Ett lång inlägg om hur jag skriver böcker

6 years ago

Jenny var schysst nog att ge mig lite bloggmaterial genom att under det här inlägget fråga om hur jag skriver andra böcker än den jag jobbar med just nu. "Kan du inte berätta hur du skrivit de andra böckerna och vad skillnaden var mellan reseguide, barnbok, roman och bok för lite, lite äldre barn?" Jag har aldrig gått på en skrivkurs, jag har väl prioriterat annat. Önskar ändå ofta att jag gjort det, tror att skrivkurser är bra och trevliga för alla. Det som hjälpt mig mycket är att jag jobbat som journalist och bloggare och är van att a) avsluta texter b) att andra läser mina ord. Nu är det nu enormt mycket mer intimt att skriva en roman än en artikel, men det finns också likheter. Jag antar att det både är en bra och en dålig sak att ha inställningen: "Äh, det får duga" när jag tycker att jag är klar med en bok. Fördelen är att jag faktiskt kan avsluta, nackdelen är att man alltid kunde läsa igenom och ändra texten en gång till. Jag kom ut med min första bok "Livet & barnet – Om att överleva som någons mamma" år 2011. Den handlade om hur det var att, håll i er nu, att bli mamma, om jämställt föräldraskap och egna erfarenheter. Boken baserade sig delvis på min blogg och jag försökte skriva om moderskapet på ett personligt, privat, samhälleligt och humoristiskt sätt. Livet & barnet skrev jag, om jag minns rätt, i ständig diskussion med min förläggare Anna. Typ så jag skickade ett kapitel åt henne och hon kommenterade. Det var också så vi blev goda vänner. Bok två "Vackra människor" kom ut  2014 och var en roman som ursprungligen skulle heta "Äta kakan och ha den kvar", men så kom Kristin Emilsson ut med en feel good-roman med samma namn (rekommenderar den och Emilssons andra böcker) bara ett halvår innan min skulle komma ut och jag var tvungen att hitta på en ny titel. Tycker att Vackra människor var ett ganska bra andra alternativ. Den började egentligen med att jag hittade på rollfiguren Max som tyckte att det gick hur bra som helst att äta kakan och ha den kvar. Vill minnas att det är så boken börjar. Sedan skapade jag ett gäng andra karaktärer kring Max. Den här boken skrev jag helt odisciplinerat när jag fick feeling. Hade ingen aning om vad som skulle hända, utan bara skrev på tills historien utvecklat sig. Olika människor har för övrigt kommit fram till mig och sagt att de VET att jag är den ambitiösa journalisten Ida alternativt storbloggaren Sanna som skriver elaka kommentarer på andras bloggar. Att det var modigt av mig att skriva om mig själv liksom. När den här boken kom ut minns jag att jag var ganska trött på att folk ofta vill att romaner ska ha verklighetsförankring. Skulle jag skriva en fortsättning på Vackra människor skulle jag börja med att fundera ut en lös historia från början till slut, lista olika nyckelscener och sen dela in romaner i akter. Jag skulle vara noga med att göra rollfigurerna realistiska och tillräckligt olika varandra och jag skulle antagligen bestämma mig för att skriva ett visst antal tecken fem dagar i veckan. Den feministiska handboken "Livet & patriarkatet" kom ut 2016 och baserar sig delvis på bloggen, delvis på mina egna upplevelser och delvis på smarta saker om feminism andra sagt. Jag (och min förläggare) ville att det skulle bli en enkel och kul bok om feminism, full av argument att använda när någon till exempel är emot en jämställd föräldraledighet eftersom "familjerna ska få välja själva". Många kom fram och sa att det var "modigt" av mig att skriva den här boken. Tolkar det som att jag berättar liiiite för mycket om mig själv i den. L&P skrev jag ganska snabbt. Minns att jag listade ett antal ämnen och rubriker jag ville ta upp och körde. Det var som att skriva jättemånga, långa blogginlägg. Det som gjorde mig extra glad var att den sålde bra i Sverige och Denise Rudberg rusade fram till mig på Gotland och ropade: PEPPE ÖHMAN, jag älskade din bok! Hösten 2017 kom min första barnbok (på den står "Peppe Öhmans första barnbok" har ej skrivit det själv!) "Monster på toaletten och andra historier om KimDet är den enda av mina böcker som översatts till finska. Jag hade INGEN aning om hur man skriver en barnbok, men ville att huvudpersonen skulle vara könsneutral. Jag ville också att den skulle vara mer kul för barn än imponera på litteraturkritiker. När jag skickade in historien tyckte förlaget att den var för kort så jag skrev fyra historier till. Samtliga baserar sig på diskussioner jag haft med Vidar. Oerhört kul att skriva dem! Samma höst kom reseguiden "Mitt Los Angeles" som är en personlig guide till LA. Jag älskar ju Los Angeles väldigt mycket och det är med all min kärlek jag avsöljar om mina älsklingsställen, hur man ska köra, var det lönar sig att bada, äta, cykla och what not. Här började jag med att dela in staden i stadsdelarna jag själv gillade att visa upp för våra gäster. Det var superlätt att lista platser i Santa Monica, Venice och West Hollywood, men lite svårare i till exempel Little Tokyo och Koreatown som jag inte hänger i varje dag. Där krävdes det lite research. Körde runt en hel del i stan under tiden jag skrev boken. Tycker att slutprodukten blev riktigt bra. Står helhjärtat bakom alla de drygt 200 tipsen. Några månader senare, i januari 2018, kom boken The Diamond Year, ut. Här jobbade jag som medförfattare till Hannah Widell och Amanda Schulman och hjälpte dem att få styr på boken som till stor del baserar sig på podden Fredagspodden. Just nu skriver jag på en roman (jag skrev mer om mitt arbetssätt här), men har också skrivit råmanus till en hästbok för 9-12 åringar. Det var min förläggare som kom på idén att jag skulle skriva en hästbok för barn (antagligen efter att jag lagt ut tusen hästbilder och kärleksförklaringar till de här djuren på Instagram) och den gjorde jag väl med som med Vackra människor. Jag bestämde mig för att den skulle utspela sig under en vecka och skrev sedan på utan att riktigt veta vad som skulle hända eller vilken ålders personer jag skrev för. Det tog ändå inte länge innan historien tog form. Kom ihåg många kul minnen från egna ridlägerveckor. Jag ska ta tag i redigeringen i höst och tror att jag då kommer att ha mycket nytta av den andra boken jag skriver på. Rent tekniskt alltså, inte alls innehållsmässigt. Min förläggare sa förresten att det är bra att skriva många böcker, man lär sig mycket om att skriva böcker på vägen. Jösses så långt det blev, orkade någon läsa ända hit? Nu när jag skriver på bok nummer sju och åtta har jag förresten utan att skämmas börjat presentera mig som journalist och FÖRFATTARE.

