Fredagslänkar den 12 november 2021

2 years ago

Fredagslänkar den 12 november 2021

Jag vill börja med att tacka alla er som betalar 5 dollar i månaden för det här nyhetsbrevet. Ni är inte bara fina personer, ni är också framtiden! Läs vidare så förklarar jag mer.

En aha-upplevelse jag fick när jag gjorde min master på USC var hur otroligt smarta människor det finns i USA. Det är ju lätt att dras med bilden av amerikanen som en person som äter bacon tre gånger om dagen och tror att Europa är ett land där Paris är huvudstaden. Bland USA:s 330 miljoner människor finns säkert den här personen också, men många är intelligenta som bara den. En jag beundrar extra mycket är journalisten Kara Swisher, hon har ett fruktansvärt bra nyhetsbrev och snackar bland annat i poddarna Sway och Pivot. Ja, och så intervjuar hon folk som Elon Musk och Mark Zuckerberg framför publik ibland. Det går inte att ha hennes jobb och vara en medelmåtta (speciellt inte om man är kvinna och gay). Nästa gång någon frågar mig om vem min professionella förebild är ska jag säga Swisher.

I det senaste avsnittet av Sway diskuterar hon The Metaverse med forskaren Jaron Lanier (som aldrig satt sin fot på sociala medier själv), som också kallas “The Godfather of Virtual Reality”. De pratar om hur själva affärsmodellen med sociala medier är dömd att leda till psykisk ohälsa och våld, men att det finns ett sätt att komma runt det, nämligen prenumerationer. Samma tema har varit uppe i podden tidigare, då intervjuade hon Sridhar Ramaswamy som efter 15 år på Google sade upp sig och grundade Neeva, en sökmotor som användarna prenumererar på istället för att betala med information om sig själva. Gällande sociala medier föreslår Lanier också där en prenumerationslösning. Han använder begreppet data dignity och drömmer om en plats där vi betalar istället för att själva vara produkten. Det här är ju intressant i och med att Twitter testar en prenumerationsmodell.

En annan bra podd om framtidens sociala medier är avsnittet History of Tomorrow i podden On the Media. det handlar om hur Mark Zuckerberg, Elon Musk, Jeff Besos osv läser sci-fi-litteratur för att få inspiration till framtida teknologiska lösningar. När man har pengarna och programmerarna, men fantasin inte räcker till. Mycket bra och kul avsnitt!

För övrigt tycker jag det är lite deppigt att världens rikaste människor gör allt för att slippa leva i verkligheten på jorden, de bygger virtuella världar och raketer som ska ta dem upp i rymden.

Men nu över till länkarna.

Som alla vet är klädindustrin en av de största miljöbovarna (tillsammans med köttet). Lyckligtvis flyttar designers online. Nuförtiden går det bra att klä sig snyggt i t.ex. Roblox och snart i The Metaverse antar jag.

Vem sa att Tiktok bara är dumheter? Den här tonåringen visade en signal med handen som hon på Tiktok lärt sig betyder att som betyder att hon är i fara, utsätts för våld och behöver hjälp.

En fertilitetsklinik blandade ihop bebisar. Tre månader med em baby som biologiskt sett hade andra föräldrar. Det hela slutade med att föräldrarna bytte barn och stämmer nu kliniken.

Brukar ni skicka tillbaka maten ni är missnöjda med på restauranger? Regeln är ungefär så här: är det något fel på maten är det alltid okej att skicka tillbaka den, men ät inte upp hela portionen och klaga efteråt i hopp om att få pengarna tillbaka.

På tal om mat, jag antar att EU är lite striktare (ELLER?), men ekologiskt i USA är tydligen mest ett argument för att få folk att köpa och gärna betala lite mer.

Det vanligaste sättet för vuxna män att skaffa nya vänner är genom att börja podda med dem. Vet inte om det här är ett tips eller en varning.

En förklaring av begreppet drop shipping (var nytt för mig).

Övervakningskameran, Facebook-grupper som begränsar sig till ett fysiskt grannskap och såklart appen Nextdoor skapar ett övervakningssamhälle som inte alls passar in i amerikanens längtan efter frihet.

Öva dig på att säga nej.

Ni har kanske koll på opioidkrisen i USA. Om inte vill jag varmt rekommendera boken En amerikansk epidemi av journalisten Jonas Cullberg. Och så kan ni kolla på dramaserien Dopesick med Michael Keaton i huvudrollen. Väldigt bra.

