– Jag tror att det är den mest romantiska och intensiva relation du kan ha i ditt liv, förutom din faktiska partner säger sommelier Annie Shi, på King. Hon talar om relationen man har tillsammans med sin business partner.

För några år sedan öppnade Shi tillsammans med kockarna Jess Shadbolt och Clare de Boer, King. En anspråkslös bistro som snabbt har blivit en av centrala Manhattans hetaste kulinariska upplevelser.

-Annie och Clare var de mycket stora pusselbitarna i mitt pussel som jag saknade. Två personer med en självsäker och framåtsträvande drivkraft förklarar Shadbolt med sin hesa röst.

King serverar syditalienska och franska rätter, eftertänksamma kombinationer tillsammans med enkel pizza. -Vi vill ge våra gäster en känsla av komfort och balans, en resa. Ett försök att ta med dem till vår typ av fantasiland säger De Boer.

Saltimbocca med kanin och salvia, smörstekt kapris, spenat och grillad makrill. Konserverade citroner tillsammans med stora krus av gröna kvistar, viburnum och vita dukar får restaurangens eleganta hjärta att slå.

De Boer och Sholdt träffades som ni vet vid detta laget, när de båda ville få utlopp för sin stora kärlek till mat eller som de själv benämner det “Frosseri”. Shi är självlärd sommelier som även hon arbetar tillsammans med duon på en restaurang med nästan enbart kvinnlig personal.

King är sprunget ur inspirationen från alla kvinnor före dem. Alla Mormördrar och “nonnas”, deras drivkraft och kärlek.

A restaurant where women reign. 

Trots att jag har sökt runt bland intervjuer och reportage så finns det inte jättemycket information att finna om Jess Shadbolt. Därför får vi i detta porträtt fokusera mer på inspirerande bilder än en målande berättelse. Dock vet vi att att hon driver restaurangen King New York tillsammans med Clare de Boer och Annie Shi. Ett ställe jag absolut håller tummarna att få ett bord på om två veckor – gärna utomhus.

Låt oss besöka Jess en snabbis visuellt!

I kommande inlägg spanar vi in King lite närmre.
För det mina vänner, vill man inte missa!

Som jag nämnde i förra inlägget, så driver Clare de Boer inte bara King New York, hon har även tagit över och förvaltat den historiska restaurangen Stissing House. År 1782 fungerade Stissing som ett vattenhål för den myllrande staden Pine Plains, utanför New York. Byggnaden, som är ett av landets äldsta värdshus rymde en taverna, ett B&B för kringresande resenärer och hade även USA:s första kupolformade balsal. Eftersom järnvägen gick igenom Pine Plains var Stissing House välbesökt av turister från olika delar av landet.

Tillsammans med lokalbefolkningen åt, drack och dansade man på Stissing, ett stökigt, bråkigt och ljuvligt vattenhål för många. Under andra världskriget försvann dock den hemtrevliga gemenskap man skapat i staden. Järnvägspåren drogs upp och användes för att tillverka ammunition. Stissing House, stadens stolthet, glömdes bort fram till 90-talet. Då klev en man vid namn Christian Eisenbeiis in för att försöka rädda den förstörda fastigheten. Efter en två år lång renovering öppnade Stissing House 1995, denna gång som en restaurang med franskt tema. Återigen blev platsen en mittpunkt för det lilla samhället.

Klipp till 10 mars, 2022. Clare de Boer tar över som kock och ägare tillsammans med sitt team Oliviero Borgna, Suzanne Nelson och Jerald Armstrong.

Att inte blicka tillbaka för mycket på Stissing Houses historia, är en del av de Boers plan. Hon har granskat Shaker-stilen (något som Billgren-Wood pratar mycket om i sin podcast), Revolutionary War-eran och grävt ner sig i olika kokböcker för att tänka kreativt om de ingredienser som en gång odlades och jagades i området, hennes tanke är att fortsätta jobba lokalt. Men – Stissing House kommer inte att vara en matupplevelse alltför genomsyrad av tiden som flytt.

“Det blir enkel krogmat med några små nickar till historien, men vi kommer inte att vara ett forskningsprojekt”, säger hon. På menyn finns t e x selleri- och päronsallad med kärnmjölksdressing, viltpaj, en skaldjurssoppa med salt fläsk, cider, äpplen och rotselleri. Konditorn Suzanne Nelson, tidigare Chez Panisse, kommer skapa modifierade klassiker som romrostad ananas med vaniljglass, medan Oliviero Borgna är de Boers köksmästare.

Se förvandlingen nedan och glöm inte bort att besöka deras hemsida för att se den ljuvliga grafiska profil & koncept som jag tror Xavier Donnelly har tagit fram!

Den 22 april åker jag till New York!
Därför handlar veckans inlägg om för mig, nyfunna och inspirerande kvinnor i den stad som aldrig sover.

Ni kommer få lära känna Clare de Boer & Jess Shadbolt
samtidigt som vi dyker ner i deras två helt olika restauranger.

Håller tummarna att ni blir lika inspirerade.

Clare de Boer föddes 1989 i Storbritannien men tillbringade stora delar av sin barndom i Indien och Mellanöstern. Då hon och hennes familj flyttade flertalet gånger mellan olika platser, förvandlades maten till ett smart och enkelt sätt att lära känna den lokala kulturen. Trots detta innehöll inte planen om framtiden en kulinarisk karriär, hon koncentrerade sig på en helt annan inriktning. Efter examen fick hon jobb på Goldman Sachs, men kände sig mer hemma med den sysselsättning hon hade vid sidan av, catering. Sagt och gjort, hon slutade och skrev in sig på Ballymaloe Cookery School, Irland.

