Vi dök in snabbt på en garage sale medan båda barnen hade somnat i bilen, och lika snabbt kom jag ut med dessa två fynd-stolarna! De hade en Sthlms Auktionsverks tag på sig, men i övrigt vet jag ingenting om dem förutom att jag älskar dem och absolut inte har nån aning om vart jag ska ha dem. Men jag kunde ju inte bara lämna dem där, am I right?

En annan sak vi gjort på senaste är en hemma hos fotografering hos oss för Plaza Interior och Affordable Art Fair. Det är inför mässan, med fokus på konsten i hemmet och skapandet i ateljén och kommer komma ut i September issue.

Alla bitar har verkligen inte kommit på plats ännu hos oss, det kommer ta tid. Jag letar alltid efter speciella grejer och de dyker upp när de dyker upp. Soffbord är det jag letar efter mest just nu! Men har landat i att jag kanske måste bygga ett eget bara för jag hittar inget som både är snyggt och barnvänligt.

Jag var absolut stressad inför fotograferingen eftersom vi inte är klara hemma, men tillslut inser man att det får bli som det blir, och jag tror det blev bra ändå.

Några bilder från fixet innan och fotograferingen:

Jag har ju glömt att skriva detta tror jag?! Att ett av mina verk har blivit utvalt som årets poster till årets Affordable Art Fair ! Så kul, känner mig väldigt hedrad <3

Med detta kommer massa andra pr-jobb i samband som jag försöker få till nu med bebis i famnen. Bland annat ska jag göra ett stort verk som ska hänga i mitten av mässhallen, men också ställa ut i WAY Gallery’s monter som vanligt.

Jag kommer också vara på mässan detta året, vilket jag faktiskt aldrig varit. Har ställt ut där i 3 år nu men aldrig varit på plats så det ska bli så himla kul, längtar! Det är ju ett perfekt ställe att leta efter nya konstnärer och konst till sitt hem. Jag hoppas att jag hinner kika runt och kanske shoppa ett verk eller två.

Ska ni gå? Hoppas och hoppas att vi ses där isåfall!

En serie tavlor jag gjorde förra året som jag kallade Daydreaming har fastnat lite hos mig. Ni vet när man blundar med ansiktet mot solen, och liksom tittar, fast inuti ögonlocken. Och det är sådär flammigt, fläckigt, varmt, levande där bakom? Typ så.

Jag nämnde ju att vi skulle ha en fotografering hos oss och att ingenting hemma var färdigt. Men den deadlinen var precis vad jag behövde! Jag hade målat väggarna i en färg innan jul som jag inte var helt nöjd med, den blev lite för rosa. Förr eller senare kommer jag måla om, tänker lite mera honung/creme. Men ain’t no body got time for ommålning just nu. MEN att lägga till lite andra färger som balanserar upp löser det mesta och en lite cayenne-färgad tavla gav precis det väggarna behövde! Jag tänker ofta så när jag målar, att det ska bli något som tillför ett rum något som saknas. Det kan ju vara ett komplement i färg, men även något som bara sticker ut och skaver lite, vilket många rum kan sakna tycker jag.

En stor tavla kan också funka enligt unexpected red theory, eller vad tycker ni?

Jag har nyligen hittat detta guldkorn som heter Villa Colucci. Jag vill nästan inte kalla det hotell för det är liksom något mer, hela stället är som ett enda stort konstverk. Att få ha sin konst hängandes på väggar som dessa är verkligen något jag drömmer om! Men att få spendera en natt eller två där skulle också duga…

Perched in the hills of Selva di Fasano, Villa Colucci is a 19th-century palazzo, carefully restored to honor its history while embracing contemporary design. Once home to the Colucci family, the villa now offers 11 bedrooms, tranquil communal spaces, and 20,000 square meters of surrounding woodland, including a traditional trullo. Thoughtfully curated with antique finds, contemporary art, design, and handcrafted details, Villa Colucci is a retreat where past and present exist in quiet harmony. Opening in 2025, the villa invites guests to experience the beauty of its heritage, the serenity of its surroundings, and the timeless charm of Puglia.

Badrummen. Håller själv på med ett badrum till vårat stall som vi bygger om till airbnb och att se dessa badrummen gör mig väldigt nöjd med mina färgval på mikrocementet. Skulle hemskt gärna haft färgat porslin också, men det får eventuellt bli till renoveroveringen av vårat egna badrum i framtiden.

Sovrummen, vad ska jag säga. Varje rum har verkligen sin egna själ. Att kunna inreda på detta sättet är något helt annat. Det är som att inredningen pratar sitt egna språk och man vill bara in och leva i varje rum och uppleva dem! Färgerna, väggarna, valven, pelarna, golven, konstverken…

Blir extremt inspirerad! Jag håller på mycket med färgval just nu hos oss. Väljer själv lite mer dämpade nyanser, men färgskalorna är liknande i våran renovering. Det kommer såklart ta ett tag innan vi bott in oss och jag fått till alla detaljer som verkligen gör det, som ger det lilla extra, men jag har en ganska klar översiktsbild vad jag är ute efter.

Snart kommer det också en inredningsfotograf hem till oss också, känner mig inte alls redo ännu, men snart måste jag vara redo… Mer om det i ett annat inlägg!

Jag har så många solglasögon av dyra märken (skryt) både vintage och nya. Men de är så tunga att jag får ont i huvudet! Är väl lite känslig just nu pga bär runt på bebis konstant och ammar, det har inte varit ett problem tidigare. Men fick ett ryck och köpte ett par för 150spänn på HM. Är inte direkt nöjd med kvaliteten kan jag ju inte säga, men älskar looken och de väger ju inget! Så skönt.

Nya ateljén är så gott som klar! Iallafall för sommaren. Inför hösten/vinter kommer vi bygga igen helt så jag kan värma upp den utan att värmen smiter ut i resten av vekstadshallen. Men det är ingen stress med det, jag är bara så glad att det nästan är klart!

Det var en fotograf här och fotade förra veckan inför ett reportage. Ibland är det precis en sån deadline som behövs för att komma igång!

Antalet konstböcker som ärvts av min mamma är många. En av de som jag bläddrat allra mest i är Konstnärens rum av Anja Notini, bläddrat och drömt om min aldeles egna ateljé. Sen jag var liten har det varit en av mina största drömmar, att ha det egna kreativa rummet där allt alltid kan få ligga framme, så jag alltid bara kan hoppa direkt in i tankespåret igen.

I min mammas ateljé fick jag alltid vara hur mycket jag ville (nååååja mamma kanske skulle invända). Ofta tog mina projekt över all yta och mamma fick påminna mig om att detta faktiskt var hennes arbetsplats… Det händer alltså fortfarande så fort jag är där och hälsar på.

Jag hade ju en ateljé i vårat hus i Oslo, men där visste vi ju att vi inte skulle bo kvar så jag bodde liksom inte in mig där. Och det måste man för att det ska bli på riktigt.

Det kreativa rummet, konstnärens rum, har alltid varit den mest inspirerande platsen för mig. Jag ÄLSKAR att se andra konstnärers ateljéer, det är som att kliva rakka vägen in i deras hjärna. I min hjärna pågår det konstant massor med skapande och så vill jag att min ateljé också ska vara, fylld av ett konstant kreativt flöde.