A Love Story

Hur träffades ni?

Elsa: Vi träffades på Spy bar kl 04.30 den 20 mars 2009. Jag såg Pontus på långt håll och gick med bestämda steg mot killen i svart hatt och tweedkavaj. Han stod liksom ut i mängden. Han var noll procent osäker och hundra procent sin egen person. Han hade en reva i tröjan och gul målarfärg på ena armbågen. Vi hånglade nästan direkt, delade på en öl och åkte hem. Det var passion vid första ögonkastet, men jag visste redan då att vi skulle bli ihop, gifta oss och skaffa barn. Men säg inget till P.

Beskriv varandra med 3 ord.

Pontus är snäll, nördig och het
Elsa är klok, rolig och snygg

“Det räcker liksom med en blick så vet man om man är kompisar igen. Eller om man ska fortsätta vara i olika rum några minuter till.”

Vad bråkar ni om och hur blir ni sams?

Elsa: Pontus säger att vi inte har tid att bråka pga Lynn men jag skulle säga att vi bråkar om kommunikation. Jag vill prata mycket och analysera allt. Pontus vill vila i saker och låta livet ske. Han är inte jättebra på att säga när han är sur, så man får dra det ur honom och jag är inte så bra på att låta honom vara då.
Vi blir sams genom att gå till olika rum en stund och sen titta på varandra. Det räcker liksom med en blick så vet man om man är kompisar igen. Eller om man ska fortsätta vara i olika rum några minuter till.

Hur får ni kärleken att hålla under småbarnsåren?

Pontus: Man får hitta sina tillfällen, sänka kraven och se det fina i små romantiska stunder när det funkar. Vi älskar att hitta på saker, gå ut och äta och göra utflykter. Dessutom är vi generösa med snälla ord och komplimanger. Jag tycker det är skönt att vi hade varit ihop länge innan vi fick Lynn. Man vet att sättet man var ihop på innan barn alltid går att få tillbaka senare.

Det finaste med din partner?

Elsa: Pontus är min trygga punkt och klarar av mina känslosvängar. Jag kan vara mig själv med honom och gillar till och med mig själv. Min självkänsla har blivit så mycket bättre under de tio år vi varit tillsammans. Jag tror jag blivit en snällare person av honom också. Som att det smittats över på mig. Pontus ser alla människor i ett rum, han är genuint godhjärtad tycker jag. Gissar att det är hans varma mamma som är boven i dramat där.

Pontus: Att hon är bäst.

Vad är kärlek för dig?

Elsa: Kärlek för mig är att få vila i nuet och planera en spännande framtid tillsammans. Att få äta kakan och ha den kvar. Drömma ihop, vilja vara nära och alltid skydda den man älskar.

Pontus: Att få sin kärlek för någon bekräftad av den är det bästa man kan vara med om.

Berätta om bröllopet?

Pontus: Vi förlovade oss på fyllan precis som vi träffades. Nyårsafton 2009. Det är alltid snabba puckar med oss, spontana beslut och lite ta det som det kommer. Sen när vi bakfulla kollade lediga datum på Stadshusets hemsida dagen efter fanns det knappt några. Förutom ett avbokat datum som stod där längst upp. 8 maj. Vår 1-årsdag. Taget!

Själva bröllopet var intimt med våra 14 närmsta. Efter det åt vi pizza och drack champagne i vår etta på Samaritgränd. Två veckor, och en snabb resa med vänner till Paris senare, hade vi stor bröllopsfest i Elsas föräldrars lägenhet på Östermalm. De skiljde sig året efter så det var ett fint sätt att fira av den vackra lägenheten och gå vidare som eget par med vår egna framtid.

Bästa dejten?

Elsa: Bästa dejten är spontan, pirrig, full med god mat, kanske ostron, massa champagne såklart, glass i soffan, hångel under filten, en tråkig men romantisk film, smågodis, mer rödvin, somna i varandras armar i soffan och det är nog det tror jag.

Pontus: Fast jag ser inget fel i att sova över på hotell, gå ut på finrestaurang och slå runt med kompisar på stan som i the good old days tillsammans heller.

Elsa: Men det är ju ingen dejt? Det är ju fest!

Pontus: Jaja, man kan väl passa på om folk är ute?

Elsa: Ok, puss.

Pontus: Puss.

Vad gör ni om fem år?

Elsa: Om fem år bor vi i en fantastisk sekelskiftestrea på Mosebacke, jag jobbar som scenograf och Pontus skriver Max Martin-hits. Kanske har vi lyckats få ett till barn, om man får drömma. Och det får man ju tillsammans.

0NvDwIWggPg