När jag inte känner mig hundra rent psykiskt, om ångesten har slagit till, det är stressigt eller bara livet i sig – då tittar jag på matprogram.
Det finns tre stycken serier jag ser om och om och om igen och då hör till saken att jag aldrig någonsin kollar på TV om det inte är för nyheterna.
Chef’s Table, Somebody Feed Phil och
Ugly Delicious med David Chang är mina go-to’s,
det finns inget skönare för mitt huvud än detta.
Gårdagen gick inte till världshistorien men när jag hittade en ny serie med Stanley Tucci, amerikansk skådespelare, författare och producent på SVT-play,
då vände allt (man ska vara glad för det lilla).
I serien följer vi med honom när han besöker olika delar av Italien och utforskar landets matkultur. Absolut inget nytt under solen och allt har gjorts hundra gånger förut, men det är så fint filmat, han är så behaglig och jag får samma pirr i magen som när jag såg
Husdrömmar Sicilien för första gången.
Allt är inspirerande och min ångest blir som bortblåst.
Det finns ett liv bortom det vanliga och allt man gör i vardagen, är ett steg närmre för att kunna uppnå sina drömmar..
Jag började med avsnittet där han besöker Rom & blev inte besviken!
Allt är fint..
Som sagt, det är bra att påminna sig om att det finns en värld utanför sin egen..
Säg en mer icke-svensk scen i ett restaurangkök än lila ögonskugga, paljettröja och tunga guldsmycken?
Jag röstar för.
Maten har en central roll i programmet och det känns som att Stanley, till skillnad från många andra, inte vill eller behöver ta plats.
Älskar att det är så många intressanta anekdoter
och historiska inspel!
Jag kan varmt rekommendera denna serie till dig som vill bli lite, lite gladare.
⁂
Soffbord, mitt ständiga bekymmer när det
kommer till inredning.
Idag vann jag dock ett bord på auktion som jag länge haft i tankarna, det klassiska ‘Flower Mono’ i rött av Christine Schwarzer.
Vår soffa är väldigt låg och detta bord är 33 cm högt och 113 cm brett så jag tror att det kan passa perfekt.
Jag som alltid haft rektangulära eller fyrkantiga soffbord tycker att det ska bli väldigt roligt att se hur man bäst pyntar denna asymmetriska form. Borta är alla tidningshögar men jag tänker att några få utvalda favoriter får plats.
Less is more är mottot denna gång!
❦
Från allra första början när vi köpte vårt hus, så har det funnits en väldigt specifik målbild för mig!
På vår bänkskiva i köket kommer det att finnas som ett hörn med en död yta och ända sedan vi bestämde oss för hur köket skulle se ut, har målbilden varit att där ska min stora glasvas på fot stå.
Det finns mängder av saker jag får mysiga rysningar av men en sådan är när restauranger har samma vas, på samma plats men byter ut innehållet efter säsong.
Det bästa med det är att du absolut inte behöver köpa dyra anemoner influgna från lite varstans i världen. Det räcker med en stor päronkvist från trädgården, ett fång hundkex från dikeskanten, rönnbär eller varför inte bara mängder av gröna blad från morgonpromenaden?
Vaserna här ovan är från Apollo, Emelie Holm, Atelier September och några andra danska klassiker.
Nästa vecka kommer vår bänkskiva och jag undrar vad som ska få äran att bli premiärbukett?
Vad tycker ni?
⭑
Trots att försommaren är här, så tycker jag att man hör hur oinspirerade många är!
Nästan alla verkar tycka att man har sett det mesta,
att allt går bara runt runt runt och det vi ser, är samma texter och bilder som avlöser varandra.
Dock snubblade jag över ett två år gammalt reportage från Miranda Brooks hem där jag verkligen
kände något..
Hoppas att ni upplever detsamma!
Miranda Brooks är Vogueredaktören och landskapsarkitekten som designat trädgårdar världen över..
..och som tillsammans med sin familj, köpte en herrgård från
1600-talet, i det pittoreska Cotswolds på Engelska landsbygden!
Bilden på Mirandas döttrar är en blinkning till Arthur Elgorts berömda foto av Stella Tennant från 1995..
