Ville ha kärleksinlägget högst uppe så länge som möjligt, det var nämligen så fint att läsa om hur ni träffades på en svartklubb på Åbo Akademi. Jag blev lite rörd.

I dag har jag medstadels vadat i snö mellan Hufvudstadsbladet och hemmet. Vidster har nämligen varit sjuk och Magnus och jag fick lov att dela upp dagen på basen av när vi haft möten eller intervjuer. Efteråt träffade jag Hietanen och Pekka för att planera morgondagens fantastiska Lillajulskabaré på Lilla Teatern. Om ni har tur kommer Hietanen att visa sitt ena bröst under kvällen (det vänstra, hoppas att det inte är en dealbreaker för er). Det finns fortfarande några biljetter kvar.

Och när jag kom hem hade Magnus skaffat en ny ergonomisk dammsugare (jäkligt svårt att inte skriva damsugare). Jag tar det som en ofinkänslig vink att vi inte städar tillräckligt ofta i det här hemmet.

Med anledning av raggningsinlägget är jag nu nyfiken på hur ni träffades (eller hur ni träffat era ex). Jag kan börja: Jag hade blivit chefredaktör på Papper och Maggan intervjuade mig för Radio X3M. Sen blev vi kära.

Segraren i julkabarétävlingen är Tubbs!

Maila mig och jag reserverar två biljetter ditt namn.

För några veckor sedan besökte min vän Linnéa och jag Amsterdam. Efter en lång dag och kväll fann vi oss själva på Amsterdams motsvarighet till Fafa´s. När vi väntade på att vår mat skulle anlända steg ett gäng män i trettioårsåldern in på restaurangen. En av killarna började prata med oss och till en början svarade vi lätt skeptiskt.

Snubben försvann för att kolla var vår mat dröjde, kom tillbaka med servetter och vår dricka och började artigt ställa frågor om vad vi gjorde i Amsterdam, vad vi gjorde hemma och hur vi kände varandra. Alltså HAN ställde OSS frågor. Dessutom var han snygg på ett avslappnat sätt. Både Linnéa och jag var väldigt imponerade* och stod och fnissade som om vi var fjorton.

Det slog mig att det måste vara världens enklaste grej att ragga upp kvinnor: Var gammaldags artig, ha ett gott självförtroende (inte att förväxlas med dissande kaxighet), ställ frågor och var icke ett rasistiskt/chauvinistiskt as.







*men vi låg inte med honom eftersom vi är lyckligt gifta.

Mitt lindriga Tourettes syndrom gjorde att jag för en stund sedan på morgontv rekommenderade barnböcker att läsa i fyllan.

Vi pratade ju förra veckan om folk som har det sämre och påstådd organiserad brottslighet i samband med folk som tigger på gatan. Nu har Göteborgs räddningsmission kartlagt romer som flyttat från Rumänien till Göteborg och kommit fram till att det finns hela familjer som bor i kalla bilar, ingen sjukvård eller skola för barnen eftersom föräldrarna är rädda för att samhället ska ta ungarna ifrån dem, många är sjuka och behöver mediciner och kartläggningen stötte inte på ett enda fall av organiserad brottslighet. Här finns hela rapporten.

Tur att det snart blir julvila. Jag är så trött, så trött. Som om min egen trötthet inte räckte, männen i mitt hushåll går dessutom omkring och är gnälliga och förkylda.

MEN före jag faller i dvala kommer jag att prata om julklappsböcker i Min Morgon vansinnigt tidigt i morgon på morgonen. Det blir roligt och svårt. Det finns ju så oändligt många böcker att tipsa om och alla vet ju att tiden i tv rinner i väg dubbelt så fort som utanför studion.

En bok jag inte kommer att tipsa om i televisionen, men som ni ändå ska läsa är Karolina Ramqvists Alltings början.

Malin skriver ett bra och intressant inlägg om social tröttma och hur hon inte orkar prata eller blogga om något av vikt eftersom det alltid finns någon som blir kränkt och tror att hon Malin pikar denna personligen. Jag känner ibland samma sak. Det är ingen katastrof, men det händer att jag censurerar mig och väljer att blogga om ett mindre eldfängt ämne av ren lättja. Ibland missförstår folk avsikligt och då blir det bara jobbigt att argumentera. (Däremot pratar jag gärna om vad som helst, det är fortfarande lättare att förklara och föra diskussionen vidare i prat än i kommentarsfält).

Det fina med bloggen är att man får höra en massa olika människors åsikter och här får man mer än gärna tycker annorlunda än jag så länge man är saklig och pedagogiskt förklarar sin ståndpunkt. Samtidigt måste jag erkänna att det kan vara tröttsamt att hela tiden bli granskad av folk som tycker sig vara moraliskt överlägsna resten av världen. Och då väljer man att diskutera stora ämnen under middagar som i inlägget under.

I går var jag bjuden på middag i Berghäll. Innan jag gick hemifrån sade jag att jag inte skulle bli sen, men det var så himla roligt att jag inte kom isäng förrän tidigt på morgonnatten. I dag är jag svag, men lycklig.

Onsdagen den 19 december blir det julkabaré på Lilla Teatern! Hietanen och jag kommer att framföra några performancer. Nu lottar jag ut två biljetter till föreställningen. Berätta bara vad som får er att skratta (ni kan också länka till ett roligt inlägg eller klipp). Måndagen är ödesdagen då jag lottar ut vinnaren.


Så här säger Lilla Teatern själv: