Hemma hos DITTE SVANFELDT är det fullt hus då livet här inte riktigt ser helt “vanligt” ut, och ändå känns det som en lugn oas. Kanske är det just den fina blandningen av ytterligheter som gjort hennes blogg samt Instagram så populär. Huset vid skogens kant som så många känner igen, bebos av Ditte, hennes David och deras barn Jouline, Della, Duni, vovven Gösta och katten Ture. Plus sammanlagt 13 assistenter. Tack Ditte för att vi fick hälsa på hos er och prata en stund om hjärnor och kaffe, natur och sociala medier. Ja ni hör, en förening av ytterligheter.
Av: Karolina Borg/TWWP. Fotograf: Hans Ericksson/Agent Bauer
Hej Ditte, hur mår du just nu?
– Hej! Tack, just idag mår jag väldigt bra. Har precis fått upp ögonen för att cykla mountainbike och kom just hem från en runda runt sjön här där vi bor. Efter det kan man inte må dåligt.
Det är så fint att få komma hem till er. Ni bor fantastiskt!
– Åh, Tack snälla. Vi flyttade till Alsike 2011, sen gick vi promenader varje dag i området och letade efter ett enplanshus eftersom Della sitter i rulle så ville vi ha allt på samma plan och en dag ringde mäklaren vi haft kontakt med och sa att nu har jag ett hus att visa er innan visning. Vi klev in och lade ett bud på en gång. Sen blev det vårat. Vi har renoverat och byggt om hela baksidan av tomten till en egen oas för att skapa en känsla av att aldrig vilja åka hemifrån. Vi är väldigt mycket hemma tack vare att Della trivs bäst här och inte kan följa med på utflykter och resor.
Det låter som en fin plan. Vill du berätta om Della?
– Della är en glad liten tjej på snart 9 år, hon älskar att lyssna på musik och att vara nära. Vatten är det bästa hon vet, jag tror att hon var en delfin i sitt förra liv. I vatten slappnar hon av, alla spänningar och kramper släpper. Hennes syn är inte så bra så hon lyssnar extremt bra istället, hon älskar att lyssna när vi pratar och skiner alltid upp som en liten sol när någon hon tycker om börjar prata med henne. Della fick en hjärnblödning när hon låg i min mage, på grund utav att ett cmv virus tog sig in till henne tidigt i graviditeten… som följd föddes hon väldigt mycket för tidigt, vägde bara 700 gram när de var tvungna att plocka ut henne med urakut kejsarsnitt. Hon fick två hjärnblödningar som gjorde att hon fick en CP-skada, flerfunktionshinder, epilepsi och mikrocefali (liten hjärna). Della kan inte göra något själv så idag lever vi tillsammans med 13 assistenter som är hennes vänner, armar, ben och röst.
Och dina andra barn?
– Jouline snart 14 år, är en väldigt starkt lysande person. Inte ett dugg blyg och har alltid varit den som sagt vad hon tycker, sagt ifrån när hon eller någon annan blir behandlad illa. Hon är klar och tydlig med vad hon vill och älskar att argumentera, prata och förstå hur andra tänker.
Duni 3 år, är den bestämdaste mest envisa lilla människan jag någonsin träffat. Hon är lika lugn som hon kan vara fartfylld.. Hon är blyg för nya människor och har stor integritet. Är en riktig mammapappa-gris, pratar non stop och fullkomligt älskar alla djur, från myra till hund.
Hur träffades du och din man?
– Vi träffades för 10 år sen, genom en gemensam vän. Det var sommar, Jag och några vänner gick på stan och träffade på en vän – Jim – som stod vid stora torget i Uppsala och lutade mot en bänk, vi stod och pratade ett tag och efter en stund lade jag märke till att han höll i en jätteliten rosa jacka. Jag frågar varför han håller i den, varpå han pekar på David och Jouline som dansar till en gatumusikants musik en bit bort. Inget mer mer det, vi gick vidare men möter både David, Jouline och Jim igen efter en stund. Jouline satt på Jims axlar så han tog ena hennes fot och sparkade lätt i mitt huvud när de gick förbi. Senare på kvällen skrev David till mig, några veckor senare sågs vi och jag åkte aldrig hem igen. (Jouline hävdar än idag att det var hennes kärleksspark som gjorde att vi blev så kära).
Det låter ödesdigert, tro du på ödet?
– Ja det gör jag verkligen. Jag tror att allt händer av en anledning. Och att det händer för att man ska få verktygen att se saker på andra sätt, att saker händer och sen till följ av det uppstår nya möjligheter, nya sätt att se på livet. Och det handlar liksom om att känna tillit till livet.
