Höstens brödförråd

3 days ago

Förra helgen eldade vi i bakugnen till höstens brödbak. Det som vi gör två gånger om året, ibland oftare beroende på hur hungriga barnen är 😉 Det betyder siktkakor i massproduktion. Receptet som vi använder hittar ni här.

Höstens brödförråd

Ett bord som väntar på bröd.

Höstens brödförråd

Bakgrejer

Höstens brödförråd
Höstens brödförråd

Jäsning gång nummer två.

Höstens brödförråd

En färdig. Bara sjuttio kvar.

Höstens brödförråd

Kämpa.

Så här gör vi, massproducerar alltså, med bröd och ljus. Världens mysigaste höstförberedelser om ni frågar mig.

Höstens brödförråd

I min ugn eldar man på sidorna. I taket finns ett hål där röken går ut. Lågorna ska under bakningen vara som en eldportal över bröden.

I början brukar jag elda en stund på hällen, så att den blir varm.

Höstens brödförråd
Höstens brödförråd

Bakspadar i olika varianter. Med långa och korta skaft och olika former beroende på vilket bröd som bakas. Nån gång ska jag visa tunnbrödspaden. Den ser ut som en åra.

Höstens brödförråd

Paketerade och redo för frysboxen.

Höstens brödförråd

När bakugnen ända är varm är det ju onödigt att inte slänga in en pizza? Pizza vill ha det varm i ugnen, så den kan man köra sist.

Höstens brödförråd

Siktkakor som svalnar.

Höstens brödförråd

Fågelhusarkitektur

1 month ago

Fågelhusarkitektur

fågelhusarkitektur

Hösten är en bra tid att bygga fågelholk. Då hinner holkarna anpassa sig till naturen, vädras ur och smälta in i färgskalan, lagom till våren när fåglarna flyttar in. 

Fågelhusarkitektur

Så här sågar man upp en planka. Sex stycken bitar blir golv, sidor, rygg, framsida och tak.

Fågelhusarkitektur

Det enklaste är att använda en planka, så att alla bitar får samma bredd. Använd obehandlat och ohyvlat  virke.

Fågelhusarkitektur

En städlucka kan vara bra. För en sån variant behövs två olika bredder på delarna.

Fågelhusarkitektur

Olika fåglar behöver olika stora ingångshål.
3 cm för talgoxe, blåmes, entita, talltita, svartvit flugsnappare och rödstjärt.
5 cm för stare, göktyta, gråsparv, pilfink och sparvuggla.
8-9 cm för kaja, skogsduva och pärluggla.
14 cm för knipa, storskrak och kattuggla.

Fågelhusarkitektur

Knitting anni albers

2 months ago

Den stickning som vi med dagens textiltermer kallar tvåändstickning, kallades förmodlingen kort och gott för stickning, förr eftersom det var det vanliga sättet att sticka, åtminstone i Dalarna. Tvåändsstickningen är en stickteknik där man använder två trådar vilka man vrider om varandra i varje maske. Jag gjorde för längesen instruktionsfilmer på hur man gör, se här om du vill lära dig.

Stickat är en textil där tyget byggs upp av öglor med en löpande tråd, och där ett nytt varv öglor hakar i ett föregående varvs öglor. Det gör att man får horisontella ränder. Att jämföra med ett vävt tyg, där varpen är vertikal och inslaget horisontellt. Där finns möjligheter att framhäva ränder både vertikalt och horisontellt med detsamma. Helt enkelt genom att använda olika färder, tjocklek eller material på varp och inslag. Men i och med den här vridningen av trådarna i tvåändsstickning så får man, om man använder två olika färger på trådarna, vertikala linjer också. Inte bara horisontella. Det gör att man kan använda andra mönsterprinciper. Vävaren, bauhauseleven och modernisten Anni Albers (1899-1994) gjorde ett otal geografiska mönster. Det här labyrintiska har jag hämtat ur hennes “Notebook”.

