Är det bara jag som är smärtsamt bakis idag?

Bokbabbel sa: jag vill gärna läsa svar på mitt mail ;) Sen har ju Ika en bra point där om böckerna, och sen tycker jag att du kan sammankalla en bokcirkel för svenskspråkiga i huvudstadsregionen som jag kan vara med i!

Det låter vansinnigt roligt med en bokcirkel, men just nu har jag helt enkelt inte tid att arrangera (eller ens gå på) en sådan. Jag kommer att få en hjärinfarkt innan året är slut om jag inte drar ner lite på mina aktiviteter. Kan inte du starta en? ELLER så får ni gå med i bokklubben sm jag drar i Min Morgon och kommentera på Facebooksidan?

Det skulle vara kiva för mej.

Malin sa: Vilket är ditt favoritland och varför? Drömresemål?

Jag tycker jättemycket om Argentina och drömresemålet just nu är Borneo.

Sara undrarde: 1. vad gör du om några år? 2. vilka människor har influerat dej mest? 3. vad ger bloggandet dej?

1. Om några år hänger jag såklart med Magnus och Videlius, jag skriver och läser fortfarande mycket, kanske jag gör lite tv eller radio, föreläser och bloggar. Hoppas att jag hänger lite oftare med hästar. Vi bor kanske i Stockholm, eller kanske Buenos Aires eller Rom eller Kapstaden. Eller i Helsingfors, som är en fin stad. Kommer att bli hemskt spännande att se.

2.  Magnus influerar och inspirerar mej hemskt mycket.

3. jag tycker att det är fantastiskt med dialogen till läsarna. Bloggen är ett utmärkt nätverk och marknadsföringsmedium och så får jag ju öva mej på att skriva kort och ibland till och med underhållande varje dag, det är väldigt nyttigt i mitt yrke.

Idag händer det för mycket för att jag ska hinna underhålla er. Men om ni kan hålla er så återvänder jag imorgon med rikliga blogginlägg.

Bilden har ingenting med inlägget att göra, men det hör ju till god bloggsed att publicera en bild då och då.

Dizi sa: jämställdhet. Och såklart går ju nog Vidde- och mamma-vardagen alltid hem :) 

Jag är lite för trött för att skriva en kortfattad, men underhållande och smart text om varför det är självklart för mej att jobba för ett mera jämställt samhälle. Men den kommer.

Min och Vids fredag:

8.00 stiger vi upp.
9.00 frukostträff på Crustum (där vi bl.a. träffade Soufi och Kjell!).
11.00 hem för att mata bebén.
11.45 lunchträff på Lungi.
12.45 möte på Nylandsgatan (Vid sover).
14.30 möte på Georgsgatan (Vid äter).
15.30 joggar vi hem i ösregn.
16.00 Vid sover.
18.00 Magnus kommer hem från Vasa.
19.00 Vid lägger sig.
19.10 Calle och Lini knackar på för att kolla om Vid vill komma ut på promenad.
19.45 Magnus cyklar efter sushi.

Och längre än så har vi inte kommit.

Naja sa:
Jag är också inne på kläder! Skulle gärna veta vad du har förhållande/inställning till kläder/mode. 

Jag vet inte så mycket om mode, men påverkas antagligen mycket mer än jag tror av rådande trender. Jag är lite rädd för Henrik Schyfferts teori om att man stannar i det mode som rådde då det gick allra bäst för en. Att jag en dag slentrianmässigt köper exakt samma jeans jag köpte för sju år sedan, bara för att jag vet att jag en gång såg bra ut i dem. Ni fattar.

Jag tycker att det är roligt med till exempel Sthlm Fashion Week*, men mera hela spektaklet ur ett kulturantropologiskt perspektiv än för kollektionerna. Nuförtiden försöker jag dra ner på billighetsshoppande och köper sällan, men dyrt och kvalitet (försöker alltså). Önskar att jag var bättre på lopptorg.

Vad är er inställning till mode? Alla måste svara för det här är jag genuint nyfiken på.


*eller Fashion Week by Bern eller Mercedes Bentz eller vad den nu heter.

Smul sade:
Kan du inte berätta om dina känslor inför att börja jobba igen?


Bra fråga. Jag har ju inte hängt hemma i soffan i sex månader, utan varit ganska aktiv under min föräldraledighet.

Det är sjukt roligt att hänga med Viddelito*, men samtidigt kommer mitt liv att bli lättare när jag kan röra mej på stan utan barnvagn och sitta på möten/lunch/kaffe utan att jonglera en bebé samtidigt som jag säger viktiga saker. Jag kommer visserligen att bli jättetjock då jag plötsligt har tid att äta igen och inte behöver jogga fram och tillbaka mellan Rödbergen och centrum skuffandes på kärran. Men det får jag väl ta.


*han är en bra typ.

Lurkeslurk:

Bebér kan vara goda. Speciellt såna med hasselnöt på.  Oxh speciellt hasselnöten. Mitt eget ex av Ge ditt barm 100 möjligheter istället för två är utlånat för tillfälle, men så fort vi återförenats ska jag berätta vad jag tycker om den.


Hanna undrar varför det inte verkar finnas mera än ett enda ställe i Åbo som har brunch (blanko) när det svämmar över (kanske en liten överdrift) av ställen i Helsingfors? 

Alltså jag vet inte. Kanske folk i Åbo helt enkelt hoppar över frukosten? 


Anonym säger: En lista med de platserna du besökt :)

Jag är ju galet gammal och har hunnit bo på och besöka en del ställen. Det är inte så intressant för er. Kuriosa: jag har världens sämsta flyplanskarma. Mitt bagage försvinner alltid. Alltså alltid. Också bara mellan sträckor Helsingfors och Stockholm. Flygplasoturen tar sig också i uttryck på andra sätt. En gång var jag tvungen att övernatta tre nätter på flygfältet i Rio på grund av åskväder, en annan gång var flyget överbokat och jag fick ta taxi mellan Bryssel och Amsterdam, för några år sedan tyckte jag att flyget mellan La Paz och Buenos Aires var för dyrt (ca 300 euro) så jag åkte tåg och buss genom Bolivia och Argentina, det tog 52 timmar. Herregud så jag ångrade mej.

Skrållan kom med en mycket intressant fråga: Jag tänker rätt mycket på sådant som mina föräldrar gjorde när jag var liten och som har format mig till den jag är idag - på gott och ont. I samma veva tänker jag på hur jag kommer vara mot mina barn, vilket av mina föräldrars beteende jag kommer försöka föra vidare och vilka jag absolut kommer försöka undvika.

Vad har ni för tankar om sådant? Har du och Magnus era föräldrar och er egen uppfostran som referenspunkt för Vidar, eller tänker ni helt utanför lådan? Är det sånt man föreställer sig att man ska göra innan man får barn, men sen blir det ändå som det blir?

Eller-ja-vet-inte. 

Bra fråga! Jag tycker ju själv att jag är en sund och trevlig typ, så något rätt gjorde uppenbarligen mina föräldrar. Jag antar att hemligheten låg i att de älskade (älskar) mej och Pyret sjukt mycket och att vi alltid kände oss trygga. I motsats till mina föräldrar så ska Magnus och jag inte skilja oss.

Jag vill att vi ska prata mycket med Vidar. Lyssna på honom och lära honom att diskutera. Jag hoppas också att vi ska leka mycket med honom, det bästa som fanns när jag var lite var när hela familjen lekte tillsammans. Men med kärlek och respekt antar jag att man kommer ganska långt.