The Way We Play

Frida Billegren


Ljuset i tunneln

3 days ago

Så kom värmen till vår baksida. En känsla av vår har helt klart anlänt! (Oroväckande tidigt jag vet, men nåväl…)

Plötsligt när jag nu sticker ut mitt lilla tryne, ut genom altandörren, känner jag hur solens strålar sakta men säkert tinar upp mitt vinterglåmiga ansikte. En känsla av värme sprider sig milt, och jag ler försiktigt för mig själv. Bill han ligger där ute i sin vagn och sover, är han för varm nu kanske?

Sådär som på en handvändning, känns nu åkpåsen samt den fodrade vinteroverallen helt plötsligt alldeles för varm. Nästan så jag börjar leta mig runt efter skugga… och fundera på om vi kanske ska ta och köpa den där nya parasollen, redan nu kanske… Den från förra året gick nämligen sönder där i augusti någon gång… Så gick det med hållbara inköp… suck!

Men detta är väl ändå ett vårtecken om något!?

Och just idag, i detta vackra väder kom min vän Georgia och hälsade på. Med sin nyfödde lilla bebis Harry, bara 8 veckor gammal. Bills potentiella future BFF!!

Gu så folk ränner här nu helt plötsligt, jag som varit ensam nu i hundra månader typ. Isolerad i månader av vintermörker. Kanske är även detta ett vårtecken!! Att folket tar sig hit, nu plötsligt! Så kommer också Stella hem från skolan, helt själv denna dag, utan någon poolare i hasorna. Tillsammans tar vi nu en välbehövd fika, här ute på den soliga och vårvarma terassen. Första trädgårdshänget för i år! Den vinterdammiga altanen är härmed invigd.

 

Ljuset i tunneln

Hur vårigt ser inte detta ut!!

Och jag lovar att denna bild är tagen nu, och inte från förra säsongen. Kan ju vara svårt att ta skillnad tänker jag, då jag inte bytt outfit på hela denna knappt märkbara höst-vinter!  Så skönt ändå med en sann mamma-uniform!! Behöver ju inget annat än denna blåa denim skjorta.

Ljuset i tunneln

Georgia har köpt med sig semlor från Spånga Konditori. Helt sagolikt goda! 

Ljuset i tunneln
Ljuset i tunneln

Detta är Georgia ni ser på bilden. Det är alltså inte jag! Ja, jag vet att vi ser exakt likadana ut. Men här står i alla fall min vän Georgia, med bebisen Harry hängandes på magen. En liten liten bebis på bara 8 små arma veckor… det lilla bebis huvudet som knappt syns. 

Ljuset i tunneln

Bill sover sin eftermiddagslur på altanen, precis som vanligt. Kanske är det nu alldeles för varmt för att ha vagnen ståendes här mitt i solen!? Jag sneglar ner och in i skuggmörkret under suffletten, sticker in fingret bakom nacken och kollar tempen. Nej, det är nog lugnt… han känns okej ändå!

 

Samtidigt som det blev vår här ute på altanen… så lärde sig Bill krypa, sitta samt stå, på en och samma gång. Paniken i mina ögon!! Och vi som inte barnsäkrat någonting här i huset!

Det är som att jag inte ens tänkt på att denna dag skulle till att komma. Precis som att jag nu knappt minns att jag över huvud taget varit gravid… minns ingenting av det. Känns förövrigt som denna höst bara swishade förbi. I och för sig känns det som tiden bara går fortare och fortare, desto fler barn man skaffar… kan det vara så!? Eller är det bara så att jag nu har väldigt mycket mer att göra!?

Öhhh…Ja! Haha, så är det nog!

 

 

Ljuset i tunneln

Men asså, ska jag behöva plocka ner alla saker i denna hylla nu!? Hur trist kommer inte det bli!

Bill börjar sitt äventyr med att kryper fram till hyllan vardagsrummet. Tittar med fascinerad blick upp mot allt spännande som finns där. Han krafsa lite på böckerna… sedan kommer han igång. Strax ligger alla böckerna och tidningarna spridda ut med golvet.

Ljuset i tunneln

Någonting jag gav mig själv i present efter det nya året var en prenumeration på Flowery.se

Varje torsdag kommer alltså ett bud med blommor till min dörr, beställda av bara mig! Måste väl vara den bästa presenten man kan ge sig själv kan jag tänka!

Flowery ville även denna månad inleda ett litet mini-samarbete med mig. Så nu kommer jag posta en bild på veckans bukett hela februari ut! 

Ljuset i tunneln

Och mattan från Layered fick tillslut bo i gillestugan.

‘Efter många om och men… fram och tillbaka, så landade vi i det beslutet. Älskar den all-in-färg-känslan som blev där nere nu. Så mustigt härligt, och glatt. En fin kontrast till övervåningens mer nedtonade färgskala. 

Ljuset i tunneln

Här ser ni också bordet som jag fyndat på blocket, för endast 200 kr!! Uppenbart bara jag som är intresserad av dessa gamla furu design klassiker.

Designat av Roland Wilhelmsson åren mellan 1960-70. 

Frida Billegren

Modedesigner. Skriver om livet som mammaledig med tre kids, samt inspiration från 70´s villan. Enjoy!

Instagram: frida_billegren

frida.billegren@gmail.com