En gång om året

2 years ago

En gång om året

I mars kommer min nästa bok ut! Det är en roman som handlar om en kvinna som lever i ett ganska bra äktenskap med en man. I familjen finns också hans döttrar från ett tidigare äktenskap och en ex-fru som har svårt att släppa greppet. Det finns inga större problem i relationen utan det vanliga oavlönade hushållsarbetet och det emotionella jobbet. Huvudpersonen känner att hennes behov alltid kommer i sista rum. Till slut löser hon det genom att skaffa sig en älskare som hon träffar en gång om året. Det här ger henne tillräckligt med energi och glädje för att trivas i sin familj. Sen händer en massa grejer.

Boken utspelar sig i Stockholm, Helsingfors och Los Angeles.

Här kan du läsa mer (tack Ellen som var en tidig läsare och hjälpte med presentationstexten. Förlåt Ellen för att du var tvungen att läsa en så tidig version, den är mycket bättre nu).

Olika samhällsklasser i skåpet

2 years ago

Olika samhällsklasser i Skåpet

Skåpet ligger ju ute! I veckans avsnitt talar vi om klass och klassresor och överklassjälvförtroende. Om hur det är fint att ha gjort en klassresa nerifrån upp, men inte motsatsen. Om vad medelklassen egentligen är. Jag kom på mig själv med att tycka att det är lite läskigt att prata om klass. Varför är det så? Det är ju extremt viktigt att se samhällsstrukturer och hur vissa människor får ett försprång i livet redan från födseln.

Själv klassar jag mig som någon slags medelklass. Övre medelklass? Mediamedelklass? Med någon form av kulturellt kapital, men inte ekonomiskt kapital från födseln. Var ligger ni på klasskalan?

En helg i festliga tecken

2 years ago

En helg i festliga tecken

Helgen som gick fyllde Majlis äldsta vän Everly 5 och en av mina nära vänner 45. Båda firade hemma med kompisar, den ena med utomhusvisning av Paw Patrol-filmen och den andra med champagne och mycket dans. Men vi börjar med Everly. Hennes föräldrar hade bjudit båda Everlys och sina egna kompisar. Ett framgångsrecept för barnkalas om ni frågar mig.

En helg i festliga tecken
En helg i festliga tecken

Föreställ er en popcornmaskin, en hörna med möjlighet att måla tavlor av enhörningar och sen ostbricka och pizza och tårta. Kul skvaller om skådespelare med skådespelare (Everlys pappa jobbar med film) och på alla sätt avslappnat och trevligt. Vi gled hemåt redan vid åtta och somnade framför The Morning Show, som tyvärr börjar tappa det. Uselt avsnitt.

En helg i festliga tecken
En helg i festliga tecken
En helg i festliga tecken

Följande dag träffades vi och åt uppresterna från födelsedagsfesten och sedan var det dags för mig att åka på fest. Svängde via Frida som hade bjudit in sin frissa och när vi var fina i håret tog vi en Uber igenom Hollywood (är aldrig i Hollywood på kvällen så det var mycket exotiskt för mig) hem till vår kompis Karin som ordnade födelsedagsfest.

En helg i festliga tecken
En helg i festliga tecken
En helg i festliga tecken

Jag önskar att jag hade tagit fler bilder så jag kunde visa er, men det var helt enkelt för kul för att jag ens skulle tänka på att fota. Jag pratade hästar hur länge som helst (planen är nu att åka till Montana i vår och bo på en ranch) och sen dansade vi till så hög musik att grannarna ringde efter polisen som dök upp och bad oss dämpa oss lite. Någon föreslog att vi skulle åka vidare på fest med Machine Gun Kelly, men eftersom vi är medelålders och klockan var två åkte vi hem istället.

En helg i festliga tecken

Fredagslänkar den 4 november 2021

2 years ago

Fredagslänkar den 4 november 2021

Pressbild från Norstedts. Min kompis Annamaria Zunino Noellert har tagit den.