Knitting Anni Albers

Anni Albers-inspirerade vantar.

Garn: Tvåtrådigt, z-tvinnat tvåändsstickningsgarn från Wålstedts spinneri.

Stickor: Strumpstickor nr 2

Lägg upp 69 m. på 4 strumpstickor 2,5.
-sticka 1 avigt varv.
-sticka 1 rätt varv.

-sticka 1 avigt varv.
-sticka 5 räta varv.

-Sticka efter mönstret på handryggen (för höger vante blir det på de två första strumpstickorna):

 

Knitting Anni Albers

detta är de 33 maskorna på handryggen.

-efter 18 v, börja  öka för tummen. Höger vante: öka i 2:a m på 3:e stickan. Vänster vante: öka i näst sista m på 2:a stickan. Öka 16 ggr. Alltså i 16 varv.
-1 rätt varv utan ökning.
-För höger vante: Sticka 1 m på 3:e stickan och lägg följande 26 m på en tråd.
-Lägg upp 10 m i tumgreppet och slätsticka vidare.
-Minska sedan i sidorna när det återstår ca 10 varv av mönstret, eller tills arbetet mäter upp till pekfingernageln. De 2 näst första m tillsammans på stickorna 1 och 3. De två näst sista m tillsammans på stickorna 2 och 4. Minska alltså 4 m varje varv tills 8 m återstår.
– Fäst.

Tummen:
-Plocka upp 10 m i tumgreppet.
-Sticka 1 v.
-Minska 1 m i tumgreppet i 10 v.
-Sticka ytterligare ca 8 v eller upp till mitt på tumnageln.
-Sticka ihop maskorna 2 och 2 till 4 m återstår.
-Fäst.

Knitting Anni Albers

Anni Albers var gift med Josef Albers. Han skrev den här boken, Interaction of color. Vi läste den på färgläran när jag gick på KTH, på arkitekturskolan.

Anni Albers och Josef Albers är båda inspirerande vad gäller form. Deras känsla för linjer, grafiska mönster, komposition och färg. Inspirerande som lärare på Bauhausskolan men också som verksamma konstnärer. Men mest älskar jag Anni. Det här mönstret ligger i stickhögen och väntar.

Den komposterbara dukningen

2 months ago

Till midsommar gjorde jag en dukning och tänkte att, det är med den bästa arkitekturen som med den bästa slöjden, den går att slänga på komposten. Förberedelser är fina när de är en del av festen och fira vill man ju göra tillsammans.

 

Den komposterbara dukningen

sensommarkrona med rönnbär

Den komposterbara dukningen

sommarkronan

Vi gjorde en bård av syrénblad, en krona av liljekonvalj och girlanger av lönnlöv.

Den komposterbara dukningen

syrénbård

Den komposterbara dukningen

som girlang

Den komposterbara dukningen

hur man sätter ihop dem

Den komposterbara dukningen

stick in stjälken i bladet före

Lönnlöven, och de andra löven också för den delen, är fortfarande gröna. Det är ju bara augusti. Men snart blir de gula, orangea och röda. Det blir fina girlanger med de färgerna också.

Den komposterbara dukningen

lönngirlang

Den komposterbara dukningen

man kan göra kronor av lönnlöven också.

Lönnlöven knyter man ihop, och det blir tacksamt snabbt ett lång band med den metoden. Förra året orkade vi göra kostymer till festen också.

Den komposterbara dukningen

trä rönnbär på tråd

Den komposterbara dukningen

Sensommarkrona

Två månader senare har bladen vakat över många middagar. Nu när rönnbären är röda passade vi på att uppdatera kronan.

