Dokumentär: abu dhabi
12 years ago
Åkte båt, kollade in Burj Khalifa, roadtrippade till ett berg i Abu Dhabi, bodde på ett Iraninspirerat hotell, doppade oss i poolen och en del finns dokumenterat på en liten film. Var så goda:
Dubai 2014 from peppe öhman on Vimeo.
Dubai 2014 from peppe öhman on Vimeo.
Ett opassande inlägg
12 years ago
Det känns lite opassande att skriva sånt här på Finlands sjävständighetsdag, men jag har tydligen inget hyfs i kroppen:
Min kompis Helena bor i Frankrike och skriver (på finska) om hur hon efter tre år utomlands inte saknar Finland speciellt mycket. Kanske för att jag ju fortfarande sitter här vid poolen i Dubai och solen påminner mig om hur bra jag mår av ljus och värme fattade jag precis vad Hellu menar.
Alltså mörkret på vintern i Finland blir bara svårare att hantera för mig. Den där hopplösa tröttheten jag känner då det är mörkt på morgonen och på kvällen. När det inte finns mista tillstymmelse av energi kvar i min kropp när jag kommer hem från jobbet. Det hasande ljudet av galonbyxor i Vidars lekpark, slask, lager på lager när jag ska ut och springa och hy som är så vinterblek att den nästan är genomskinlig. Jag vet med allt större säkerhet att jag inte har något behov av tydliga säsonger, jag väljer alltid ljuset.
Jag älskar såklart euforin när jag i april upptäcker att det är ganska ljust ännu klockan nio på kvällen, tacksamheten att på sommaren kunna äta frukost utomhus, cykla genom Sommarhelsingfors och så skärgården. Men detta kompenserar på inte mörkret som manglar sönder mig på vintern.
Och jag vet, det finns andra faktorer, som den närmaste familjen, de goda vännerna och litenheten i att bo i en stad som Helsingfors där avstånden är små, byråkratin bekant och allt ganska enkelt.
Men det där mörkret hörni, det tar kol på mig. Det äter upp en så stor del av min tid. Jag vill GÖRA saker och ha energi, istället för att hänga över en kaffekopp eller längta tillbaka till min säng.
Fråga: Ett år utomlands, ni får välja land och stad, vart flyttar ni? Varför? Eller stannar ni kanske i Finland?
Min kompis Helena bor i Frankrike och skriver (på finska) om hur hon efter tre år utomlands inte saknar Finland speciellt mycket. Kanske för att jag ju fortfarande sitter här vid poolen i Dubai och solen påminner mig om hur bra jag mår av ljus och värme fattade jag precis vad Hellu menar.
Alltså mörkret på vintern i Finland blir bara svårare att hantera för mig. Den där hopplösa tröttheten jag känner då det är mörkt på morgonen och på kvällen. När det inte finns mista tillstymmelse av energi kvar i min kropp när jag kommer hem från jobbet. Det hasande ljudet av galonbyxor i Vidars lekpark, slask, lager på lager när jag ska ut och springa och hy som är så vinterblek att den nästan är genomskinlig. Jag vet med allt större säkerhet att jag inte har något behov av tydliga säsonger, jag väljer alltid ljuset.
Jag älskar såklart euforin när jag i april upptäcker att det är ganska ljust ännu klockan nio på kvällen, tacksamheten att på sommaren kunna äta frukost utomhus, cykla genom Sommarhelsingfors och så skärgården. Men detta kompenserar på inte mörkret som manglar sönder mig på vintern.
Och jag vet, det finns andra faktorer, som den närmaste familjen, de goda vännerna och litenheten i att bo i en stad som Helsingfors där avstånden är små, byråkratin bekant och allt ganska enkelt.
Men det där mörkret hörni, det tar kol på mig. Det äter upp en så stor del av min tid. Jag vill GÖRA saker och ha energi, istället för att hänga över en kaffekopp eller längta tillbaka till min säng.
Fråga: Ett år utomlands, ni får välja land och stad, vart flyttar ni? Varför? Eller stannar ni kanske i Finland?
Weekday: fredag
12 years ago
Vi har inte gjort något alls i dag. Alla har bara haft fritid.
Jag vaknade precis så tidigt som folk med barn, även då de är utan barn, gör. Satte mig i trädgården och läste en bok jag slet med mig på flygplatsen. Skrev också färdigt en text för en antologi och mailade folk i jobbärenden. FAKTISKT. Nu ska inte tro att jag bara glider omkring och njuter av livet. Jag är också väldigt duktig.
Hade för övrigt på mig min en fin och blå klänning jag fått av Weekday.
När de andra vaknade tog vi oss ett dopp i poolen. Jag försökte spexa till det lite. Är aldrig så rolig som jag vill att folk ska tro att jag är.