Jag håller på med den andra redigeringsrundan av min roman och börjar äntligen känna att den kanske blir en läsbar bok. Det är ju goda nyheter för Norstedts som planerar att ge ut den. Under skrivprocessen har jag som vanligt tänkt på varför jag utsätter mig för detta. Att skriva en bok tar jättelänge, det är jobbigt, jag känner mig ofta otillräcklig, jag oroar mig över att alla ska tycka att min text är usel, skäms över att jag fått för mig att just min berättelse är viktig nog för att publiceras och tusen andra saker. Inte minst att det är skittråkigt att läsa sin egen text flera gånger om. Ändå skriver jag på. Det här är min nionde bok.

På Facebook finns det en grupp som heter Skrivgäris med drygt 8000 medlemmar där folk snackar böcker och skrivande, tipsar om skrivkurser och berättar om manus de skickat in, refuseringar och publiceringsbeslut. Det är en mycket fin gemenskap och jag tänker ofta på hur många det är som inte bara vill skriva, utan också bli utgivna. Tror ni att det kan förklaras genom efterfrågan och utbud. Det är svårt att bli utgiven och då är det extra intressant? Eller är den fysiska boken ett bevis på att vi och våra historier existerar? En form av bekräftelse om att våra tankar är viktiga? Jag vet inte, men tar gärna emot svar, analyser och rena killgissningar.

På tal om att skriva vill jag varmt rekommendera podden Pivot med Kara Swisher och Scott Galloway (som min vän Niklas ursprungligen tipsade mig om). Mycket bra snack om teknik och ekonomi, på ett kul sätt! I fredagens avsnitt talar Swisher om hur hon skriver (för det gör hon).

Tack för att du prenumererar på det här nyhetsbrevet! Det kostar ynka 5 dollar i veckan och på köpet får du också Magnus och Peppes podcast. Det är fint att du är en person som betalar för innehåll. Stort tack!

Jag kan bli så fruktansvärt trött på aggressiviteten i amerikansk politik. För många är det som att partiet de inte röstar på är fienden eller det värsta motståndarlaget i en sport man gillar. Att den person som leder partiet är en ofelbar guru, inte vara en demokratiskt vald representant av folket. Let’s go Brandon. Hu vad cringe.

Cars don’t kill people, people kill people. Eller? Allt fler människor i demonstrationer blir skadade av bilar som kör in i folkmassan.

Det finns mycket som kan förstöra en vänskap, skepticism till vaccinationer, politiska ideologier och det som den här artikeln handlar om: Pyramidspel.

Ni vet ju hur mycket jag avskyr Facebook, men likt ett besvärligt ex lurkar jag i bakgrunden och läser Zuckerberg. Tyckte den här texten om den väldigt tråkiga och platta estetiken kring Facebook, The Metaverse och The Z själv. Det vore verkligen uppfriskande med en excentrisk miljardär bland alla tråkiga gubbar.

Jag vill bara säga att jag gillade och följde Pete Davidson långt före Kim och ni gjorde det, men det är väl ingen som tror mig. På tal om fuckboys så skriver Hannah Fahl en kul krönika om hur offentliga kärleksrelationer gått från att ha varit svala till att ni vara kaotiska.

Jag blir på så gott humör av världshaven och deras invånare. Visste ni att valar äter (och bajsar) tre gånger så mycket som man trott förut och att detta dessutom är goda nyheter.

Det finns verkligen ingen orsak att äta kött dagligen (knappt varje vecka), men om det gör beslutet att gå över till en växtbaserad diet så äter du mikroplast när du äter kött. Om du struntar i mikroplasten (den finns ju ändå överallt. Vi till och med andas mikroplast) kanske den här artikeln om hur illa köttindustrin behandlar sin personal få dig att dra ner på biffen. Ja och så var det ju det där med att det sannolikt den industrialiserade djurhushållningen som kommer att skapa nästa pandemi.

Men nu släpper vi det och går över till veckans rekommendation. Dopesick med Michael Keaton i huvudrollen handlar delvis om opioidskandalen (som skördar enormt många liv i USA varje år) och om en läkare på en liten gruvort. Mycket bra!

Mina smycken, dina smycken

2 years ago

Mina smycken, dina smycken

Snart tappar träden på vår gata sina löv. Inte palmerna såklart, men de andra träden. Det är också avsevärt mörkare på kvällarna och svalare i luften. Idag sprang jag sent på eftermiddagen i bara 16-17 grader celsius. Nästa helg går vi också över till vintertid och då kommer solen att gå ner redan vid 17. Jag tycker att det är ganska mysigt med höst, men lite ljusare kvällar skulle jag inte tacka nej till.

