The Way We Play

Alexandra Aronsson


Ett helt decennium som mamma! (varning för extremt blödigt inlägg) 2 days ago

Idag för exakt 10 år sedan blev jag mamma för första gången. 10 år! Vilken fantastik, underbar, frustrerande, galen, roligt, jobbig, tokig, överväldigande, omtumlande resa det har varit.

Den makalösa gränslösa kärlek man som förälder känner för sitt barn, uppoffringarna man gladeligen och utan tvekan gör. Prioriteringarna som helt naturligt förändrades.

Med risk för att låta otroligt klyschig, att bli mamma är det absolut bästa som någonsin hänt mig!

Ett helt decennium som mamma! (Varning för extremt blödigt inlägg)

Ebbe föddes under lite halvt dramatiska förutsättningar. Han kom i vecka 32, 8 veckor för tidigt. Jag fick ont på natten, väldigt ont men blev aldrig rädd utan mest arg på migsjälv. Varför? Jo, jag trodde ju att det “bara” var lite sammandragningar och blev skitirriterad över att jag var så “mesig”, hur skulle jag klara av en förlossning om jag inte klarade av lite sammandragningar?

I efterhand tycker jag ju själv såklart att det är helt galet, men jag förstod på riktigt inte vad som hände, hade inte en enda tanke på att han var på väg ut. Det var 2 månader kvar, jag skulle ju åka till Skåne o lata mig minst en månad först.

Jocke körde i ilfart till Huddinge och väl där lyckadess jag på något sätt gå till BB. Väl där visade det sig att det inte var så konstigt att jag hade haft ont, jag var öppen 7 cm och Ebbe var på väg. Jag hann tänka, va? nä? nu? och sen blev allt tumult med läkare som sprang ut och in och ett dimmigt töcken av smärta, order från barnmorskan om att inte trycka på än. Inte så jäkla lätt när varenda cell i kroppen skriker KRYYYYSTA…

Det kändes som allt gick väldigt fort, samtidigt som det tog hur lång tid som helst. Men det visdade sig att det gick väldigt fort…En timme senare låg han där på mitt bröst, liten och blå och skrynklig och lite hoptryckt. Jag och Joachim var föräldrar.

Vi var mamma och pappa, till en 41 cm lång och 1.8 kg lätt liten krabat som hade väldigt bråttom att komma ut till världen.

Ett helt decennium som mamma! (Varning för extremt blödigt inlägg)

Vi var kvar på sjukhuset i 10 dagar, det behövdes inte mer. Allt var bra med Ebbe och vår chock hade lagt sig så vi ville bara komma hem och börja vårt liv som familj.

Det har aldrig varit några problem runt att Ebbe kom tidigt, han har utvecklats som han ska och dem hittade aldrig något som var fel på mig eller honom. Han ville bara ut fort. Otåligheten finns fortfarande kvar som ett av hans starkaste drag än idag hahaha.

Ett helt decennium som mamma! (Varning för extremt blödigt inlägg)

Ebbe min älskling, du har växt upp till en mjuk, fin, omtänksam och supermysig kille.

Ett helt decennium som mamma! (Varning för extremt blödigt inlägg)

Och världens bästa storebror.

Ett helt decennium som mamma! (Varning för extremt blödigt inlägg)

Men ibland ryker vi ihop ordentligt och du driver mig till vansinne emellanåt.

Ett helt decennium som mamma! (Varning för extremt blödigt inlägg)

Precis som det är när man är familj.

Ett helt decennium som mamma! (Varning för extremt blödigt inlägg)

Jag är så otrolig glad och tacksam över att få vara din mamma.

Ett helt decennium som mamma! (Varning för extremt blödigt inlägg)

Med spänning, glädje, förväntan och lite vemod ser jag dig växa upp, och jag tänker stötta dig i vilken riktning du än tar. Jag älskar dig med varje cell i min kropp, grattis på din 10års dag Ebbe.

puss/din blödiga, löjligt nostalgiska mamma