Gifta sig, skilja sig, gifta sig

6 years ago

Igår satt Magnus utan hörlurar och klippte podd. Poddarna pratade om bröllop och förlovningar och det slog mig att jag jag inte blivit bjuden på bröllop på några år nu. Mina vänner skiljer sig eller ordnar fester för att de varit gifta i tio år. Magnus och jag gifte oss sommaren 2009 ute i skärgården. Vi läste upp varsitt litet tal för varandra nere vid havet och åt sedan middag med ungefär 70 personer. Folk höll roliga tal och jag kände en så stor kärlek gentemot våra vänner. Skrattade och skrattade OCH hade dagen innan fått veta att jag var gravid. Panikblandad glädje. Dansade hela natten. Det var på många sätt den bästa festen i mitt liv. HITTILLS alltså. Samtidigt kan jag tycka att äktenskap som koncept är ganska förlegat. Däremot älskar jag det ceremoniella i att ordna en kärleksfest. Om det är någonting som är värt att firas måste det ändå vara kärleken. När min första goda vän gifte sig och vi ordnade möhippa var en av den blivande brudens uppgifter att gå runt på stan och samla ihop tips på hur hon ska få sitt äktenskap att hålla. En australiensare på spårvagnen sa "Pretend you like sport".  Då tyckte jag att det var så himla roligt sagt. Idag när jag tydligen förlorat mitt sinne för humor, nja. Mitt bästa tips idag är att unna varandra att ha det bra och anstränga sig för att det ska bli så. Ni då, är ni gifta? Kanske skilda? Ni som inte är det, varför vill ni inte gifta er? Ni som gift er, skulle ni ändra något på ert bröllop om ni kunde gå tillbaka? Och ni som är skilda, vill ni gifta om er? Hur får ni ert (ponetinella äktenskap) att hålla? (Tänker att vi kör om festen sommaren 2019).

Mia · 6 years ago
Ogift. Helt enkelt för att det ursprungligen handlat om att hålla kvinnor omyndigförklarade. Först i pappans ägo, sedan mannens. Spännande nog så är mina mest feministiska vänner samtliga gifta.

Peppe Öhman · 6 years ago
Håller med, men tänker att institutionen kan förändras. Här i USA är många av mina vänner gifta pga av visum medan andra (som vi( ville ordna en kärleksfest.

Kira · 6 years ago
Gifta i fem år, tillsammans i 11 år. Vi förlovade oss en mörk januarikväll, var gifta två veckor senare (det var lite brottom med visumansökan, men förstå mig inte fel, vi var nog genuint förälskade och är fortfarande det). Vi hade endast familj närvarande på vårt lilla, men väldigt mysiga och fina bröllop. Men önskar att vi kunde ställa till med en riktigt hejdundrande fest för vänner någon vacker dag.

Peppe Öhman · 6 years ago
Låter som en väldigt fin dag! Hade inte tänkt så mycket på hur mycket lättare det var att ta Magnus med till USA eftersom vi var gifta än om vi inte hade varit det förrän vi satt igåpng visumansökningarna. (hemsk mening, förlåt)

Karin · 6 years ago
Skall gifta mig i sommar med mannen jag har två barn med. Delvis av pratiska orsaker då han är rätt mycket äldre än mig och om han skulle kula vippa så skulle jag och barnen ha rätt att bo kvar i vårt hem (jag skulle inte vara tvungen att köpa ut hans vuxna barn). Men känner nog alvaret i saken, att man lovar varandra att finnas där även när det är tungt och skit och så.

Peppe Öhman · 6 years ago
Kommer garanterat att bli en fin kärleksfest!

Peppe Öhman · 6 years ago
så fint! kom hem efter fest på stan,, läste detta och blev lite fuktig i ögat.

Monika · 6 years ago
Alltså äktenskap känns nog ganska rimligt eftersom vi kommer från två olika länder och bor i ett tredje. Alla tre länder är kaveris, men man vet fan inte vad som händer i framtiden. Eller vi kanske flyttar till nåt udda ställe plötsligt. Då tänker jag att det underlättar om man är gifta. Har faktiskt varit fem före att fria länge ren (igår t.ex. men bangade ur haha), så läskigt ändå att få tummen ur! Jag har nog ändå fattat att det inte måste vara perfekt, en vanlig vardag funkar också, men något litet extra kunde det ju få vara. Hur gjorde du, har du nåt tips?

