och ser så härliga ut, men ändå känt mig mer ensam i dessa sammanhang än jag konstig nog gör idag. Jag växte upp i en familj där högtider var lika med ångest också. Utmattningen har gjort att jag tvingats möta mig själv på ett nytt sätt och jag känner mig numer egentligen aldrig ensam i mitt eget sällskap. Tvärtom gillar jag mig själv och mitt eget sällskap och njuter i fulla drag av vilan i enskildheten. Det som gör ont är att inte längre bli inbjuden. Att inte ha en självklar plats i något socialt sammanhang. Och så stigmat såklart. Att det måste vara nåt fel på en för att man är ensam. Men det kan räcka att man inte kan eller vill spela med i det sociala spelet, att man inte vill dricka alkohol, att man är högkänslig och valt att gå sin egen väg. Det behöver inte vara nåt fel på en. Man är fin och bra, men passar bara inte in i spelet som pågår där ute. <3