Hur som helst är det trevligt att kunna använda tröjor och jeans igen. Och smycken. Jag tycker om smycken med historier. De flesta har fått av Magnus och de flesta har en historia. Ett örhänge högt uppe i örat piercade jag tillsammans med Cissan och Karin Jihde i New York för några år sedan, ett smycke gjorde en kompis här i LA som nu flyttat hem till Stockholm. Ringarna på mitt ringfinger är min förlovningsring, Magnus och jag köpte varsin ring (hans har nio små diamanter, min har bara en) i en affär på Kalevagatan, ormen ovanför köpte jag på eBay och när damen som sålde den insåg att jag bodde i Santa Monica cyklade hon hem till oss och överlämnade den. Ringen i mitten är ett samarbete mellan Blankens och I Am Eleni (den ena min bästis, den andra en kompis) och ringen på pekfingret fick jag i somras av Maggan. Den kommer från Maria Nilsdotter.

Jag ska visa fler med historier snart. Men ni då? Är ni personer som bär smycken?

Bruce, mel och magnus

2 years ago

Bruce, Mel och Magnus

Under fyra dagar förra veckan åt Magnus både middag och lunch med Bruce Willis. Mellan det hängde de på en filminspelning och sen fick Maggan skjuts hem i Bruces privatjet. Det är ju ändå ganska sjukt att sånt händer. Hur som helst, Magnus berättar hela historien (inklusive när Mel Gibson stiger in på restaurangen de sitter på) i det senaste avsnittet av Magnus och Peppes podcast.

I Skåpet pratar vi om äktenskap, vem som friade, när Per skrev ett romantiskt kärleksbrev till Cissan och hon totaldissade det. Om det är för svårt att skilja sig och såklart mycket mer. Inklusive superba tips i slutet! Skåpet ligger bland annat här.

Halloween i la 2021

2 years ago

Halloween i LA 2021

Ni som följer mig på Instagram måste vid det här laget vara ganska trötta på Halloween. Ärligt talat är jag det också. Så redo att städa undan pumporna och skeletten. Glömmer varje år bort hur tungt det är att gå på trick or treat med kidsen, så mycket folk och intryck och småprat. Alltså, det är såklart roligt också! Älskar att folk satsar så mycket, men jag är alltid dödstrött när vi kommer hem.

Halloween i LA 2021

Majlis hade klätt ut sig till en enhörning och Vidar var en Among Us-figur. Nu kommer barnskryt, men Vidde har sedan han var ganska liten en förmåga att välja dräkter som de större kidsen alltid blir imponerade av. För två år sedan var han DJ Marshmallow (som Magnus och jag till Viddes stora bestörtning var på samma bröllop som några veckor tidigare) och innan dess en figur som kallas Bendi. Bra populärkulturs-öra mor rälsen. På tal om det såg jag bara två gäng med The Squid Game-tema. Överraskande få.

Halloween i LA 2021

Får ganska många liknande frågor som DM på Instagram och tänker att ni kanske funderar på samma saker. Svaret på var folk förvarar alla sina husdekorationer är att husen är är enorma. Här bor några av LA:s rikaste personer och husen har mer än tillräckligt med förvaringsutrymme. Om det är ett enormt slöseri med polysterkostymer, svar ja. MEN i skolorna får man lämna in gamla dräkter som sedan delas ut följande år åt de som är på jakt. I FB-grupper som Buy nothing Santa Monica råder också mycket utbyte. Ja, folk designar också sina egna dräkter, allt kommer inte från Amazon.

Halloween i LA 2021
Halloween i LA 2021

Vi började turen med våra kompisar Corey och Sandra och deras dotter Everly och när de drog hem träffade både Vidde och Majlis andra kompisar. Väldigt mysigt att ungarna också känner folk i kvarteren.

Halloween i LA 2021
Halloween i LA 2021
Halloween i LA 2021
Halloween i LA 2021
Halloween i LA 2021

Sista svaren på frågorna och ett gott råd

2 years ago

Sista svaren på frågorna och ett gott råd

Det är lördag och dagen innan Halloween. Alla är mycket peppade, det är lite för varmt ute. Jag längtar inte efter höstrusket jag växte upp med i Helsingfors, men här får det gärna bli lite svalare nu. Hur som helst, här kommer några svar på frågorna.