Peppe Öhman · 6 years ago
Nu vill jag vet vilka länderna är!!! Tyckte själv att det var skitläskigt att fria, tvingade ur mig "vill du gifta dig med mig" en söndag i februari 2009.

Monika · 6 years ago
Inget mer exotiskt än jag från Finland, han från Frankrike. Och så bor vi i Sverige nu. Med Trump och Brexit i färskt minne så känner iaf inte jag att man kan känna några garantier för att typ visumfriheter och fri rörlighet inom EU kommer finnas kvar för alltid. Tack för att du svarar på kommentarer, tycker det är mycket trevligt. Upplever att inte alla bloggare tar sig tid att göra det, så heja dig!

Peppe Öhman · 6 years ago
Bra kombo av land ändå. Inbillar mig att det är lättare att bo i ett tredje land och inte i den ena hemland. Men jag kan ha fel såklart. (försöker verkligen svara på alla kommentarer, men misslyckas ibland. Ber om ursäkt för det!)

Steph · 6 years ago
Gifta. Sedan 3,5 år, tillsammans sedan litet på nio år. Jag skulle absolut välja att gifta mig på nytt med samme man om möjligheten gavs. Före jag gifte mig var jag i många år rätt anti-giftermål, jag tyckte att det var en fånig sak där det alltid var fråga om huruvida pappas mosters faster skulle bjudas på bröllopet och kvinnan skulle ta mannens efternamn etc etc. De bröllop jag hade varit på hade i många fall varit opersonliga och för stora. Så kom den dagen när vi mitt i allt bestämde för att gifta oss. Målet var att ha ett rätt litet, enkelt bröllop, där det var viktigare att folk trivdes än att det var snofsigt. Vi bestämde oss bland annat för att ha efterfesten på vår stuga, bara för att göra det mysigare och mer intimt. Det jag minns mest från vår dag är hur jag natten före bröllopet sov tre timmar och sedan vaknade med en alldeles kolugn känsla i magen, för det var bara så rätt. Resten av natten läste jag en bok. Från kyrkan minns jag hur hela världen försvann när jag såg min man stå där framme. Ingen annan och inget annat betydde något just då. Jag skulle absolut göra om det, när som helst. När vi betalade bröllopet själva bjöd vi precis de gäster som vi ville, vi gjorde det precis så som vi ville det och struntade i folks goda råd. Och jag tror det är det bästa man kan göra när man ordnar ett bröllop. Det som förändrats efter att vi gifte oss är att jag insett att jag har en man som antagligen också kommer att finnas där imorgon. Det betyder inte att jag inte skulle respektera honom, han är ju det finaste i mitt liv, men tilliten och tron på den andre, de är i en helt ny klass.

Peppe Öhman · 6 years ago
Så fint beskrivet! Att du var alldeles lugn och säker (min kusin som är folkskydd ville först inte gifta sig eftersom han var så rädd för att svimma framför alla i kyrkan).

Johanna · 6 years ago
Har nu snart varit gifta i tre år. Vi gifte oss efter 4 år tillsammans, vi var då båda lite över 20 år. Vi ville gifta oss för att vi redan i ett ganska tidigt skede bestämt att vi verkligen vill satsa på vårt förhållande, så ett äktenskap kändes som en naturlig del av det. Mina bästa tips för ett lyckligt förhållande är ganska simpla. Pussas i köket varje dag. Skicka gulliga meddelanden åt varandra. Ta reda på vad din partner uppskatta för kärleksuttryck (ex. kramar, uppmuntran, tjänster, tumistid....) och försök ge av det. Drick kvällste tillsammans. Och sen håller jag definitivt med om att unna varandra saker, sovmorgnar, träningspass, kompishäng... Är på riktigt så lycklig över att va gift och älskar min man så himla mycket!

Peppe Öhman · 6 years ago
Bra tips! Att verkligen anstränga sig för att relationen ska vara bra också i vardagen.

emma · 6 years ago
Jag är gift pga helt pragmatisk då jag behöver trygghet att veta om vi kolar vippen så ärver vi varandra nu när vi har bostad och ungar ihop. För mig var det det största skälet, sen älskar jag min kille givetvis men det gjorde jag som sambo också. Festen var det roligaste någonsin, vi bestämde precis allt, har mycket åsikter om hur jag inte vill ha det hehe. Är ateist så vi gifte oss i rådhuset några månader tidigare med våra närmsta vänner som vittnen. På bröllopsdagen "veg" min bästis oss, den ceremonin glömmer jag inte, hade en urtjusig klänning från Marimekko, inga ungar var bjudna, endast nära familj och massor, massor av vänner. Alltså för mig var det festen som var det viktiga, inte bröllopet i sig, bra musik, dricka, mat och alla våra vänner, korta tal så att ingen somnade och mycket skratt, skulle gärna ha fest igen, bästa grejen!