Hilma af klint och ottilia adelborg

2 months ago

Konstens syfte är att berätta. Den är ett uttryck för någons känslor, erfarenheter, eller som i Hilma af Klints fall, syner. Vem som får berätta har förstås företräde till beskrivningen, och vår bild, av världen. De kvinnor som aldrig haft möjlighet att berätta sina berättelser är ju alldeles för många. Därför vill jag passa på att lyfta några av de kvinnors berättelser som funnits här omkring, i Dalarna. I sommar visas en utställning om konstnärsvännerna Ottilia Adelborg och Hilma af Klint, på Ottilia Adelborgmuseet i Gagnef förstås, men också på Dalarnas museum i Falun. Jag rekommenderar alla gå och se dem, båda två, de hänger ihop. Läs gärna mer om utställningen här och här. Den handlar om Ottilia Adelborgs och Hilma af Klints möte och tidiga konstnärskap och ger kanske därmed  också ett medskick och en frågeställning kring deras senare, ganska olika, vägval. Det är vansinnigt spännande att följa deras olika, och lika, vägar genom livet.

I början av 1900 hälsade Hilma af Klint på sin vän i Gagnef. De träffades på konstakademin i slutet av 1800 och blev vänner. Höll kontakt genom livet och vidare efter.

Hilma af Klint och Ottilia Adelborg

En vy från Hilma af Klints perspektiv.

Hilma af Klint och Ottilia Adelborg

Samma vy tolkad med Ottilia Adelborgs hand.

Emma Zorn, Hilda Munthe och Karin Larsson är andra exempel på kvinnor som umgicks i samma kretsar som Ottilia Adelborg. Men en skillnad var att de var gifta, vilket Ottilia Adelborg och hennes systrar aldrig var. På det sättet hamnade inte deras berättelser lika mycket i skymundan. Ottilia och hennes två systrar, Anna och Lotten Falk, Clara Wahlström, Gertrud Gussander,  kallades av kyrkoherden för en “idealistisk kulturell koloni”. Ogifta, borgerliga och utbildade hade de kanske andra möjligheter att ta för sig.

Adelborg och af Klint möttes alltså under konstutbildningen och fortsatte senare att träffas. Samma motiv och inte helt olika uttryck delas senare upp i två ganska olika typer av konstnärskap. Ottilia Adelborgs mer dokumenterande och Hilma af Klints esoteriska. Deras berättelser är så spännande. Ottilia Adelborg, som startade knyppelskola för barn, det berättelsen finns där. Och då tänker jag också på Hilda Munthes teaterföreställningar med barnen i Leksand. Det är de berättelserna jag vill höra. Om den världen som jag själv förstår, mycket mer än vad jag förstår männens.

Eftersom utställningen är populär förlänger vi öppettiderna. Så välkomna till Ottilia Adelborgmuseet (särskilt den 5e september, då står jag där!).

åt barn

7 months ago

Hur kan det vara så lätt att glömma hur det är att vara barn? Jag måste hela tiden påminna mig själv och sätta mig på golvet. Eller under trappan, eller var de nu är. Hänga med. På vad de gör. Genom deras rörelsemönster förstå vad de vill ha och vad de behöver. Fråga går inte, de svarar alltid det dom tror att jag vill höra. Höjder, funktioner och ordning. Det är bara att krypa omkring med dem och försöka hänga med.

Åt barn

Skrivbord

Åt barn

På sänggaveln

Åt barn
Åt barn

Gran, tall, kalksten och iskristaller

7 months ago

Nu smälter snön här ute men vad fin vinter det blev i år.  Snö kvalar in som ett av mina bästa material. Bland trä, sten och ull.

Gran, tall, kalksten och iskristaller

Bild på gården i snö.

Gran, tall, kalksten och iskristaller

Slipad kalksten från Östersjösten.

Gran, tall, kalksten och iskristaller
Gran, tall, kalksten och iskristaller
Gran, tall, kalksten och iskristaller

Panelen på huset är gran. Men de kluvna näbbspånen där är i furu.

Gran, tall, kalksten och iskristaller
Gran, tall, kalksten och iskristaller
Gran, tall, kalksten och iskristaller

Iskristaller på ett gammal fönster, i en gammal timmerstomme som också står på gården.