Sedan satte vi oss inomhus för att äta en frukost med influenser från Dubai, Finland och Frankrike. Eller snarare: det vi hittade i kylskåpet. Hemlighöll att detta i själva verket var min andra frukost.
Karine var mycket nöjd över att ha sovit till klockan ett på dagen. Jag var imponerad och lite avundsjuk.
Jag lekte en stund med Petrus och nu är det mer fritid.
Jag vaknade precis så tidigt som folk med barn, även då de är utan barn, gör. Satte mig i trädgården och läste en bok jag slet med mig på flygplatsen. Skrev också färdigt en text för en antologi och mailade folk i jobbärenden. FAKTISKT. Nu ska inte tro att jag bara glider omkring och njuter av livet. Jag är också väldigt duktig.
Hade för övrigt på mig min en fin och blå klänning jag fått av Weekday.
När de andra vaknade tog vi oss ett dopp i poolen. Jag försökte spexa till det lite. Är aldrig så rolig som jag vill att folk ska tro att jag är.
Sedan satte vi oss inomhus för att äta en frukost med influenser från Dubai, Finland och Frankrike. Eller snarare: det vi hittade i kylskåpet. Hemlighöll att detta i själva verket var min andra frukost.
Karine var mycket nöjd över att ha sovit till klockan ett på dagen. Jag var imponerad och lite avundsjuk.
Jag lekte en stund med Petrus och nu är det mer fritid.
Textilier, kryddor, guld och nattklubbar
12 years ago
Här är förresten en bild till från gårdagens ridning.
På eftermiddagen tog jag en taxi ut till marknaderna (soukerna). Irrade planlöst omkring i gränderna och tyckte att det var lätt obekvämt att vara ensam kvinna bland en massa män som stirrade och/eller försökte locka mig in i sina textil/guld/kryddaffärer. Tänker mig att fyra säsonger av Homeland inte bidrog till stämningen på ett bra sätt.
Tog en liten båt över floden och upplevde samma sak på den andra sidan. Sen dök det plötsligt upp andra turister och min känsla av att vara helt malplacerad försvann. Ironiskt nog brukar det ju vara tvärtom, att man vill upprätthålla nåt slags illusion om att man inte är som alla andra simpla turister.
På kvällen åt vi middag på One & Only på Palmen i sällskap med några av Karines och Rasmus vänner och avslutade kvällen på nattklubben 360. Åkte även mycket golfbil mellan klubbar och hotell. Ganska annorlunda från december i Rödbergen som jag är van vid.
Är vanligtvis för gammal för nattklubb, så också den här kvällen. När vi tretiden landade hemma igen kände jag mig glad, men också sliten och trött. Kröp ner under täcket runt tre och fyllemessade Magnus innan jag däckade.
På eftermiddagen tog jag en taxi ut till marknaderna (soukerna). Irrade planlöst omkring i gränderna och tyckte att det var lätt obekvämt att vara ensam kvinna bland en massa män som stirrade och/eller försökte locka mig in i sina textil/guld/kryddaffärer. Tänker mig att fyra säsonger av Homeland inte bidrog till stämningen på ett bra sätt.
Tog en liten båt över floden och upplevde samma sak på den andra sidan. Sen dök det plötsligt upp andra turister och min känsla av att vara helt malplacerad försvann. Ironiskt nog brukar det ju vara tvärtom, att man vill upprätthålla nåt slags illusion om att man inte är som alla andra simpla turister.
På kvällen åt vi middag på One & Only på Palmen i sällskap med några av Karines och Rasmus vänner och avslutade kvällen på nattklubben 360. Åkte även mycket golfbil mellan klubbar och hotell. Ganska annorlunda från december i Rödbergen som jag är van vid.
Är vanligtvis för gammal för nattklubb, så också den här kvällen. När vi tretiden landade hemma igen kände jag mig glad, men också sliten och trött. Kröp ner under täcket runt tre och fyllemessade Magnus innan jag däckade.
Vi gillar lika
12 years ago
Över en middag sa en bekant här i Dubai: "Alla vet ju att filippinare tycker om och är bäst på att städa." Ville inte skapa dålig stämning så jag höll mun och tänkte istället att oberoende av nationalitet så är det vanligtvis trevligare om någon annan städar hos en.
Kommer ni ihåg den där facebook-stämpeln som folk hade för några år sedan där det stod Vi gillar olika. Den handlade om mångfald inför svenska riksdagsvalet 2010. Härom dagen sa en god vän till mig att det borde finnas en motsvarande kampanj med buskapet Vi gillar lika. För trots att precis alla går omkring och tror att just de är unika snöflingor är vi alla lika. Vi vill alla känna oss trygga, gärna ha en meningsfull syssla, känna oss viktiga, ha så pass ekonomisk stablitet att vi inte har ångest när vi vaknar om morgonen, känna kärlek i våra liv och givetvis att våra barn ska må bra.