Peppe Öhman · 6 years ago
Låter som ett perfekt bröllop. Så fint att din bästis veg er.

Johanna · 6 years ago
Inte gift än men vi vill, ska bara hitta tid, ork och pengar..haha. Jag friade på vår tvåårsdag, två veckor innan Nils föddes (han fyller tre i morgon). Har alltså varit förlovade drygt tre år, och jag hoppas att vi kanske tar tag i detta till nästa sommar. Eller sommaren därefter? Den som lever får se... Vi vill gifta oss allra mest för att det känns så sjukt roligt att ha en stor fest där alla ens olika människor får lära känna varann, att de liksom binds samman av ett gemensamt minne. Också för att det känns fint att fira kärlek som du skriver, och att lova att vi vill satsa på varann i både ups and downs. (Även om jag kan tycka att det är ett "större beslut" att skaffa barn tillsammans, i och med att vi har Nils och alldeles snart ett till barn känner jag att vi redan lovat varann att göra allt vi kan för att behålla detta härliga som är vår relation och vårt gemensamma liv. ) Sen finns det ju också praktiska anledningar att vara gift, inte minst när man har barn ihop. Men främst: KUL GREJ. Kan också känna att själva formen är förlegad och gillar inte alls den historiska grejen med att kvinnan blev "mannens", men tycker nog att det går att ha en modernare take på det precis som med så mkt annat i samhället. Tiderna utvecklas lyckligtvis. Stör mig dock på uttryck som "nu får du kyssa bruden" och liknande. Och OBS kommer absolut gifta oss borgerligt eftersom vi inte är troende.

Peppe Öhman · 6 years ago
Tycker att det är så coolt att du friade

Erika · 6 years ago
Jag, eller vi dåra, är gifta! Obotlig romantiker i grunden om än mera modern och pragmatisk på ytan. Kände som du att fira kärleken är väl det bästa man kan fira! Ville gifta mig innan vi fick barn för att bröllopet skulle få vara den största dagen i mitt liv. Plus att det juridiskt är att föredra att vara gift när man har barn. Sen gick det en månad och jag var gravid. Det var väldigt ”by the book” hehe... Skulle inte ändra något med vårt bröllop! Det var för 5 år sedan på Färingsö (där vi också bor nu) i ett rött hus med vita knutar och höns i trädgården och Mälaren intill. Det var september men solen gassade och jag var baraxlad hela dagen och kvällen. Vi badade i sjön och hängde i bastun och åt tårta utomhus under stjärnorna. Det var exakt ett sånt bröllop jag ville ha :)

emma · 6 years ago
Tänkte tipsa om en artikel i DN som jag tyckte var bra angående det där med att vara gift/i relation for ever. https://www.dn.se/livsstil/sa-haller-ni-karleken-vid-liv-i-en-lang-relation/

Kajsa · 6 years ago
Jag är inte gift för att jag inte har någon att gifta mig med. Men hoppas innerligt att få göra det någon gång och tycker att äktenskapet är rätt viktigt. Bl.a. för att visa för varandra och andra att man menar allvar. Och naturligtvis för den juridiska aspekten, i synnerhet om man har barn.

Sanna · 6 years ago
Jag är frånskild och tillsammans med en man som också har varit gift tidigare. Vi har varit tillsammans i fyra år men har inga planer på att gifta oss. En av huvudanledningarna är detta sjukt oromantiska: vi tjänar båda två så pass mycket pengar att om vi skulle gifta oss skulle vi behöva betala extremt mycket mer i skatt. Alltså, mer än vi har råd med. Jag är ändå en stor förespråkade för att betala skatt, men här i USA får man ju liksom ingenting för det? Ingen sjukvård, utbildning eller infrastruktur. Det går ju bara till typ militären och till skattelättnader för de riktigt rika. Aja, nu var det ju inte det den här kommentaren skulle handla om. Är i övrigt absolut för idén om att fira kärleken!