Gran, tall, kalksten och iskristaller
Gran, tall, kalksten och iskristaller
Gran, tall, kalksten och iskristaller

Kökstankar

7 months ago

Kök! När jag utbildade mig till arkitekt fick jag höra att arkitekter är dåliga på att rita kök. Jag minns inte anledningen till det (men det kanske var vi husarkitekter man menade då ;)). Att man inte visste hur man använde kök kanske. Att de bara blev snygga men opraktiska. Hur som helst triggade det där mig lite grann. Jag gillar verkligen att rita på kök. Titta på hur man använt kök genom tiderna, hur de sett ut och varför. Det är spännande att se hur olika lösningar och idéer påvekar vårt sätt att leva, och det är spännande att utmana med nya förslag på hur man skulle kunna använda ett kök. Jag skulle inte påstå att vårat nuvarande kök är så radikalt, tyvärr, men det är till hundra procent anpassat till hur vi lagar mat och hur vi äter. Jag har tänkt visa några bilder men glömt bort att ta kort.

Köket är byggt i plywood. Diskbänk och stänkskydd är i rostfritt stål. På en av arbetsytorna ligger en bänk av kalksten. Den är jättefin. Ska ta kort på det så fort jag kommer ihåg. Det är ett öppet kök, men avskilt, och matsalen ligger intill men inte i köket. Jag vill helst inte ha spring i köket när jag lagar mat, men gärna någon som sitter och pratar med mig. Därför har jag ritat in sittplatser där, till exempel.

Hur ser bra kök ut idag? Nu när vi spenderar så mycket mer tid hemma tänker jag. Köksbord används förmodligen till mer än enbart middagar. Det är kanske läxor och arbete som samsas där också. Det ger konsekvenser i hur man planerar köken förstås. Måltiden är en av våra vikigaste sociala företeelser, både tillagandet av den och ätandet. Hur ser det ut, har det förändrats med pandemin?

Kökstankar
Kökstankar

Bänk i plywood

Kökstankar

Köksluckor

Kökstankar

Matsalsmöblemang i böjträ 🙂

Keramikskärmar

7 months ago

Belysning. Ett så spännande fält inom arkitekturen, e l l e r h u r? Möjligheterna och svårigheterna…

I vårt hus rör man sig längs innergården, längs fasaden. Här får ett långt stråk med flera armaturer, riktade nedåt, löpa längs rörelsen. För att man ska se var man sätter fötterna, förstås, men också för att förstärka rörelsen och rytmen.

En vän som är keramiker har gjort skärmarna. De följer några regler men alla är olika. En vit lera, med vit glasyr invändigt och ibland utvändigt, mer eller mindre.

Keramikskärmar

En skaltång är bra att ha när man bygger ihop lampor.  Och små mejslar.

Keramikskärmar

Tygsladd.

Keramikskärmar

Samma mått ungefär, olika form.

Keramikskärmar
Keramikskärmar
Keramikskärmar

I kök. Men här saknas den mittersta. Den är fortfarande i keramikverkstan 😉

Keramikskärmar
Keramikskärmar

Aalto och dalarna

9 months ago

Aalto och Dalarna

Grenben.

Aalto och Dalarna

Böjträ.

Alvar Aalto är intressant om man tycker om trä. Aalto ville att trädet skulle finnas kvar i träet och låta trädet genomsyra möbel och inredning. Böjträet ska liknas vid en bättre gren och trädets egenskaper ska prata i möbeln och limträet.

Dalarnas Aalto-historia, känner ni förresten till den? Finland hade brist på material efter kriget och dessutom var det svårt att marknadsföra möbler gjorda i Finland (funkade inte i USA 1944). Därför startade Artek en fabrik i ett “neutralt” land. Fabriken hamnade i Hedemora. En släkting som arbetade på fabriken har berättat, och om man vill läsa mer så har de gjort en fin bok om Artek i Hedemora.