Kugge · 6 years ago
Kul att läsa, det här är ett ämne jag ALDRIG tröttnar på. Har du förresten testat Scrivener? Klarar mig själv inte utan det! Ska nog skriva ett inlägg om det. Och fastän jag "bara" skrivit en bok brukar jag presentera mig som frilansjournalist och författare – för jag tycker faktiskt att en ska få kalla sig det när en blivit utgiven. Dessutom har jag bok två, tre och fyra på datorn i diverse format, heh!

Peppe Öhman · 6 years ago
Har testat Scrivener, men det kändes inte som min grej. Kanske jag bara inte hade tålamod att lära mig det ordentligt. Har TYDLIGEN aldrig strävat efter så mycket struktur i mitt skrivande utan bara kört på. Och JA herregud, författare är ingen skyddad titel, tycker att den som känner sig som en får kalla sig det vare sig man blivit utgiven på förlag eller inte. Jag vet inte vad jag själv haft för hang ups på att inte vara fin nog att bli kallad för det.

Linda · 6 years ago
Jobbar på min första bok nu...så älskar sådana här inlägg!

Peppe Öhman · 6 years ago
Åh vad spännande! Vad ska den handla om? Hur långt har du kommit? Skriv och berätta gärna om din process.

Frusnygg · 6 years ago
Skriv hur långt som helst, det är superintressant. Olika författare har ju lite olika teknik. Väldigt roligt och lärorikt att läsa om hur andra gör.

Peppe Öhman · 6 years ago
Vad roligt att du säger så!

DDT · 6 years ago
Klart att vi orkar läsa! Även om jag troligtvis aldrig kommer att skriva en bok själv, tycker jag att det är enormt roligt att läsa om hur andra gör.

Peppe Öhman · 6 years ago
Hjärta hjärta hjärta!

Ulrika · 6 years ago
orkade SJÄLVKLART läsa ända till slutet. är så inne i detta och så fascinerad av skrivprocesser. (har för övrigt hållit skrivkurs men aldrig gått en, men håller helt med dig, tror de är bra och kul för alla. kan diskutera detta hantverk FOREVER). så bara mer och mer om ditt skrivande. älskar folks inlägg om sitt skrivande som löpare gillar såna här lopprapporter eller flashbackknarkare gillar såna här tripprapporter. tycker du är så produktiv, saklig, inspirerande och kompetent!

Peppe Öhman · 6 years ago
Ja men verkligen, att diskutera hantverk är så kul och så givande! Och tack för fina ord! Blev GLAD.

Alla mina böcker - Livet & LA · 6 years ago
[…] böcker. Jag blev väldigt glad när jag tänkte visare på det. Att jag fått chansen att skriva böcker och åtminstone delvis kan försörja mig på det. Det är ju inget mindre än en DRÖM! Så […]

Peppe Öhman

Peppe Öhman

Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.