Och på samma sätt som vi alla gillar lika är våra handlingar är en del av vårt samhälle. Det innebär att det vi gör i förlängningen påverkar andra. Både på det självklara sättet, hur vi röstar, men också hur vi konsumerar, hur vi möter våra barn, hur vi strukturerar upp våra liv, vad för slags ord vi använder och så vidare. För ingen av oss (förutom kanske du som är självförsörjande och hemskolar dina barn) är ensamma. Vi är en del av en större helhet. Sen kan vi självklart välja att strunta i alla andra, men då måste vi vara medvetna om att det är ett val.
Kommer ni ihåg den där facebook-stämpeln som folk hade för några år sedan där det stod Vi gillar olika. Den handlade om mångfald inför svenska riksdagsvalet 2010. Härom dagen sa en god vän till mig att det borde finnas en motsvarande kampanj med buskapet Vi gillar lika. För trots att precis alla går omkring och tror att just de är unika snöflingor är vi alla lika. Vi vill alla känna oss trygga, gärna ha en meningsfull syssla, känna oss viktiga, ha så pass ekonomisk stablitet att vi inte har ångest när vi vaknar om morgonen, känna kärlek i våra liv och givetvis att våra barn ska må bra.
Och på samma sätt som vi alla gillar lika är våra handlingar är en del av vårt samhälle. Det innebär att det vi gör i förlängningen påverkar andra. Både på det självklara sättet, hur vi röstar, men också hur vi konsumerar, hur vi möter våra barn, hur vi strukturerar upp våra liv, vad för slags ord vi använder och så vidare. För ingen av oss (förutom kanske du som är självförsörjande och hemskolar dina barn) är ensamma. Vi är en del av en större helhet. Sen kan vi självklart välja att strunta i alla andra, men då måste vi vara medvetna om att det är ett val.
En gyllene bur
12 years ago
Ni har rätt i att det finns en massa problem med rasism (t.ex. gästarbetarna från Pakistan, Indien och FIlippinerna) miljöslitage (i går åt vi lunch intill ett inomhusskidcentrum, utomhus var det kring 30 grader) och kvasidemokrati här i Dubai. Ibland känns det som om jag vore i Las Vegas, andra gånger i Saudiarabien. Alla jag umgåtts med pratar om var det går att få tag på en drink och förklarar hur skönt det är att det äntligen blivit vinter så de kan äta utomhus igen. Folk har städerskor och barnfamiljer flera nannyn.
I dag åkte vi ut i öknen för att rida, träffade en spansk läkare som beskrev Dubai som "a golden cage". Jag tror att han menade att det för många utlänningar går att tjäna massvis med pengar, men att de ändå väljer bort en massa när de flyttar till Dubai.
I dag åkte vi ut i öknen för att rida, träffade en spansk läkare som beskrev Dubai som "a golden cage". Jag tror att han menade att det för många utlänningar går att tjäna massvis med pengar, men att de ändå väljer bort en massa när de flyttar till Dubai.
 |
| Jeans och Karines låga boots. Så rider egentligen inte ett proffs. |
Spaningar från arabemiraten
12 years ago
Här skulle jag vilja skriva nåt smart om Dubai och Förenade Arabemiraten, men eftersom jag vet så lite kan jag inte komma med några stora faktabaserade sanningar. Däremot kommer här några spaningar:
När vi rört oss på stan har vi mött en massa lokala barnfamiljer och det är nästan alltid pappan som skuffar barnvagnen, gått hand i hand med fyraåringen eller haft tvååringen på axlarna. Det säger kanske inte så himla mycket om jämställdhet, men fick mig att syna mina egna fördomar.
En annan grej är kvinnornas abayan. Alla är svarta och fotsida men också olika i skärning, nyans och dekoration. Inte sällan sticker det ut ett jeansklätt ben och snygga designerskor. De allra flesta kvinnor är också väldigt snyggt och synligt sminkade och de verkar ha roligt tillsammans. Är osäker på om man per definition är förtryckt om man är muslimsk kvinna och klädd i heltäckande kläder.
Det är för övrigt inte min mening att med det här inlägget recensera kvinnorna som bor i Dubai (folk tjatar om kvinnokroppen mer än tillräckligt som det är), ville mest skriva ner mina iakttagelser som mest handlar om att folk kanske inte är så olika varandra som vi vill tro.