1. Vilket är ditt favoritsnacks?
2. Du verkar så modig och frispråkig, blir du nångång blyg eller obekväm?
3. Vad är det bästa med att leva tillsammans med Magnus?

  1. Jag är inte så mycket för snacks, trots att jag bor i snacksens förlovade land, men äter chips och popcorn när det bjuds (eller till lunch när jag inte orkar laga nåt). Popcorn med cheddarsmak och basic chips. När det är körsbärssäsong äter jag så jag får ont i magen.
  2. Ja, det är klart jag blir blir obekväm ibland, men eftersom jag är så sjukt privilegierad på många sätt tycker jag att det är min skyldighet att säga till när folk är sexistiska och rasistiska. Men tillbaka till när jag blir tyst och blyg. Det måste nog vara när folk är jätterika och jag inte riktigt fattar kulturen.
  3. Att han gillar livet, oftast är glad och går med på alla min förslag, att han är så generös och att han kommer och hämtar mig mitt i natten ifall det behövs.

1) Är det skillnad på hur nordiska/skandinaviska influencers tänker om att låta sina barn synas i sociala medier jämfört med hur t.ex. amerikanska influencers gör? Eller är det snarare individuellt? Har läst någonstans att nordbor är mer återhållsamma med att exponera barnen, men har inte fördjupat mig i det. Jag tycker du visar barnen lagom lite, men har svårt med influencers som gör contet med/av sina barn nästan varje dag. Det finns speciellt en person jag gärna skulle följa pga intressant liv och helt annan personlighet än min egen, men jag får så dåligt samvete då minst varannan insta-uppdatering är filmer på hennes barn i det jag ser som privata situationer (t.ex. fantasilek, gosar med släktingar, återberättar drömmar).

2) Hur funkar det med säkerhetstänk i LA? Har ni liksom en karta i huvudet över vilka delar som är ok att röra sig i alla tider på dygnet och vilka man ska undvika? Finns det områden ni aldrig ens skulle köra igenom? (Bakgrund: åkte vi bil i en stor stad och vår värd som körde kommenterade ”Här skulle jag aldrig kliva ur bilen, men det är ok att köra här. Ta ändå inte ögonkontakt med någon. Alla som står där borta säljer eller köper droger, vapen eller människor, men stirra inte.”)

  1. Jag följer nästan inga amerikanska influencers så jag vet inte. Skådespelare brukar hålla sina barn från att synas på sociala medier, men det är kanske en annan sak. Tycker generellt att amerikaner är mer ängsliga och är ständigt livrädda för att deras barn ska bli kidnappade (spoiler: det är så gott som alltid familjemedlemmar som kidnappar, aldrig främlingar). Jag försöker att inte lägga ut så mycket på Vidar och frågar honom alltid innan jag gör det. Tycker att det blivit väldigt naturligt med åren (herregud, har ju bloggat sedan 2005). Jag skulle dra mig för att sälja grejer med barnen, om det inte specifikt handlar om barngrejer (men så gör jag ju väldigt få samarbeten).

När vi flyttade hit 2013 frågade jag en lokal kompis hur farligt Santa Monica var och han svarade att vi kunde låta Vidar (3 år) promenera runt i kvarteren en hel natt. Vi testade aldrig detta, men har heller aldrig känt mig rädd. Jag skulle kanske inte hänga ensam i Downtown mitt i natten och tycker det är osmakligt när folk åker på safari till Compton. Det bor vanliga människor överallt i LA. Sen finns det ju kriminalitet i alla stora städer, inklusive LA. Så svar nej: det finns inga områden som vi direkt undviker.

Vilket är det bästa rådet du nånsin fått?

Ta alltid ut glädjen i förväg, i bästa fall får du vara glad två gånger. (vilka är de bästa råden ni fått/gett?)

Fredagslänkar den 29 oktober 2021

2 years ago

Fredagslänkar den 29 oktober 2021

De senaste veckorna har jag skrivit artiklar om klimatångest, varför vi vaknar upp klockan tre på morgonnatten, bröstcancer, vicepresidentens residens och om dejting (allt detta på Vad vi vet, som jag tycker ni ska följa).

