Emely Crona Stenberg

Följ med på en promenad i lagom takt genom min inspirationsmapp denna söndag!

Glad söndag på er!

Hej, det är jag igen.

Efter 11 fantastiska år och ett otroligt liv i Stockholm så flyttar jag hem.

Hem till Skåne, havet och min lillebror.

Till nyponrosor, saltvattnet och stränderna.
Ljungskogen, blåsten och vidderna.

Hem till barndomsminnen, badhytter och vännerna.

Jag hoppas att ni vill vara med på resan,
för den börjar nu.

Emely

There was an apple tree in the yard
this would have been forty years ago
behind, only meadows.

Drifts of crocus in the damp grass.
I stood at that window:
late April.
Spring flowers in the neighbor’s yard.
How many times, really, did the tree
flower on my birthday,
the exact day, not
before, not after?

Substitution
of the immutable
for the shifting, the evolving.
Substitution of the image
for relentless earth.

What do I know of this place,
the role of the tree for decades
taken by a bonsai, voices
rising from the tennis courts
Fields.

Smell of the tall grass, new cut.
As one expects of a lyric poet.
We look at the world once, in childhood.
The rest is memory.

by Louise Glück

Inspiration is everywhere

And they lived happily ever after..

2006 kom ordet blogg med i Svenska Akademins ordlista. Självklart fanns bloggen som fenomen innan dess och den första svenska bloggaren sägs vara Svante Tidholm, en journalist, dokumentärfilmare och mångsysslare som var tidig även inom andra områden på internet. Han var t.ex. med och startade företaget Spray som var stort på nätet på 1990-talet. En annan har absolut haft en spraymail om någon skulle börja fundera över min ringa ålder.

2006 var även året då Yvan Rodic började kombinerade sitt skrivande med att ta bilder på människor via konstevenemang i Paris. I februari 2006 publicerade han slentrianmässigt resultatet på nätet och precis så föddes Face Hunter, en av de första street style-bloggarna i cyber space.

Vi som har varit med längst vet att Scott Schuman, The Sartorialist, faktiskt var ännu tidigare med att dokumentera vanliga människor i snygga kläder än Yvan. Han lanserade sin blogg med trendriktiga outfits plåtade på gatan redan 2005 då han var föräldraledig från sitt jobb på Bergdorf Goodman.

Nuförtiden är Street Style ett känt begrepp, alla med en telefon har möjlighet att besöka modeveckor runt om i världen för att fånga ögonblick av färg, form och inspiration. Många av er som läser av säkert stenkoll på The Locals. Bakom The Locals står Søren Jepsen, en dansk fotograf som bland annat jobbar för Vouge.

Även om jag älskar hans slumpmässigt tagna bilder av människor i olika sammanhang, så tycker jag som vanligt att det är fotografernas privata konton som är mest inspirerande.

Vi tar en titt!

Farvel!

⚘

ANI MIKABERIDZE

HUDDLE COLLECTION

Glad lördag till er

❈

Emma Chamberlain är ändå toppen!
Jag som har en garderob med 90% svarta kläder blir orimligt sugen på ett par rosa byxor.

✿

Jag är en känslomänniska.
Det svänger enormt fort i Cronas liv om man säger så.

Har alltid gjort.

Äntligen vid 36 års ålder har jag accepterat virvelvinden inombords och njuter av att svepas med i den storm som kallas livet.

För att knyta ihop säcken på detta något luddiga intro så får jag ofta starka känslor för småsaker, en doft, färg, ett morgonljus – Ni fattar.

Här kommer mina favoriter just precis nu,
utan inbördes ordning!

☆

Det har sparats ner inspiration under semestern, det har det. Och vem är jag att undanhålla dessa små ögonblick för er? Varsågoda, en liten kik in i mappen där allt möjligt trängs!

Let yourself just be.

Inga kan ha missat att det har varit Fashion Week i Köpenhamn. Enligt mina personliga preferenser så tycker jag att många av kollektionerna som lanserades var en besvikelse. Därför kändes det absolut roligare att dyka ner i den street style som finns dokumenterad från veckan, men även här var det mängder av outfits jag absolut inte kan relatera till.

Jag vet inte varför – men känslan som infinner sig är att man tappat den personliga stilen efter pandemin, att många famlar efter uttryck, jaget glöms bort och något annat tar över?

Det är enorma mängder nakenhet, cut outs, bara bröst och låga byxlinningar. The more the merrier är snarare en regel än ett undantag. Det är så himla..Mycket?

Kanske är det en frigörelse från år av isolering och karantän? En vilja av att visa världen att man finns?
Jag stannar nog kvar bland tidlösheten, de jordnära tonerna och mjuka materialen ett tag till.

Kanske har jag blivit äldre eller bara tryggare.
Vem vet?

Här kommer i alla fall mina favoritlooks från ett något ambivalent Köpenhamn!