Nu vet jag heller ingenting om månggifte, spontant tycker jag att det verkar skitjobbigt, men Karine förklarade att många män flyttar ut från sin första hustru och in med en ny när barnen blivit lite större. Den äkta mannen hälsar på sin första familj regelbundet och sköter om dem ekonomiskt. Enligt Karine tycker den första frun ofta att det bara är skönt att inte längre behöva bo med en snubbe. Nån annan kan liksom plocka upp hans strumpor. Kan föreställa mig att många nyskilda känner på samma sätt. Fast vad vet jag.
När vi rört oss på stan har vi mött en massa lokala barnfamiljer och det är nästan alltid pappan som skuffar barnvagnen, gått hand i hand med fyraåringen eller haft tvååringen på axlarna. Det säger kanske inte så himla mycket om jämställdhet, men fick mig att syna mina egna fördomar.
En annan grej är kvinnornas abayan. Alla är svarta och fotsida men också olika i skärning, nyans och dekoration. Inte sällan sticker det ut ett jeansklätt ben och snygga designerskor. De allra flesta kvinnor är också väldigt snyggt och synligt sminkade och de verkar ha roligt tillsammans. Är osäker på om man per definition är förtryckt om man är muslimsk kvinna och klädd i heltäckande kläder.
Det är för övrigt inte min mening att med det här inlägget recensera kvinnorna som bor i Dubai (folk tjatar om kvinnokroppen mer än tillräckligt som det är), ville mest skriva ner mina iakttagelser som mest handlar om att folk kanske inte är så olika varandra som vi vill tro.
Nu vet jag heller ingenting om månggifte, spontant tycker jag att det verkar skitjobbigt, men Karine förklarade att många män flyttar ut från sin första hustru och in med en ny när barnen blivit lite större. Den äkta mannen hälsar på sin första familj regelbundet och sköter om dem ekonomiskt. Enligt Karine tycker den första frun ofta att det bara är skönt att inte längre behöva bo med en snubbe. Nån annan kan liksom plocka upp hans strumpor. Kan föreställa mig att många nyskilda känner på samma sätt. Fast vad vet jag.
Kameler och hus
12 years ago
Med tanke på tidsskillnaden borde jag inte alls vara sömning, men kommer att däcka som en björn i ide så fort detta inlägg är skrivet.
Dubai gav mig en bra dag med lite spring, dopp i poolen, kryssning på fjärden, drinkar i ett torn och middag inne i stan. Jag försöker dessutom lära mig lite om månggifte, abaya och alkoholkultur och vara lite mindre fördomsfull. Kanske det finns fördelar med att dela man med några andra fruar, vad vet jag.
Dubai gav mig en bra dag med lite spring, dopp i poolen, kryssning på fjärden, drinkar i ett torn och middag inne i stan. Jag försöker dessutom lära mig lite om månggifte, abaya och alkoholkultur och vara lite mindre fördomsfull. Kanske det finns fördelar med att dela man med några andra fruar, vad vet jag.
Allt är inte fy skam
12 years ago
Jag har då inget att klaga på. En av mina bästa vänner har tidigare i år flyttat till Dubai och bjöd in mig för en liten visit. Tackade ja. Jag anlände sent i går kväll och hittills har jag bara upplevt fallostornet, några fontäner, sand och ett nattdopp i poolen, men jag återkommer med mer info.
Små besvikelser
12 years ago
I går var det meningen att Magnus och jag skulle ha gått på en 30-årsfest med temat Tarantino. Jag såg fram emot att damma av min gamla Kill Bill-dräkt, men bara några timmar innan festen skulle börja meddelade vår barnvakt att hen inte tänker komma. Jag blev sur.
Så här såg jag ut på en fest runt 2007.
Eftersom det var Maggies kollega och vän som fyllde år fick han gå på kalaset (som Robert de Niro i Jackie Brown) och jag (med Vidde som avec) gjorde honom endast sällskap på middagen på Lungberg före festen. Åt en falafelburgare och drack dyrt, men ganska dåligt vin.
.JPG)
Sen gick barnet och jag hem, lekte en stund, läste Jason och Arga Agnes och somnade bredvid varandra.
.JPG)
Lovar att nästa vecka levererar bara högkvalitativa systemkamerabilder på den här bloggen.
Så här såg jag ut på en fest runt 2007.
Eftersom det var Maggies kollega och vän som fyllde år fick han gå på kalaset (som Robert de Niro i Jackie Brown) och jag (med Vidde som avec) gjorde honom endast sällskap på middagen på Lungberg före festen. Åt en falafelburgare och drack dyrt, men ganska dåligt vin.
Sen gick barnet och jag hem, lekte en stund, läste Jason och Arga Agnes och somnade bredvid varandra.
Lovar att nästa vecka levererar bara högkvalitativa systemkamerabilder på den här bloggen.
Peppe Öhman
Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.