För tillfället är jag mitt inne i nätdejtingtexten. Jag missade själv Tinder och är nuförtiden en av de där patetiska parförhållandepersonerna som vill hänga över axeln på singelvänner och svajpa lite löst. Tydligen tycker en majoritet av de som nätdejtar att det är jobbigt att folk försöker få sig att framstå som snyggare, mer framgångsrika och generellt bättre än vad de är i verkligheten. Jag fattar frustrationen, men den här tendensen är också högst förståelig. Det är ju precis det de flesta av oss som har Instagram sysslar med. Alltså lägger vanligtvis ut våra snyggaste, roligaste och lyxigaste sidor. Jag säger inte att det är ljug, men det är inte heller alltid hela sanningen. Och det är FINE. Det är ju hela premissen för sociala medier. Instagram är inte en seriös dokumentärserie om våra liv, det är en spegling av personen vi vill vara.

Däremot tänker jag är hur bilden av oss själva påverkas att hela tiden se oss på bild. Liv Strömquist sa i SR-programmet Kropp och själ att det inte bara är folk som letar efter kärlek som lägger ut snygga bilder på sig själva. Alla gör det eftersom snygghet betyder att vi är kompetenta. Folk som lever i kärleksrelationer och singlar som vill fortsätta att vara singlar vill också vara vackra. Det är högstatus att vara attraktiv. Om man däremot jobbar som modell eller influencer eller något annat som har en direkt koppling till utseende finns det fördomar kring att man är lite blåst, men är man snygg OCH advokat är man superlyckad. Jag vet inte riktigt vad jag vill säga om den saken. Jag kan stundvis känna mig pinsam när jag lägger ut bilder på mig själv, men samtidigt: låt en kvinna leva. Vem vill inte ha lite bekräftelse då och då?

Ju mer jag skriver om internet och sociala medier (som jag också älskar) känner jag att det skulle göra oss alla gott att gå ut på en rask promenad och snacka med en vän.

Tack för att du betalar 5 dollar (det är det minsta Substack låter en ta betalt) i månaden för det här nyhetsbrevet! Det betyder mycket för mig.

Men nu över till länkarna. 

Vi börjar med ett försvarstal till de suddiga, osmickrande bilderna.

Jonas Klenell är så jävla rolig och bra när han recenserar Margaux Dietz erotiska roman. Eftersom min nästa roman kommer ut i vår är jag ytterst medveten om hur hemskt det är med elaka recensioner, men vad fan. Ni förtjänar att läsa detta. (och att kritisera en kvinna är inte automatiskt kvinnohat!).

Det finns som vanligt mycket att säga om Facebook, men det här tycker jag beskriver ett av problemen med den här sociala plattformen. Ni vet de där alternativen till reaktioner som Facebook införde för några år sedan? Först fanns bara tummen upp, men sen kom hjärtat, gråtande emojin och den arga. Den arga rankades fem gånger så högt som hjärtat av FB:s algoritmer. Inlägg med ilska och hat sprids bäst, säger Frances Haugen.

Tycker att Vice hade en fantastisk rubrik på artikeln om The Meta.”Zuckerberg announces fantasy world where Facebook is not a horrible company.

Rule 34 on the Internet:if it exists, there is porn of it.” Rule 43 lär vara: “if you exist visibly enough on the internet, someone will want porn of you” om hur lätt det är att tjäna en hacka på att vara lite sexig online, om sexfluencers och skillnaden (finns det någon?) mellan dem och sexarbetare? Det finns helt klart en mindre stigma mellan att vara en hustler på Only Fans än att erbjuda fysiska tjänster, men de här två rör sig närmare varandra. Väldigt bra artikel om vem som algoritmerna lyfter fram och hur mycket folk tjänar (medianpersonen på OnlyFans tjänar 180 dollar i månaden).

En text om att det inte längre går att skvallra om folk i offentligheten eftersom man aldrig vet vem som spelar in det och lägger upp det på Tiktok.

Jag är en aktiv medlem i Santa Monica North Buy Nothing-grupp. Har ni en motsvarande där ni bor?

När psykisk ohälsa blir content.

Åldersgräns på Internet.

Har ni sett Maid? Om en ung kvinna som tar sig ur ett (psykiskt) våldsamt förhållande och om hur svårt det är att klara sig som ensamstående mamma. Väldigt bra, men också ganska mörk. Jag kollar och varvar med gamla goda 30 Rock för att balansera ut skiten.

Peppe Öhman

Peppe Öhman

Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.