Sofia · 6 years ago
Vi har varit gifta i 6 år, tillsammans i 11 och vi har snart tre barn och två katter. Att gifta sig kändes som ett naturligt steg då och jag har inte ångrat mig. Festen skulle jag kanske ha planerat lite bättre (dekorationer, fotograf och sånt), men det var en rolig fest med alla våra nära och kära! Visst är det tungt ibland då man knappt hinner prata med varandra, småbarnslivet tär på vem som helst! Men aldrig att jag skulle välja bort min man! Barnen gör att man vill kämpa lite extra (vi kommer båda från skilsmässofamiljer) och vi är faktiskt ett bra team bara vi tar oss tiden att vara tillsammans. Kommunikation och att unna varandra att ha roligt och få en paus ibland är nog det viktigaste för att hålla ihop!

SaraJ · 6 years ago
Vi har varit gifta i 10 år i sommar. Och det skall vi fira med tumis-resa och informell fest. Hade nog aldrig föreställt mej att jag skulle gifta mej OCH byta namn innan jag träffade min man. Men så gick det och det kändes så rätt! Mitt råd är att ta det lugn och inte bli i panik om allt inte är rosa moln hela tiden. Ibland är det havregrynsgröt... Speciellt under småbarnsåren. Värdesätt den andra och försök visa det ibland!

Jessica · 6 years ago
Gift. Har aldrig drömt och klänningar eller att skrida fram i nån kyrka, men gillar bling så ringen var kul. Gifte oss själva i rådhuset i hemlighet när vi varit tillsammans i 13 år. Själva pga ville inte ha uppmärksamhet av andra. Av juridiska skäl och jag vet att man kan reda ut juridiken utan att vara gift, men det verkade så jobbigt och är lat. Sen var det lite crazy kul att dra iväg själva till en annan stad, hetshandla kläder till vigseln, trilla in i rådhuset, köpa bakelser (ingen champagne pga gravid med andra barnet) och fnissa runt tillsammans på gatorna hela kvällen. Vänner krävde fest efteråt, lovade dem det, men det blev förlossningar och renoveringar som kom i vägen. Så den karamellen har jag kvar och kan plocka fram om jag/vi blir sugna. Nu är det visserligen 9 år sedan vi gifte oss (haha) så vännerna har glömt före längesen, men ibland är det nån som påminner. Kanske nästa år? En 10-årig bröllopsfest? Eller så drar vi själva till NY äter bakelser och dricker champagne? Hälsningar, Egoistisk latmask med fin ring

Åsa · 6 years ago
Ogift med samma man sedan 20 år. Vi har en tioåring ihop och allt tyder på att vi kommer att fortsätta välja varandra varje dag i fortsättningen också. Är helt ointresserad av giftermålet som sådant, utan jobbar på att ha ett gemensamt lyckligt liv. Kanske är det pga självständighetstänket eller för att jag ogillar konventioner och måsten, men ”Enighet i stort, frihet i smått, kärlek i allt” lärde en klok kvinna mig en gång och det försöker jag anamma.

Jessica · 6 years ago
Jag reagerar på att så många är gifta som kommenterat. Jag är själv ogift men sambo sedan 8 år. vi är helt enkelt för oromantiska för att förstå vitsen. Ibland tänker jag att jag vill gifta mig för att det ska 'bli på riktigt" men sen tänker jag på alla skilsmässor och då verkar det ju kvitta om man är gift eller sambo. Mina bästa tips har jag fått av min mormor o morfar (gifta 60+ år), det är "respektera varandra och gräla inte". Mitt eget tips är att ha ett eget liv och försöka att inte bli beroende av varandra, det vill säga ordna livet så att man kan göra slut när som helst, men att man håller ihop för att man vill det och inte pga praktiska skäl. (Och min brorsas tips är värt att ta med: "skaffa inte barn för att rädda ett förhållande, är det inte bra från början blir det inte bättre av sömnlösa nätter"

Anna La · 6 years ago
I juni har vi varit gifta i 15 år. Mig ger det trygghet, speciellt juridisk. Vårt bröllop var som vi var då, nu skulle nog speciellt gästlistan vara annorlunda. Vi var också såpass unga att vi inte kände jättemånga måsten, vilket var skönt.

Alexandra · 6 years ago
Jag skrev ett inlägg som svar! :) https://avalexandra.com/2018/03/24/ett-lyckat-aktenskap/ <3

Peppe Öhman · 6 years ago
Håller verkligen med dig om att symboliken i att en pappa ger en över till en man är ganska sunkig.

Peppe Öhman

Peppe Öhman

Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.