Först trodde jag att det var rosa sallad men det är tydligen stora rosenbland som ska pryda kakan!
Precis som alltid tycker jag, som många andra, att det finaste man kan inreda med är kontrasten mellan gammalt och nytt.
Här möter det stilrena och moderna köket, de personliga och äldre detaljerna så som trådkorgen, kakfatet och kannan med köksredskap..
Här ser man det ännu tydligare!
Den strama vägglampan i vitt passar perfekt med takkronan i gjutjärn och den blommiga soffan blir som ett utropstecken mot något som kan vara orginalgolvet?
En fantastisk vintagespegel som nästan känns fransk i sitt uttryck..
Vardagsrummet är min självklara favorit och även fast det inte alls är min stil, så finns det så himla mycket fint att fästa blicken på!
Precis som i köket så leker familjen med kontraster
även i sovrummet..
Dottern Violette Grey i sitt rum.
Älskar det tunga, mönstrade tyget som vad jag förmodar,
bildar en mysig sovalkov när man släpper ner det..
Trädgården känns allt annat än pretentiös och har en färgskala som verkligen faller mig i smaken..
Miranda med döttrarna Poppy och Violette Grey
En resa till Cotswolds någon?
Foto: François Halard – Vouge, 2022
꧁꧂
Jag vänder blicken ner mot marken,
lämnar tankar under jorden.
Himlen gul av pollen,
luften smakar salt.
Ett halvår sen november,
nu en doft av sommar.
Du, på min barndoms alla stränder,
ett skoskav som har läkt.
♥
I samarbete med Dilling
Jeanne Damas, ‘Rouje’
Det är få i min närhet som har ett sådant starkt intresse för mode, som min svägerska Kajsa. Det som gör mig mest imponerad, är att det inte längre bara är ett intresse, det är en passion.
På riktigt.
Jag vet att min vän Linnéa ofta pratar om det i sin podcast, att kvinnors intressen sedan urminnes tider har varit någonting fult.
Är kläder ens ett intresse och går det att ha det som sin passion? Får man lägga så mycket tid på att konsumera mode och för vem gör man det egentligen?
Kajsa är snabb i svängarna och byter stil varannan sekund. Det går fort från danska, högljudda Ganni till minimalistiska Margiela och nu i denna stund är vi på besök i den romantiska, Rouje-stilen.
Kajsas garderob består av 95% av vintageplagg och hon är en mästare på att fynda snabba trender second hand. Jag älskar folk som vågar och tycker att det är befriande när man inte klär sig för någon annans blickar.
Under alla de år som jag känt Kajsa, har jag sett det mesta i klädväg. Ibland blir jag förvånad och ibland förundrad men precis alltid ser jag upp till henne för det mod hon besitter, då hon enbart klär sig för sig själv.
Hon är lekfull med stilar och färg, blandar mönster och material, verkligen lever genom att uttrycka sig via sina kläder och det är underbart att se!
Linne i 70% merinoull & 30% mullbärssilke
Tidigare under året har jag samarbetat med det danska företaget Dilling och när jag fick förfrågan ännu en gång, då var det självklart att jag ville ge bort ett plagg till just Kajsa.
Som sagt, i detta nu är hon mitt uppe i sin nyförälskelse till Jeanne Damas, så för att hylla denna franska musa fick hon ett spetskantat linne i mjukaste merinoull & siden.
Om du själv är intresserad av ett plagg från Dilling,
använd koden emely20 och få 20% på hela sortimentet från den 19/5 – 26/5
♡
Idag tog vi äntligen bort skyddspappen i en del av huset!
Fram kom betonggolvet och om man kisar så ser man hur fint det kommer att bli. Nu är känslan fortfarande byggarbetsplats då många av väggarna är ogipsade men imorgon kommer målarna och gör klart
vardagsrum samt kök.
Plötsligt kom jag på att mattan som vi ska ha i köket fanns på vinden. Sagt och gjort, jag bar ner den och la den i hallen, perfekt även där! Den matta som nu alltså pryder sin plats i hallen, ska bo i köket och är i den största storleken av denna gallerimatta från Nordic Knots.