"Alla dricker kaffe och om vi för varje sålt kilo kaffe skänker pengar till Hjärnfonden så skulle det kännas som ett fint sätt att få ge tillbaka på. Jag vet att Dellas hjärnskada aldrig kommer att kunna få ’ogjord’ men om man i framtiden med hjälp av forskningens pengar kan hjälpa någon annan till ett bättre liv så skulle det vara så fint."
Och nu har du och David startat ett kaffe-företag. Berätta!
– Jaaaa Beans and Brains. Våran kaffebebis. Vi har alltid pratat om att vi vill göra något för att ge tillbaka, för all hjälp vi fått genom åren med Della. Så kom vi på Beans and Brains. Alla dricker kaffe (som David är väldigt bra på, han har jobbat med kaffe hela sitt liv) och om vi för varje sålt kilo kaffe skänker pengar till Hjärnfonden så skulle det kännas som ett fint sätt att få ge tillbaka på. Jag vet att Dellas hjärnskada aldrig kommer att kunna få ”ogjord” men om man i framtiden med hjälp av forskningens pengar kan hjälpa någon annan till ett bättre liv så skulle det vara så fint. Och ALLA har en hjärna, alla känner vi någon som har haft en stroke, har adhd, epilepsi, ätstörningar, autism, beroendesjukdom. Listan kan göras lång och allt det går under Hjärnfondens forskning. Vi ville att vårat företag skulle ha ett syfte som var större än att vi skulle tjäna pengar, vi vill göra skillnad för andra och sprida kunskap om hjärnan. Om varje hushåll väljer att spendera deras kaffepengar (som de redan använder idag) och köper Beans and Brains istället så kommer det att betyda väldigt mycket för Sveriges hjärnor. Vårt första mål är att samla in 800 000 kr.
Hur tänker du kring inredning?
– Det är ganska rörigt i mitt huvud så jag behöver dova, lugna färger runtomkring mig, och gärna avskalat. Hellre få saker som har hjärta i sig än en massa plotter. Jag blir stressad av stök och mycket saker. Sten, trä och textil skapar ett lugn som jag trivs med. Jordnära och mysigt.
Grattis till årets influencer – varför tror du att ditt instakonto är så populärt?
– Tusen tack! Näää alltså jag har svårt för sånt här. Jag vet verkligen inte. Kanske, att jag delar med mig av vår vardag, som inte är helt ”vanlig”. Hur det är och hur man formas som människa och mamma när man får ett barn med funktionsvariation. Att man inte tar något för givet och att man njuter lite extra av de små sakerna i livet. Sen tycker jag om inredning och att ta fina bilder vilket jag också tror är en stor del till det.
Är det svårt med innehåll, att dela på det privata och det som blivit någon slags offentlighet?
– Nej det tycker jag inte. Jag svarade nyligen på den här frågan i min vän Malins bok ”Changemakers” som handlar om kvinnliga entreprenörer/inspiratörer. När jag skriver tror jag på att vara personlig men inte privat. Jag vill att man ska lära känna mig, men det finns delar av mitt liv som jag vill hålla för mig själv. Händelser, känslor och tankar som bara är för mig och mina närmaste. Man får inte glömma att man bara ser det som tillåts att ses på Instagram och bloggar. Det finns mycket bakom det man inte ser.
Så sant. När vi ändå är inne på ämnet. Vem är du?
– Jag är en lugn, envis, trygg, väldigt otålig person som gillar när det händer saker runt omkring mig, lika mycket som jag gillar att bara vara ensam. jag älskar att vara tillsammans med familjen, att vara ute i naturen och att äta gott.
Var hämtar du energi och varför tror du att det är så?
– I skogen, eller naturen överlag. Där kan jag andas och känner inga måsten. Har alltid älskat det och har alltid varit mycket ute i naturen under min uppväxt. Det är ju dessutom bevisat att naturen stressar ner hjärnan och skapar lugn i kroppen. Älskar också yinyoga, det använde jag mig mycket av när Della var som mest sjuk. Det hjälpte mot den värsta oron och ångesten.
Vad gör du om fem år?
– Ja ni, vem vet. Jag tänker inte så långt fram. Sen Della kom har min hjärna programmerats till att bara tänka max någon vecka fram i tiden, men oftast bara dag för dag. Att vara i nuet är extremt viktigt för mig.
Tack Ditte! Till sist, vill du rekommendera något?
– Ja, att varje kväll innan du går och lägger dig skriva ner allt du varit tacksam för under dagen. Stort som smått. Det är fint. Och att alltid lyssna till din magkänsla.
Published August 10, 2020
Maria Lanner ·
4 years ago
Vilken fantastisk intervju med dig Ditte, om ditt liv och familj. Så himla fint och inspirerande.
Maria Lanner · 4 years ago
Vilken fantastisk intervju med dig Ditte, om ditt liv och familj. Så himla fint och inspirerande.