Här blev hon vän med en annan ljuvlig person som ni får läsa mer om imorgon. Relationen tog fart när de båda arbetade som kockar på berömda River Café i London. Där och då fann de en långvarig vänskap med mat och vin som gemensam nämnare. Resan gick vidare till New York och snart hade dom tillsammans öppnat King.

Clare berättar i en intervju att de inte hade råd att utrusta köket på restaurangen till en början, så hon fick ta med sig alla kastruller och stekpannor hemifrån. Visonen har alltid varit som hon beskriver det, glasklar: En intim restaurang i europeisk stil med en anspråkslös inställning till middagar.

Välkommen in till Clares värld!

Det finns en sport som mina ex-pojkvänner har försökt få mig att börja med och det är golf. Presenter har innehållit kurser i grönt kort men jag har aldrig satt min fot på en bana och än mindre hållit i en klubba eller boll för den delen. Som tur är har jag andra intressen och ett av dom är varumärken och paketering!

På sistone har det dykt upp ett konto i mitt flöde där jag har fastnat totalt för deras grafiska uttryck och tonalitet, ni kanske anar vart det här ska leda?

(Ha nu i åtanke, mitt obefintliga intresse för just golf.)

Innan jag insåg vad det handlade om, så sparade jag ned vissa av bilderna som ren inspiration. Jag har alltså börjat följa ett konto som med all säkerhet inte har mig som målgrupp men jag vill ändå köpa deras plagg och följa märkets resa framåt.

Om man har möjlighet att fånga en persons uppmärksamhet kring en sport de aldrig någonsin skulle utöva, då är man värd en varm applåd och stor eloge.

Local Rule – Det är bara att gratulera!

Foto
Local Rule Olle Nordell Calle Hjern

Jag går förbi kyrkan där Sarah begravdes,
Kärleksgatan där vi växte upp,
Davidshall och jag blev kär.
Ett Malmö som stänger ner men lever ändå.
Måsar, Vintergäck och Falafelbarer.

Tack Erik, Oliver, Kajsa & Matilda
för vårens bästa dagar.
♡

Jag slutar aldrig förvånas över den enorma kreativitet som verkar finnas hos unga kvinnor idag. Det känns som att de får ett entreprenöriellt självförtroende med modersmjölken och sedan hoppar de på tåget med hela världen som slutstation. Tvillingarna Amalie och Cecilie Moosgaard är det senaste stjärnskottet på accessoarhimlen med sitt märke Lié Studio.

Smyckena i sig är klassiskt skandinaviska, stilrena och påminner absolut en del om Georg Jensens produkter, inte allt för konstigt då systrarna (självklart) är från Danmark. Därför bjuder jag istället in er till deras underbara analoga värld. Här får vi besöka Rom genom Amalies och hennes pojkväns ögon samt följa med på en sommardag med deras vän Laura Julie.

Journal by Lié Studio

Veckan som gick var en alldeles vanlig sådan med måndag till fredag som bjöd på alla möjliga trevligheter.
Även om min längtan till Skåne ständigt pågår, så är livet och vardagen i Stockholm väldigt fin den med.
Låt oss kika på det som har hänt mellan fysioterapi, hur tallrikarna ska placeras i diskmaskinen, skoskav och deklarationer!

Glad vårdagjämning!

☼

Véronique Tristram är fransyskan som varit f.d modechef för b la Glamour Germany. Hon är känd för sina stora djärva glasögon och väldokumenterade outfits på de olika modeveckorna runt om i världen. Med många år i branschen har hon verkat som frilansande stylist för mängder av Europeiska tidningar och varumärken. Född i Frankrike, började hon sin yrkeskarriär som tysk-och fransklärare och har läst litteratur vid universitet i Lille.

Jag hade önskat att vi i Sverige blev bättre på att uppmärksamma kvinnor i olika åldrar än de som vanligtvis blir representerade i tidningar och sociala medier. Självklart vet jag att mångfalden absolut har ökat, men ibland kanske Britta Lund, Ingmari Lamy och Ursula Wångander behöver en välförtjänt paus från att bära fanan högt över Stockholm – även om dom gör det med bravur.

★

Min pappa finns inte längre. Han dog för 10 år sedan en strålande dag i Maj. Vi hade vår ångest och humor gemensamt och om jag blundar, kan jag fortfarande höra hur han skrattade så det ekade nere i vardagsrummet. Skrattet var ett resultat från vår gemensamma favoritfilm Mrs.Doubtfire, där Robin Williams spelar huvudrollen som kvinnlig nanny till sin egen familj. Det finns scener i filmen jag minns med värme, hur mamma skrek från köket att nu får ni lugna er, medan våra tårar rann ner över kinderna till detta mästerverk som hade premiär 1993.

Då var jag 7 år gammal men än idag är dessa stunder något jag bär med mig med mängder av kärlek. Kanske är det därför jag fastnade för denna fantastiska kampanj med Brittiska drag show-artisten Alexis Stone, där han tar över rollen från Robin Williams och bär upp Balenciagas blommiga klänningar med bravur, utklädd till just det:

Mrs. Doubtfire

Om ni undrar vem som stod för inspirationen till att köpa en blommig blus med axelvaddar..

Foto & Transformation