Det får nog bli en till av denna då vi ändå letat länge efter hallmatta, jag tror det kan bli väldigt fint att köra på två likadana för att få till en röd tråd.
När jag gick in för att kika om dom fått några nya mattor så såg jag deras fina inspirationsbilder.
Man blir ju ständigt matad med liknande content men jag tycker att känslan här är annorlunda.
Kanske är det ljuset eller bara grundaren, Liza Laserows säkra hand?
Det är denna matta vi har köpt fast med cremefärgade kortsidor..
Hoppas att du får en fin lördag!
❁
“..Kollektionen fotograferades bland vackert patinerade föremål hos Galerie Was i New York.
Fotograferat av William Jess Laird..”
Vi inleder helgen med tre snabba på
temat mat & dryck!
I förrgår släppte Elisabeth på Hellströms Gin sin senaste nyhet ’Rhubarb Sour’. En redan färdigblandad cocktail på flaska!
Den är gjord på ekologisk rabarber, gin, lime och serveras på is.
Jag har redan beställt två flaskor och vill man stötta en fantastisk kvinnlig entreprenör, då är det nu du ska göra det!
Lyssna på det här:
”..Petit-beurre & honey marshmellow s’mores at the beach last night..”
Har du hört en trevligare mening?
Från Emma Ranne.
Pinar besvarade min fråga gällande vad denna lilla gröna frukt heter. Jag har sett den i flödet ett antal gånger men inte lyckats lokalisera namnet.
Tydligen är det sura plommon som serveras med is, citron och salt. Smakar som ett Granny Smith, fast mildare och namnet är ’Can Erik’ – då vet vi det!
Trevlig helg!
*
När jag skulle beskriva detta porslin utan att veta någonting om det, så sa jag till mina vänner:
“..-Det känns som något man hittar i köksskåpen,
i en gammal, italiensk airbnb-lägenhet..”
Jag var inte helt fel på det, för det som AB Småland inspirerats av, är restaurangerna i Paris på 70-talet.
Livfulla besök där maten serverades på tallrikar som var små konstverk i sig..
*
Visst ser man likheter med dessa gamla franska café au lait-koppar?
Allting är producerat av spillmaterial som blir över från andra produktioner och den sortens tänk känns väl
helt rätt idag?
Jag har bara sett porslinet i butik,
men det är precis lika fint som på bild!
Man blir verkligen glad när man ser delarna tillsammans ovanifrån, det är så himla fint uttänkt att dom ska passa ihop även på detta vis..
Kanske en fin studentpresent till någon som snart
flyttar hemifrån?
❃
Tidigare i våras vann jag detta (i mitt tycke) vackra fat för nästan inga pengar alls på Tradera.
Fatet ska upp på köksväggen tillsammans med några andra blåvita historier men – det roliga är att mönstret är vad jag förstår det som, förlagan till en del av samarbetet Beata Heuman x Mille Notti!
“..Beata berättar att tygmönstret för Willow är baserat på en tallrik från 1700-talet som hon köpte under semester i Cornwall. Porslinet var i sin tur inspirerat av en kinesisk förlaga och tillverkat i Stoke on Trent i England och blev snabbt populärt världen över..”
Överkastet faller mig tyvärr inte i smaken men påslakan med tillhörande örngott kan jag absolut tänka mig!
Det känns roligt att bryta av med något maximalistiskt i ett avskalat hem.
Tyvärr får man vänta ett tag till,
då kollektionen inte lanseras förrän i augusti..
Om man är otålig kan man alltid surfa in på Beatas egna hemsida. Här får du framförallt mängder av gratis inspiration men också..
..tyget ovan i fyra olika färgställningar!
Om man ska vara ärlig så tycker jag att inspirationsbilderna på hennes egna produkter är vackrare i färgerna och ljussättningen än kampanjbilderna.
Vad tycker du?
Den blå är min självklara favorit men även den gula, ‘Pollen’, skulle vara fantastiskt fin mot sisalmattan och det ljusblå taket i Nikes rum.
Dock står tyg i den prisklassen inte på inköpslistan,
men det är det som är så otroligt roligt med inspiration, man kan drömma hur fritt och mycket man vill!
ꕥ