öknen, how i love you

Eftersom det var fredag tog det oss drygt fem timmar att komma ut ur stan och köra till Josua Tree, en resa som utan trafik skulle ta runt tre timmar. Men det gick bra. Vidar och Majlis sov medan Maggan och jag lyssnade på podcaster och gjorde carpool karaokes. Sen kom vi fram till Vilda västern. Vi hade hyrt ett hus mitt i öknen. Det var tyst, kallt, kolmörkt och så mycket stjärnor på natten att man blev yr av att kolla upp. Mycket skönt för en nyhetsstressad hjärna. Älskar att man bara kan köra iväg på en liten helgresa och komma till ett helt nytt sorts landskap. På lördagen gjorde jag misstaget att skriva på Facebook skrev jag att jag var intresserad av protesten på LAX, det ledde till att hela mitt flöde bara handlade om folk som protesterade mot att presidenten förbjudit folk från vissa länder att flyga in i landet. Jag blir så illa berörd av rasismen och samtidigt så berörd av hur människor står upp för varandra. De protesterar och donerar och demonstrerar och hjälper. Snyft. Går omkring med tårar i ögonen. Därför var det lite skönt att befinna sig en bit ifrån allt. Vi hängde i den inhägnade trädgården, som för övrigt var ett paradis för leksugna barn och hundar, åkte in i parken och hajkade lite. Höll tummarna för att ingen av ungarna skulle bryta något ben när de klättrade omkring på klipporna. Önskar att bilderna gjorde rättvisa åt hur otroligt vackert det är i den här nationalparken, men ni får arbeta med det ni får här. På kvällen åt vi pizza eller fisktacos och drack lite vin, kollade på film, spelade fussball och pingis, tog filtar och lade oss i solstolar och kollade på stjärnorna, lyssnade på prärievargarna och skrattade åt enkla skämt. Så fruktansvärt välgörande. Sista dagen, det kändes som om vi varit bortresta i ungefär en vecka, samlade vi ihop alla matrester och gjorde en picknick av dem. Sedan satte vi oss i bilarna och åkte ut till en utkikspost i parken. Där kunde man se ner över Coachella Valley, Palm Springs och några snötäckta bergstoppar. Det blåste som fan, men vi lyckades lokalisera ett vindskydd där vi åt vår matsäck. Nu är vi tillbaka i Los Angeles och det verkar bli lite varmare här. Jag är väldigt illa berörd av regimen i det här landet, ska prata mer om det i podden. Bilden ovan: Sa jag att det var blåsigt?