Nu ska jag berätta om lite julslöjdande från Dalarna. Mitt bästa slöjdmaterial, nu för tiden, verkar vara naturens egna. Gran, mossa, löv och grenar. Då passar det bra att göra som de gjorde förr i tin. I dyngstacken sättes ett kors av ett par tvärfingers bredd skuret i tunna blad och löv, som slås i krok på alla ändor, gjort av tall. Så beskriver Carl von Linné ett Tomaskors i Dalarna 1734. Ett enkelt kors av granruskor ytterst, så avbildar Karl Erik Forsslund en variant i Älvdalen. Julkrossen/Tomaskorsen ser olika ut på olika platser. Två höga smala avbarkade granstänger på var sida om en entré, till exempel. Eller barkade granar med toppruskor lutade mot varandra, som en kon.
Från julslöjdsworkshop med Borlänge hemslöjdsförening.
Gjord av en medlem i Borlänge hemslöjdsförening.
Stänger på var sida om en entré.
Tomaskorsen reste man den 21 december, på Tomasdagen. Då skulle allt vara klart för julen. Ljusen skulle vara stöpta, maten lagad, ölet bryggt, och så vidare. Är du klar? Inte jag, men tomaskorset reste jag ändå, för det är vackert också.
Olika varianter ur “Julträd och Julkrus”.
Pernilla Wåhlin Norén